Filmen var en svartvit film från år 1954 och handlade om tre attentatsmän som planerade att skjuta USA: president när han passerade en småstad i Kalifornien. Filmen innehöll skottlossningsscener och flera sekvenser där ett barn blev hotad av attentatsmännen.

Granskningsnämnden ansåg att även om de aktuella skottlossningsscenerna var svartvita och inte innehöll några närgångna skildringar av våld så fick de anses vara av sådan karaktär att de kunde uppfattas som skrämmande för yngre barn. Sändningen av filmen vid den aktuella tidpunkten stred enligt nämndens bedömning mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft.

Inslaget var en del av Utrikeskollen i Nyhetsmorgon. En av huvudkandidaterna inför presidentvalet i Ukraina, NN, presenterades. NN hade tidigare spelat president i en tv-serie och en bildsekvens från tv-serien visades på en skärm bakom studiodeltagarna under samtalet. I bildsekvensen sågs NN skjuta med automatvapen mot en samling människor i vad som såg ut som en riksdag. Människor föll till marken efter att ha träffats av skotten. Reportern i studion berättade samtidigt om NN:s partiprogram.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget sändes på en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om skildringar av våld och annat skrämmande innehåll. Nämnden ansåg att bildsekvensen där NN sågs skjuta mot människor kunde verka skrämmande för barn. Mot bakgrund av sändningstidpunkten fann nämnden därför att inslaget stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Sändningen var ett avsnitt av en tv-serie om en elitstyrka på Hawaii. I en scen blev två karaktärer attackerade av en man. Efter att männen slagits en stund slog karaktären Steve den attackerande mannen med en eldpinne i nacken. Mannen föll död till marken och i flera klipp syntes mannen liggandes på en matta med en stor blodfläck. Mot slutet av programmet förekom en längre scen där flera personer sköt mot varandra. Flera av de som blev skjutna syntes sjunka ihop. Steve syntes också slåss med flera personer. Bland annat hölls Steve fast under vatten med en slang runt halsen. Därefter sjönk den person som försökte strypa Steve ihop och blod flöt ut runt hans huvud.

Granskningsnämnden ansåg att sändningen innehöll scener som kunde verka skrämmande för barn och givet tidpunkten för sändning stred den därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Kortfilmen inleddes med en scen i vilket ett naket barn satt på en lastbilsramp och gallskrek. Runt lastbilen stod flera personer iklädda kostym och inne i lastbilen stod flera nakna personer tätt intill varandra. En man sparkade på lastbilsrampen varpå barnet gick in i lastbilen. Därefter stängdes lastbilen med reglar varpå lastbilens avgasrör kopplades till ett hål i lastutrymmet. Lastbilen körde därefter iväg samtidigt som det inifrån lastbilen hördes hur personer skrek och bankade på väggarna.

Granskningsnämnden ansåg att öppningsscenen, där ett naket och skrämt barn samt andra personer till synes gasades ihjäl, var en sådan scen som kunde verka skrämmande för barn. Sändningen av filmen vid den aktuella tidpunkten stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet var ett avsnitt ur en norsk dramaserie som handlade om barnet Lars som var en zombie. Programmet föregicks av en varning som bestod av en elektronisk skylt med följande text: “Programmet som kommer nu kan vara läskigt, så titta gärna tillsammans med en vuxen.” Bakom texten syntes röda tecknade dödskallar med korslagda ben. Texten på skylten lästes upp av en speakerröst.

Granskningsnämnden ansåg att scenerna när Lars kastade sig handlöst ut från ett fönster samt när hans klasskamrater kastade honom framför en lastbil och från ett hustak kunde verka skrämmande för barn och var olämpliga att visa före kl. 21.00. Med hänsyn till tidpunkten stred sändningen av programmet därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Den inledande varningen ändrade inte den bedömningen.

I programmet diskuterades filmmusikens betydelse och historia. Bland annat visades den kända scenen i filmen Psycho där en mördare med kniv attackerar en kvinna som duschar. I programmet spelades sekvenser ur scenen upp två gånger varvat med intervjuer.

Nämnden konstaterade att scenerna sändes när varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar. Även om scenerna förekom i en filmvetenskaplig kontext kunde de verka skrämmande för barn. Mot den bakgrunden ansåg nämnden att sändningarna av programmet stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Den svenska långfilmen handlade om hur befolkningen i en ort drabbades av en okänd epidemi. I en scen sköt en soldat en man som föll ihop till synes livlös. I en annan scen drogs tre drunknade, bland annat ett barn, upp på en strand. I en scen syntes ett mindre barn ligga till synes livlös i gräset med blåsor i ansiktet. I flera scener syntes döda personer ligga på gatorna.

Nämnden ansåg att ett flertal scener i filmen kunde verka skrämmande för barn, bland annat bilderna på döda barn och scenen där en man blev skjuten. Då filmen sändes på en tid då barn kunde tänkas ta del av den stred sändningen mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Nämnden friade sändningen vad gäller avancerade sexuella framställningar.

Programmet var en del i en dokumentärserie som följde tre transpersoner som var i olika stadier i sina könsbekräftande behandlingar. I programmet visades bland annat bilder från könsbekräftande operationer och bilder på hur penis-proteser fungerade.

Granskningsnämnden ansåg inte att programmet innehöll avancerade sexuella framställningar i strid med bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Däremot kunde de filmsekvenser som visades från operationerna verka skrämmande för barn. Med hänsyn till sändningstidpunkten gjorde nämnden därför bedömningen att programmet stred mot bestämmelsen.

Filmer för de tre organisationer UNHCR, Unicef och Röda Korset sändes under annonsavbrott i långfilmen Harry Potter och fången från Azkaban. I filmerna, samtidigt som bland annat sjuka, gråtande och undernärda barn syntes, uppmanades tittarna att skänka pengar. I filmen för Röda Korset syntes bland annat hur ett svårt utmärglat barn vägdes på en våg samtidigt som en speakerröst bland annat sa att barnet var på väg att dö av svält.

Granskningsnämnden ansåg att filmen för Röda Korset, där det berättades om och visades bilder på ett döende barn, var utformad på ett sådant sätt att den kunde verka skrämmande för barn. Mot bakgrund av sändningstidpunkten stred sändningen av filmen därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Filmerna för UNHCR och Unicef var enligt nämndens mening inte utformade på sådant vis att sändningarna av dessa stred mot bestämmelsen.

Programserien handlade om hur intriger på sociala medier kan leda till mord.

Det aktuella avsnittet handlade om en kvinna som hade huggits ihjäl i sitt föräldrahem av sin före detta pojkvän. Programmet skildrade kvinnan och mannens relation och hur mordet hade gått till. Programmet innehöll flera rekonstruktioner av hur den före detta pojkvännen bröt sig in i huset och knivhögg kvinnan till döds. Bland annat visades bilder av hur den före detta pojkvännen vid upprepade tillfällen knivhögg kvinnan i magen.

Programmet sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om vålds­skildringar. Nämnden konstaterade att programmet innehöll flera scener med våld som var av sådan karaktär att de kunde verka skrämmande för barn. Mot denna bakgrund borde programmet inte ha sänts före kl. 21.00. Sändningen av programmet stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.