Inslaget, som sändes fyra dagar efter terrorattentaten i Paris, handlade om hur tonen skärpts i Frankrike gällande hur man skulle komma åt Islamiska staten (IS). I inslaget intervjuades ordföranden för en säkerhetspolitisk tankesmedja. I slutet av intervjun sa ordföranden följande gällande hur unga européer som strider för IS i Syrien och Irak ska stoppas.

Vi måste döda alla européer som strider mot oss i Syrien och Irak innan de återvänder och dödar oss. Det tar emot för politikerna att säga så, men dagens situation kräver det.

Inslaget avannonserades på följande sätt av programledaren. ”[…] hårda ord i Frankrike.”

Granskningsnämnden konstaterade att ordföranden genom sin avslutande kommentar gav uttryck för en kontroversiell åsikt som kunde uppfattas som stötande och att det kunde diskuteras om SVT genom att sända inslaget så okommenterat som skedde, tagit tillräcklig hänsyn till bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Nämnden ansåg dock inte att inslaget stred mot bestämmelsen.

Inslagen var en del av SVT:s bevakning av Bokmässan 2016 och handlade om tidningen ”Nya Tiders” medverkan där. Ett av inslagen bestod av två intervjuer i Aktuellt varav den ena var med ”Nya Tiders” chefredaktör. Inslaget påbörjades med en introduktion av tidigare händelser där bland annat följande sades.

”Yttrandefrihet är årets tema och Bokmässan skapade onekligen debatt när det blev officiellt att Nya Tider skulle komma dit. Bokmässan svängde dock sedan, efter starka reaktioner. Högerextremistiskt, nazistkopplingar, antisemitisk. Kritiken var hård och bland annat så lyftes det fram att förintelseförnekare skrivit för tidningen och att den skickar tidningar till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen att dela ut. Tidningens chefredaktör, [namn på chefredaktör], har också en bakgrund som en av de framträdande personerna inom Nationaldemokraterna. Ett parti som startades genom en utbrytning från Sverigedemokraterna i början av tvåtusentalet, då utbrytarna tyckte att SD var för liberala. Nationaldemokraterna har också deltagit i demonstrationer tillsammans med nazistiska organisationer.”

Introduktionen följdes sedan av direktsända intervjuer med tidningen ”Nya Tiders” chefredaktör samt en författare och historiker.

Granskningsnämnden uttalade att SVT enligt nämndens praxis måste ha stor frihet att själv bestämma vilka som ska medverka och intervjuas i programverksamheten. Det förhållandet att inslaget innehöll en intervju med chefredaktören för ”Nya Tider” stred inte i sig mot de bestämmelser som gäller för SVT:s programverksamhet. Det ställs dock särskilt i en sådan intervjusituation, med stöd av demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen, krav på att programledaren intar ett kritiskt förhållningssätt. Av den gransknings- och kommentarsskyldighet som åvilar SVT, och som har betydelse för bedömningen av om kravet på opartiskhet är uppfyllt, följer vidare att viktiga och kontroversiella skeenden tillräckligt ska belysas och kommenteras. Nämnden ansåg inte att programledaren intog en tydligt kritisk hållning i intervjun med chefredaktören. Tvärtom gavs chefredaktören långtgående möjligheter att redogöra för sina ståndpunkter utan direkt ifrågasättande eller kommentar från programledarens sida. Programledarens förhållningssätt innebar därför en brist i förhållande till kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av den typ av uttalanden som chefredaktören gjorde i intervjun, den beskrivning av tidningen och chefredaktören som gjordes i början av inslaget och att programledaren också inom ramen för intervjun förde fram en viss bakgrundsbeskrivning av chefredaktören, ansåg nämnden att denna brist inte var så allvarlig att den medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget innehöll en granskning av det så kallade Citytunnelprojektet i Malmö och dess samhällsekonomiska konsekvenser. I inslaget intervjuades flera personer som var starkt kritiska mot tunnelbygget, men även de som försvarade detta. En jämförelse gjordes också mellan de beräknade 8,8 miljarderna för Citytunneln och kostnaderna för sjukhusvård. Reportern sa följande.

”Det är lika mycket pengar som det kostar att driva Falu lasarett i sex och ett halvt år. En miljon gånger kan patienter besöka läkaren. För samma pengar kan 200 000 patienter få vård på lasarettet”.

I det studiosamtal som avslutade inslaget diskuterades bland annat varför byggprojekt av detta slag ofta blev betydligt dyrare än beräknat. Aktuellts inrikespolitiske kommentator ansåg att huvudskälet var det sätt som kalkylerna gjordes på. Enligt honom borde riksdagen därför säga nej till tunnelförslaget vid sin omröstning följande dag och i fortsättningen granska kalkylerna betydligt tuffare än vad man dittills gjort.

Enligt granskningsnämnden kunde det ifrågasättas om inte redan det avsnitt där tunnelkostnaden jämfördes med kostnaderna för sjukhusvård innebar ett ställningstagande mot tunnelprojektet. När det gällde uttalandet att riksdagen borde säga nej till tunnelförslaget hade SVT anfört att uttalandet tog sikte på det bristfälliga beslutsunderlaget och inte utgjorde något ställningstagande mot projektet som sådant. Även om så var fallet ansåg nämnden att det inte var förenligt med kravet på opartiskhet att en reporter på detta sätt uttalade sig om hur riksdagen borde rösta i en viss fråga.

Inslaget handlade om att Sverigedemokraterna (SD) fick ökat stöd i opinionsundersökningar och ett förslag som fackförbundet Landsorganisationen (LO) kommit med mot bakgrund av detta. I inslaget sa en politisk kommentator bland annat att SD var ”ett parti med rötter i nynazismen”. Vidare diskuterades LO:s förslag, som gick ut på att Socialdemokraterna och Moderaterna skulle samarbeta i migrationspolitiken, av LO:s vice ordförande samt representanter för de två partierna.

Enligt granskningsnämndens mening fick SVT, mot bakgrund av vad som framgick av SVT:s yttrande, anses ha visat grund för den beskrivning som gjordes av SD. Nämnden konstaterade också att det aktuella förslaget om ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna kom från LO och nämnden ansåg inte att kommentatorns uttalanden med anledning av förslaget gick utöver vad som kunde accepteras inom ramen för SVT:s gransknings- och kommentarsskyldighet. Inslaget stred därmed inte mot kravet på opartiskhet.

I de aktuella inslagen kommenterade Aktuellts inrikespolitiske kommentator den svenska regeringsbildningen. Det framgick att Socialdemokraterna hade lämnat ett bud till Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet men att båda partierna hade sagt nej till budet. Kommentatorn sa bland annat följande om MP:s agerande.

”Ja, det är nog möjligt så att Miljöpartiet agerar på ett sådant sätt som man ska göra om man absolut inte vill ha något inflytande över politiken. […] Jag tror att Socialdemokraterna helt enkelt är rasande på miljöpartisterna nu och jag tror att Persson egentligen personligen hellre skulle gå till nyval än ta i de här med tång. […] Jag skulle tro att Göran Persson tänker att de här vill jag inte ta i med tång, de här mullarna, eller mullorna, längre efter det här agerandet. Alltså, det personliga förtroendet mellan dem är under noll vid det här laget och jag tror att Socialdemokraterna uppfattar det som miljöpartisterna säger som lögnaktigt”.

Granskningsnämnden konstaterade att SVT har en skyldighet att kommentera aktuella händelser och skeenden som har betydelse för medborgarna och att med denna skyldighet följer också ett visst utrymme för värderande omdömen. Den kritiska infallsvinkeln medförde därför inte i sig att kravet på opartiskhet åsidosattes. Det kunde dock ifrågasättas om inte kommentatorns ordval fick karaktär av angrepp på MP. Enligt nämndens uppfattning kunde emellertid kommentarerna inte rimligen uppfattas som uttryck för kommentatorns personliga uppfattning i fråga om de politiska partiernas ageranden. Det framgick snarare att kommentarerna utgjorde hans tolkning av Socialdemokraternas syn på MP:s strategi. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att inslagen inte stred mot kravet opartiskhet.

I inslaget debatterade Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson, A, och Liberalernas rättspolitiska talesperson, B, om bland annat rätten att demonstrera och röra sig fritt i Sverige. Anmälarna ansåg att programledaren tog parti för Liberalernas talesperson och agerade hatiskt mot Sverigedemokraternas talesperson. Anmälarna var särskilt kritiska till följande uttalande av programledaren.

”– A, det ni gör här nu, det är att ni drar alla över en kam, och alltså, ni vill låsa in alla asylsökande. Så, det gör man ju inte ens med Sverigedemokrater som, om de, några, eller någon, har slåss…, har slagits med järnrör eller har näthatat”.

Granskningsnämnden ansåg att programledarens uttalande om att några eller någon sverigedemokrat slagits med järnrör inte var en korrekt beskrivning av den händelse som hon refererade till. Nämnden ansåg dock att uttalandet i det aktuella sammanhanget inte blev så missvisande att det medförde att inslaget stred mot kravet på saklighet. Nämnden ansåg inte heller att programledarens uttalanden eller förhållningssätt i inslaget gick längre än vad som fick accepteras inom ramen för kravet på opartiskhet.

I en studiointervju med Migrationsverkets rättschef hade programledaren ett kritiskt förhållningssätt och en frågeställning av provokativ karaktär då hon ville redogöra för fallet med en flicka som skulle utvisas till Frankrike. Rättschefen berättade varför flickan skulle utvisas trots att hennes mamma vid den tidpunkten inte än var funnen.

Granskningsnämnden har i sin praxis godtagit att en programledares frågor kan ha en provokativ karaktär och har beaktat att programledarens uppgift också är att vid intervjuer tydliggöra den intervjuades ståndpunkt genom ett kritiskt förhållningssätt. Nämnden ansåg att programledarens förhållningssätt inte medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget handlade om våld i Gazaremsan. SVT:s reporter hade blivit vittne till hur en 51-årig taxichaufför och tiobarnsfar skjutits till döds av israelisk militär när han inte hörsammat en order att stanna vid en vägkorsning. Reportern sa avslutningsvis följande.

”Ännu en begravning, ännu ett konkret resultat av den israeliska terrorn. Den gamle chauffören kanske inte stannade så snabbt som han borde. Men det spelar ingen roll. Det visar ändå bara hur lite ett människoliv är värt här nere i helvetets Gaza. Den officiella versionen i israeliska medier efteråt varierar från att chauffören höll på att aptera en bomb till att han uppträdde underligt. Israelisk militär har lovat att utreda saken. Men för de instängda människorna i Gaza betyder det ingenting. Då är de tusentals dollar som Saddam Hussein betalar ut till offrens familjer betydligt viktigare”.

Granskningsnämnden ansåg att reporterns uttalande om ”israelisk terror” kunde uppfattas som ett ställningstagande från hans sida i en kontroversiell fråga. Vid en samlad bedömning kunde nämnden emellertid inte finna att denna brist var så allvarlig att kravet på opartiskhet överträtts.

Inslaget innehöll en intervju med Folkpartiledaren Lars Leijonborg om det svenska sjukersättningssystemet. Enligt Lars Leijonborg var kostnaderna för förtidspensioneringar orimligt stora och han ansåg att personer som fuskade eller överutnyttjade systemet borde få sin ersättning indragen. I inslaget intervjuades också en kvinna, NN, som hade förtidspensionerats efter en svår bilolycka och som ansåg att Folkpartiledarens tal om fusk var kränkande. Lars Leijonborgs uttalande beskrevs i på- och avannonsen till inslaget samt på en textskylt i studion som en ”attack” på förtidspensionärerna.

Granskningsnämnden ansåg att beskrivningen av folkpartiledarens uttalande som en generell ”attack” på förtidspensionärerna var mycket tillspetsad och att inslaget därmed stred mot kravet på opartiskhet. Nämnden konstaterade vidare att NN inte tillhörde den kategori förtidspensionerade som Lars Leijonborg avsåg med sitt uttalande. Genom att hon användes som illustrationsexempel gavs dock bilden att även personer i hennes svåra situation ingick bland dem som Folkpartiledaren ansåg borde få sin sjukersättning indragen. Enligt nämndens mening blev inslaget i denna del så missvisande att det stred mot kravet på saklighet.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ville endast fälla inslaget för partiskhet.

Inslaget var ett reportage från Korsnäs fabrik i Gävle. Vid tidpunkten för reportaget pågick en konflikt mellan företaget och sex personer som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Reportern beskrev och kommenterade konflikten och intervjuade de uppsagda personerna, en facklig representant och en representant från företaget. Granskningsnämnden ansåg att inslaget genom reporterns förhållningssätt kom att framstå som ett klart ställningstagande till förmån för de uppsagda vid fabriken. Reportern tog därmed ställning i en kontroversiell fråga på ett sätt som inte var tillåtet med hänsyn till hennes ställning i programmet.