Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag
Sedan den 1 mars 2023 gäller ett nytt krav i radio- och tv-lagen. Ändringen innebär att du som konsument ska ha förbättrade möjligheter att få insyn i ägandeförhållandena för de företag som levererar medietjänster i Sverige och kunna värdera deras innehåll och innehållets trovärdighet.
Om du inte lätt kan hitta information om en leverantörs ägandeförhållanden kan du göra en anmälan till registrator@mprt.se. Skriv gärna ’information om ägandeförhållanden’ i ämnesraden.
Vad innebär informationskraven?
Informationskraven innebär sammantaget att medieleverantörer ska se till att mottagare av deras tjänster alltid och på ett enkelt sätt har tillgång till
- namnet på leverantören,
- den geografiska adress där leverantören är etablerad,
- kontaktuppgifter, däribland leverantörens e-postadress och webbplats,
- uppgifter om behörig tillsynsmyndighet, och
- uppgifter om vem som är leverantörens ägare och om leverantörens ägarstruktur samt, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer.
Sedan tidigare gäller informationskraven i punkt 1–4 men kraven har nu utökats att avse även punkt 5 med uppgifter kring leverantörens ägare och ägarstruktur. Kraven innebär att informationen alltid ska redovisas och lätt ska kunna hittas.
Fler medieleverantörer berörs av informationsskyldighet
I samband med att den nya skyldigheten att redogöra för ägarstruktur infördes har kretsen som berörs av informationskraven utökats och gäller därmed fler medieleverantörer. De medieleverantörer som nu omfattas av samtliga krav i listan 1–5 ovan är de som
- sänder tv och sökbar text-tv,
- sänder kommersiell radio,
- sänder ljudradio där inget tillstånd krävs,
- sänder ljudradio där regeringen meddelar tillstånd,
- tillhandahåller beställ-tv, eller
- tillhandahåller beställradio som finansieras med public service-avgiften.
Myndigheten för press, radio och tv har tillsyn över kravet om ägarförhållanden
Det nya kravet på information om ägarförhållanden har MPRT tillsyn över. Om en medieleverantör inte lämnar den information som krävs kan myndigheten besluta att leverantören ska betala ett vite.
För övriga informationskrav i bestämmelsen har Konsumentverket tillsynsansvar.