Om olika aktörer samverkar ökar chanserna att nå resultat som skyddar den enskilda journalisten – och demokratin. Det var en återkommande ståndpunkt vid Mediemyndighetens konferens om journalisters säkerhet den 16 maj. Just denna vår tas en rad viktiga initiativ för att förbättra journalisters säkerhet och arbetsvillkor i floden av hat och hot.

Kulturminister Parisa Liljestrand framhöll i sitt inledningstal att samarbete kring frågan om journalisters säkerhet leder till framgång. Även om pressfriheten i Sverige är stark är varenda attack mot journalister en attack mot det fria ordet. 

Arbetsmiljön viktig pusselbit

I en inledande film vittnade journalister om hur de undviker ämnen, anpassar rapporteringen – tills de en dag känner att de kanske inte orkar vara journalister längre. Flera av konferensens talare menade att åtgärder mot den kraftigt försämrad arbetsmiljö som trakasserierna medför är ett viktigt men ofta förbisett led i arbetet för att skydda pressfriheten och det demokratiska samtalet.

En av dessa talare var Oscar Björkenfeldt, forskare vid Göteborgs universitet och författare till Mediemyndighetens kunskapsöversikt ”Journalisters säkerhet”. 90–95 procent av alla trakasserier mot journalister faller inom ramen för vad som är lagligt. Här löser lagen inte problemet, menade han. Försvårande är också en gammal norm som säger att trakasserier är en naturlig del av yrket – att det är något man får stå ut med som journalist.

Kamrat- och brottsofferstöd utvecklas

Även medieinstitutet Fojos projektledare Annika Hamrud efterlyste större arbetsmiljöansvar kring den stora mängden trakasserier som inte är direkta hot. Fojo har nyligen lanserat en utbildning i peer support – kamratstöd – för journalister i syfte att öka motståndskraften mot hat och trakasserier på arbetsplatserna.

Brottsofferjourens Andreas Sabelhierta redogjorde för det regeringsuppdrag som organisationen fått för att stötta utsatta journalister – inte minst frilansare. Brottsofferjouren använder samma struktur som för övrig brottsofferverksamhet med organisationens journummer.

Det är långt ifrån alla anmälningar om hot mot journalister som leder till domar. Åklagare Fredrik Ingblad, ämnesspecialist bland annat inom området brott mot journalister, sa att det hittills endast finns fyra fall där personer har dömts för hot mot en journalist. Hur mycket den nya straffskärpningen betyder i detta fall är lite för tidigt att säga.

Brottsförebyggande arbete i pilotprojekt

Utgivarnas Thomas Mattsson efterfrågade en särskild brottskod för att synliggöra brott mot journalister i statistiken. Då kan man bland annat lättare följa hur utsattheten utvecklas över tid.

Anmälningsbenägenheten bland journalister som utsatts för brott är dock låg. Många aktörer efterfrågar mer dialog mellan polis och medier, även för att förebygga denna typ av brott. Jan Fager från TU (Tidningsutgivarna) och Martina Lindberg från Polismyndigheten/NOA presenterade en nationell samverkanssatsning där redaktioner och lokal polis initierar och löpande för en dialog om brottsförebyggande samverkan. Ett pilotprojekt i Östra Fyrbodal visar, menar de, att strukturerad samverkan kan göra skillnad på riktigt.