I programmet fick tittarna följa sex advokater och deras arbete med klienter och domstolsförhandlingar. Namnet på byrån som de var verksamma vid visades tydligt på en husfasad vid ett tillfälle och därefter på en kontorsvägg, där det stod skrivet med stora bokstäver. Sekvenserna med advokatfirmans namn uppgick till sammanlagt cirka 1 minut och 50 sekunder.

Redan genom advokaternas medverkan i programmet uppkom ett visst gynnande av såväl de enskilda advokaterna som advokatbyrån. Enligt granskningsnämndens mening motiverades dessa gynnanden av ett tydligt informations och underhållningsintresse. Däremot gick den framträdande exponeringen av byrånamnet utöver vad som var motiverat av informations och underhållningsintresset, och programmet stred därmed mot förbudet mot otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 100 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten avslog TV4 AB:s överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 6841-11).

> Jämför beslut 18/01466 som refereras i avsnitt 3.8.2. Varumärken i inspelningsmiljön.

Inslagen var en del av ett avsnitt ur en humordramaserie från år 1986. Serien utspelade sig i en affär och innehöll mycket arkivmaterial från gamla Povel Ramel-produktioner. Ett av inslagen innehöll en arkivfilm som skildrade en filminspelning i Afrika år 1955. En pålagd speakerröst kommenterade det som hände i arkivfilmen och sa bland annat följande.

Pygméer. Detta är alltså pygméer som dansar och tutar och har sig. Vad står det här nu, jo de småvänligt sinnade djungelpersonerna ville inte börja dagens tagningar innan de utfört sin speciella frukostdans så filmsällskapet fick vackert vänta. Unge Gamlin ägnade sig åt att dekorera de små naturbarnen på alla upptänkliga sätt. [---] Här studeras en viktig nyckelscen in, med den vite huntern Mr. Thorpe som tolk och övervakare. [---] Filmstjärnan Marilyn Månsson, spelad av unga Bergquist, ska rövas bort av kannibaler och Gregory Persson, unge Ljung, hindras från att hjälpa henne. [---] Här tar man så sista scenen med pygméerna till höger om diket, dessa begrep sig inte på Knäppupps intrikata manuskript utan trodde att de andra längre infödingarna hade tagit deras arbete ifrån dem. Ett gräl uppstod som snart övergick till ett regelrätt stamkrig, vilket hart när hade kunnat få de vådligaste konsekvenser, och där bananstöld tillhörde de oskyldigaste inslagen. [---] Ingen fattade hur farlig situationen egentligen var, nej man var svensk och intet ont anande, som, som en struts.

Granskningsnämnden konstaterade att vissa delar av programmet kunde uppfattas som kränkande mot människor på grund av deras etniska tillhörighet eller kön. Nämnden bedömde dock att programmets satiriska karaktär framgick tydligt och enligt nämndens praxis gäller vida ramar för vad som får sägas i ett program av denna karaktär. Nämnden beaktade även att programmet var från år 1986 och att den äldre huvudrollsinnehavaren och manusförfattaren fick anses ha gett uttryck för en redan då föråldrad humor. Inslaget om en filminspelning i Afrika var dessutom inspelat år 1955 och fick anses ha gett uttryck för ett förlegat synsätt på människor av viss etnisk tillhörighet. Nämnden konstaterade att det gick att diskutera om inslagen borde ha kommenterats eller på annat sätt problematiserats för sin otidsenliga syn på människor av viss etnisk tillhörighet eller kön. Nämnden ansåg dock, med viss tvekan, att programmet mot ovanstående bakgrund inte stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Ett inslag i Agenda innehöll en intervju med SVT:s politiske kommentator som var en av författarna till boken ”En marsch mot avgrunden” om spelet bakom kulisserna i samband med valet av Håkan Juholt som partiledare för Socialdemokraterna. Kommentatorn var vid tiden för sändningen av inslaget tjänstledig för att skriva boken. I inslaget sades bland annat att Pär Nuder kände sig oförrättad av Mona Sahlin och Thomas Östros och att han av personliga skäl blockerat kandidater som var hans rivaler. Kommentatorn spekulerade bland annat om att en bakomliggande förklaring till varför Pär Nuder själv inte kandiderade till partiledarposten var att han hade gjort affärer med en tidigare riksdagsledamot som stod åtalad för ekonomisk brottslighet och att han därför var rädd för en granskning.

Nämnden ansåg att kommentatorns spekulation utgjorde en brist i förhållande till kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av att uttalandet innehöll en reservation och med beaktande av den kommentarsskyldighet som åvilar SVT så ansåg nämnden att bristen – i det aktuella fallet – inte medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

Nämnden ansåg vidare att inslaget stred mot kravet på opartiskhet eftersom Pär Nuders uppfattning om den kritik som riktades mot honom inte redovisades trots att den var känd för SVT. Nämnden ansåg även att inslaget brast i förhållande till kravet på saklighet.

Inslaget bestod av en introduktion till debattämnet integration i en partiledardebatt. Ämnet presenterades med en bild på två brinnande polisbussar och en skylt med texten ”Integrationen”. Samtidigt sade en programledare ”Efter påskens våldsamma upplopp med nära tvåhundra skadade poliser, brända och kapade polisbilar, vad behöver göras för att det inte ska hända igen?”

Senare sa samma programledare ”Men vi ska börja med integrationen” varpå Sverigedemokraternas partiledare och ett av Miljöpartiets språkrör bjöds in till en så kallad duell. I bakgrunden av studion visades samtidigt en skylt med texten ”Integrationen”. Därefter visades grafik med texten ”Upplopp under påskhelgen” och ”Utsatta områden”, samtidigt som följande sades av en andra programledare.
”Den islamfientlige politikern [namn]:s planer på att bränna koranen ledde till mycket våldsamma upplopp i sex svenska städer. [Namn] hade sökt demonstrationstillstånd i utsatta områden. Och enligt polisen finns det 61 sådana områden i Sverige. Där påverkar kriminella lokalsamhället, många är födda utomlands, arbetslösheten är hög och färre ungdomar klarar grundskolan. [Namn språkrör], vad kan samhället göra för att förbättra integrationen och förhindra att sådana här våldsamma kravaller uppstår igen?”

Granskningsnämnden ansåg att bildsättningen, i kombination med ämnespresentationen i övrigt, ensidigt utgick från att upplopp skulle vara en direkt följd av bristande integration. På så vis reproducerade SVT en värderande syn på integration som riskerade att uppfattas som ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Inslaget stred därmed mot kravet på opartiskhet.

Inslaget bestod av en introduktion till debattämnet integration i en partiledardebatt. Ämnet presenterades med en bild på två brinnande polisbussar och en skylt med texten ”Integrationen”. Samtidigt sa en programledare ”Efter påskens våldsamma upplopp med nära tvåhundra skadade poliser, brända och kapade polisbilar, vad behöver göras för att det inte ska hända igen?”

Senare sa samma programledare ”Men vi ska börja med integrationen” varpå Sverigedemokraternas partiledare och ett av Miljöpartiets språkrör bjöds in till en så kallad duell. I bakgrunden av studion visades samtidigt en skylt med texten ”Integrationen”. Därefter visades grafik med texten ”Upplopp under påskhelgen” och ”Utsatta områden”, samtidigt som följande sades av en andra programledare.

”Den islamfientlige politikern [namn]:s planer på att bränna koranen ledde till mycket våldsamma upplopp i sex svenska städer. [Namn] hade sökt demonstrationstillstånd i utsatta områden. Och enligt polisen finns det 61 sådana områden i Sverige. Där påverkar kriminella lokalsamhället, många är födda utomlands, arbetslösheten är hög och färre ungdomar klarar grundskolan. [Namn språkrör], vad kan samhället göra för att förbättra integrationen och förhindra att sådana här våldsamma kravaller uppstår igen?”.

Granskningsnämnden ansåg att bildsättningen, i kombination med ämnespresentationen i övrigt, ensidigt utgick från att upplopp skulle vara en direkt följd av bristande integration. På så vis reproducerade SVT en värderande syn på integration som riskerade att uppfattas som ett ställningstagande i en kontroversiell fråga. Inslaget stred därmed mot kravet på opartiskhet.

Enligt radio- och tv-lagen kan ett program inte anses som sponsrat om det bekostats av någon som framställer audiovisuella verk. Enligt uppgift från SVT var det endast SVT självt och Agnetha Fältskog Produktion AB som hade bekostat programmet och produktionsbolaget var enligt näringslivsregistret verksamt som framställare av audiovisuella verk. Granskningsnämnden kunde därför inte finna att programmet var indirekt sponsrat i lagens mening.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 3.3.4. Skivor.

Programmet var uppbyggt kring en intervju med artisten NN, som efter 17 års tystnad hade släppt en ny skiva. Intervjun med henne handlade delvis om låtar på skivan, men även om tiden med ABBA, om barnen och om hennes personlighet. Programmet innehöll dessutom avsnitt från den musikvideo som framställts i anslutning till skivan och ytterligare filmat material som framställts särskilt för programmet. Det förekom även korta sekvenser från framträdanden med ABBA. Av eftertexterna framgick att Agnetha Fältskog Produktion AB fanns med bland programmets producenter.

Granskningsnämnden konstaterade att programmet visserligen handlade om NN:s nyutkomna skiva och de låtar som fanns på den, men att det också innehöll annat material. Nämnden ansåg dessutom att det fanns ett betydande underhållnings och informationsintresse av att visa programmet. Programmet stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 2.5. Indirekt sponsring.

Aktuellts 18-sändning innehöll ett inslag som handlade om soldatutbildning i Tyskland. Från en övning visades en simulerad, men ändå realistiskt utformad, avrättning av två män. Männen var bundna rygg mot rygg och de ”dödades” genom ett skott i munnen på den ene mannen. Nyheternas 12- och 22-sändningar innehöll ett inslag som handlade om den stora mängd avrättningar som enligt Amnesty förekom i Kina. I detta sammanhang visades bland annat hur flera människor avrättades med nackskott.

Granskningsnämnden konstaterade att den praxis som dittills gällt i fråga om våldsskildringar innebar att inslag som sänts före kl. 21.00 bedömts betydligt strängare än sådana som sänts senare. Med beaktande av den skyldighet som programföretagen har att – bland annat i nyhetsprogram – informera publiken om det faktiska våld som förekommer ansåg dock nämnden att kl. 21.00 var en väl sen tidpunkt att tillämpa vid bedömning av våldsskildringar i nyhetsprogram. För att inte lägga alltför stora hinder i vägen för nyhetsförmedlingen ansåg nämnden därför att huvudregeln bör vara att man vid nyhetssändningar före kl. 19.00 ska visa stor återhållsamhet i framställningssättet.

Nämnden ansåg att båda de aktuella inslagen innehöll framställningar av våld av sådan karaktär att de säkert kunde ha verkat skrämmande för barn. Med hänsyn till sändningstiderna fann nämnden därför att inslaget i Aktuellts 18-sändning och inslaget i Nyheternas 12-sändning stred mot programföretagens skyldighet att ta hänsyn till televisionens genomslagskraft.

Inslaget den 28 september 2016 var en debatt mellan gruppledarna för Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C). Under debatten sa gruppledaren för SD bland annat följande.

När det handlar om säkerheten för Sveriges medborgare så under er tid i Alliansen så, så rustade ni ned […] försvaret, ni rustade ned polisen, ni släppte in tiotusentals potentiella sexualförbrytare och terrorister […] som inte hade giltiga ID-handlingar.

I inslaget den 29 september 2016 sände SVT ett förtydligande där SVT tog avstånd från det som gruppledaren för SD sagt i inslaget dagen innan.

Granskningsnämnden ansåg att uttalandet i inslaget den 28 september 2016 var uppenbart kränkande mot personer som kommit till Sverige utan giltiga ID-handlingar. Att programledaren inte med stöd av demokratibestämmelsen, under eller i direkt anslutning till debatten, tog avstånd från uttalandet innebar en klar brist i förhållande till mediets särskilda genomslagskraft. Att redaktionen först dagen därpå sände ett inslag med ett avståndstagande uppvägde inte till fullo den bristen. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft.