I inslaget rapporterades att elva civila irakier fallit offer för en massaker som begåtts av amerikanska soldater i staden Ishaqi. Enligt det brittiska tv-bolaget BBC hade de elva personerna skottskador och hade inte dött i ett husras, vilket den amerikanska versionen menade. Enligt reportern ansåg även den irakiska polisen att de elva avsiktligt skjutits ihjäl. Reportern berättade vidare om ett avslöjande om en massaker i staden Haditha där amerikanska marinkårssoldater uppgavs ha skjutit ihjäl 24 civila irakier. Hon avslutade med att säga: ”Till namnet ’Song My’ läggs nu flera namn, Haditha och Ishaqi.”

En anmälare ansåg att reporterns avslutning var partisk eftersom händelserna i Irak var outredda vid tidpunkten för sändning.

Granskningsnämnden konstaterade att det fanns uppgifter om att amerikanska soldater låg bakom de båda massakrerna. Nämnden ansåg dock att kopplingen till Song My blev väl långtgående mot bakgrund av vad som var känt vid sändningstillfället. Inslaget brast därmed i kravet på opartiskhet, men inte i sådan grad att inslaget stred mot bestämmelsen.

Inslaget handlade om USA:s användning av medlet Agent Orange under Vietnamkriget och om de skador det kunde ha medfört för vietnameser i andra och tredje generationen. I inslaget sades bland annat att medlet innehöll det cancerframkallande ämnet dioxin och att verkningarna i form av missbildningar och kromosomförändringar var mycket påtagliga i Vietnam 30 år efter kriget. Av inslaget framgick även att kemiföretagen som tillverkat Agent Orange i en kommentar hade sagt att kopplingen till skadade människor i Vietnam inte kunde beläggas med några vetenskapliga bevis.

Granskningsnämnden ansåg att det kunde ifrågasättas om inte nyhetspresentatören och reportrarna tog ställning för uppfattningen att vietnameser drabbats av missbildningar och sjukdomar i andra och tredje generationen till följd av Agent Orange. Mot bakgrund av att även kemiföretagens ståndpunkt redovisades ansåg nämnden dock att den bristen inte innebar att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget var föranlett av att Naturvårdsverket samma dag hade lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för skyddsjakt på varg i mer tillåtande riktning. I inslaget intervjuades jägare och tamdjursägare på två mindre orter i Bergslagen och i Värmland om sin inställning till vargen och sina reaktioner på Naturvårdsverkets förslag. Reportern beskrev det obehag hon själv kände över att befinna sig i trakter där det fanns varg och sa avslutningsvis följande.

”Vi skrivbordsmänniskor från Stockholm förstår först när vi kommer ut i verkligheten den enorma bitterhet som det finns bland många människor till exempel här i det vargtäta Bergslagen över den oförståelse de så ofta har mött hos centrala myndigheter varje gång det har handlat om att begära skyddsjakt på varg”.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget skildrade de boendes personliga erfarenheter och upplevelser av vargen i de mest vargtäta områdena i Sverige. Nämnden ansåg mot bakgrund av gällande praxis att inslaget som sådant inte stred mot kraven på opartiskhet och saklighet. Det kunde i och för diskuteras om inte reportern i sina frågor och sammanfattningar gav uttryck för sin egen uppfattning i fråga om behovet av skyddsjakt på varg. Nämnden ansåg dock inte att reporterns uttalanden innebar ställningstaganden av sådan art att inslaget heller på den grunden stred mot kravet på opartiskhet.

Det direktsända nyhetsinslaget handlade om att det hade gått fyra år sedan terrorattentaten i Norge 2011. En del av inslaget var en intervju med författaren och journalisten Åsne Seierstad. Samtalet mellan programledaren och Åsne Seierstad kom att handla om hur attentaten hade påverkat Norge som land och hur det inrikespolitiska läget hade förändrats sedan år 2011. Mot slutet av intervjun ställde programledaren följande fråga.

”Socialdemokraterna vann ju valet i Norge efter attentatet, men sedan tycks stämningarna ha förändrats och nu sitter Fremskrittspartiet, som också var med och drev fram så att säga Breivik, i den norska regeringen. Hur kommer det här sig, att ett sådant parti nu har fått den platsen i Norge med tanke på det som har hänt?”

Granskningsnämnden ansåg att uttalandet, om Fremskrittspartiets förhållande till Anders Behring Breivik, kunde uppfattas som ett ställningstagande i fråga om huruvida Fremskrittpartiet hade något ansvar för Anders Behring Breiviks attentat. Enligt nämnden brast inslaget därför i förhållande till kraven på opartiskhet och saklighet. Mot bakgrund av att uttalandet var något oprecist ansåg nämnden dock inte att bristen medförde att inslaget stred mot dessa krav.

Inslaget handlade om en ny rapport som bland annat utredde kostnaden för flyktinginvandringen i Sverige. I inslaget intervjuades forskaren som skrivit rapporten. Han fick bland annat svara på frågor om varför det var viktigt att utreda vad en flykting kostade och om forskaren trodde att rapporten kunde komma att användas i valrörelsen. Inslaget anmäldes av ett 30-tal personer som främst kritiserade programledaren för att vara tendensiös.

Granskningsnämnden konstaterade att SVT har som uppdrag att bland annat stimulera till debatt och att inslagets kritiska infallsvinkel inte i sig stred mot kravet på opartiskhet. Nämnden konstaterade också att en programledares uppgift vid intervjuer är att genom ett kritiskt förhållningssätt tydliggöra den intervjuades hållning. Nämnden ansåg därför inte att programledarens förhållningssätt och uttalanden i inslaget medförde att det stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget var en studiodiskussion om det nya partiet Junilistan och valet till EU-parlamentet. I diskussionen medverkade ordföranden för Junilistan och en av Centerpartiets kandidater till Europaparlamentet. Nyhetsuppläsaren frågade ordföranden: ”Hur ska ni hålla nationalister och allehanda knäppskallar borta?” Granskningsnämnden ansåg att nyhetsuppläsarens fråga till ordföranden var väl tillspetsad, men att yttrandet inte var av sådant slag att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget handlade om att Kristdemokraterna (KD) lagt fram ett förslag om att samröre med våldsbejakande organisationer skulle förbjudas. I studion debatterade journalisten NN från programmet Uppdrag granskning och KD:s partiledare Ebba Bush Thor. NN fick bland annat frågan ”varför personer ska få uttrycka antidemokratiska åsikter i ett demokratiskt samhälle”. Bland annat sades följande.

”(NN) – Det är otroligt farligt. Även om det låter väldigt gott, i ett demokratiskt syfte. Att försöka stoppa hemska åsikter, i det här fallet nazistiska. (Ebba Bush Thor) – Det är faktiskt inte det jag föreslår. (NN) – Men i de goda avsikterna så kan man också förinta demokratin. Vad, vilka andra åsikter… (Ebba Busch Thor) – Det är kanske lite väl magstarkt för det är inte det som skulle vara förlängningen av vårt förslag. Som för övrigt inte är nytt. Vi har drivit det sedan slutet av 80-talet. […]. (NN) – Vilka andra åsikter ska vi brännmärka? Vad säger du om kommunistiska revolutionära organisationer som vill tillgripa våld och införa en totalitär stat? Ska de också förbjudas”?

Utgångspunkten för inslaget var ett kontroversiellt förslag från KD om att samröre med våldsbejakande organisationer skulle förbjudas. NN var en sådan företrädare för SVT för vilken kravet på opartiskhet gäller fullt ut. Enligt nämndens mening kunde det i och för sig godtas att han deltog i den aktuella diskussionen, särskilt med beaktande av att ämnet gällde yttrandefrihet. Nämnden ansåg emellertid att flera av NN:s uttalanden om KD:s förslag, inte minst i den senare delen av debatten, var så värderande att de innebar ett ställningstagande i strid med kravet på opartiskhet. Inslaget stred därför mot detta krav.

Två ledamöter var skiljaktiga och ville fria inslaget.

I det så kallade löpet visades bland annat personer som drack öl och följande sades.

(Kvinna, enligt textning) – Jättegott. Jag tar alla fem! (Programledare, speakerröst) – Ska man få köpa ölen med sig direkt från bryggeriet?Alliansen säger ja, regeringen nej. Det blir debatt i Aktuellt.

Inslaget inleddes med ett reportage från en ö i Stockholms skärgård där bland annat chefen för ett ölbryggeri intervjuades om sin verksamhet. I reportaget exponerades bryggeriets logotyp i cirka tre sekunder i närbild på en skylt. Logotypen exponerades också i totalt cirka 13 sekunder på arbetskläder som syntes till och från. Reportern pratade även med en man och en kvinna som sa följande medan de provsmakade bryggeriets öl (enligt svensk textning).

(Reporter) – Gott? (Man) – Verkligen. Vi kommer från Appleton i Wisconsin. Där har vi ett eget öl, men det här är fantastiskt. (Programledare) – Vad tycker du? (Kvinna) – Jättegott. Jag tar alla fem!

Efter reportaget från skärgårdsön följde en studiodebatt om gårdsförsäljning av alkohol mellan Moderaternas näringspolitiska talesperson och Socialdemokraternas alkoholpolitiska talesperson.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av det ölbryggeri som besöktes i det inledande reportaget, särskilt genom exponeringen av bryggeriets logotyp samt de positiva omdömen som lämnades om bryggeriets öl. Nämnden konstaterade dock att reportaget syftade till att illustrera den aktuella politiska frågan om gårdsförsäljning av alkohol som därefter debatterades i studion. Det gynnande som uppkom ansågs därför vara motiverat av ett tillräckligt informa¬tionsintresse och inslaget stred inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Inslaget handlade om att en ny utredning föreslagit att det svenska spelmonopolet ska ersättas med ett licenssystem. Sekvenser ur reklamfilmer från fyra spelbolag visades under sammanlagt cirka 20 sekunder. Det förekom uppgifter om bland annat vinstmöjligheter och bonusar samt logotyper i flera av filmerna. I inslaget visades också bland annat sekvenser från en spelmässa där logotyper för olika spelbolag förekom på bland annat montrar.

Granskningsnämnden konstaterade att utgångspunkten för inslaget var utredningens förslag och att skildra den rådande situationen på den svenska spelmarknaden. Nämnden ansåg att ett gynnande uppkom genom de sekvenser ur reklamfilmer för spelbolag som visades. Mot bakgrund av inslagets utgångspunkt ansåg dock nämnden att gynnandet var motiverat av ett tillräckligt informationsintresse. Nämnden ansåg inte heller att de spelbolag som förekom i inslaget i övrigt framhävdes på ett sätt som framstod som otillbörligt.

Cirka 35 minuter av Aktuellt-sändningen rörde en pågående konflikt i Israel och Gaza två dygn efter att terrororganisationen Hamas attackerat mål i Israel. I sändningen förekom ett flertal inslag, däribland följande:

• En programledare redogjorde för hur Hamas genomfört en storskalig attack mot samhällen i Israel. I ett reportage intervjuades överlevande från en attack och det sades att minst 260 dödats och att många tillfångatagits och förts till Gaza.
• En programledare sa att Israel hade attackerat minst 500 mål i Gaza och att civila hade drabbats. Bilder visades av hur döda bars bort och hur människor räddades ur rasmassor.
• En läkare på ett sjukhus i Gaza intervjuades och sa bland annat att en blockad kunde leda till brist på mediciner, bränsle och syrgas vilket skulle resultera i fler döda.
• En talesperson för Israels militär intervjuades. Han sa bland annat sa att Israel inte attackerar civila mål i Gaza och att det med tanke på Hamas terrorattack var humant att kalla terrororganisationen för djur.

Anmälarna ansåg sammanfattningsvis att sändningen var ensidig och var kritiska till att uttalanden från representanten för Israels militär förblev oemotsagda.

Granskningsnämnden beaktade att sändningen en del av en löpande nyhetsrapportering under en pågående konflikt och ansåg att situationen skildrades ur olika perspektiv och att det tydligt framgick hur civilbefolkningen i Gaza drabbades. Vad gällde intervjun med talespersonen för Israels militär konstaterade nämnden att det tydligt framgick att han redogjorde för sin syn på Hamas attack och Israels efterföljande anfall mot Gaza utifrån sin roll som företrädare för ett israeliskt perspektiv. Talespersonen var därtill en sådan tillfälligt medverkande för vilken kraven på opartiskhet och saklighet kan ställas lägre än på företrädare för programföretaget. Sändningen stred inte mot kraven på opartiskhet och saklighet eller mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.