Mediemätningen som ni gör själva går till så här:

1. Upprätta utgåvoprotokoll över utgivningen
2. Beräkna det redaktionella innehållet
3. Beräkna användarförankringen hos mediet
4. Uppgifterna redovisas i blanketten och intygas av en oberoende kvalificerad revisor

Grundförutsättningarna är detsamma för tryckta, digitala och prenumererade medier, men de beräknas på olika sätt. Det finns vissa lättnader för nystartade medier och medier riktade till de nationella minoriteterna.

Uppgifterna som rör regelbundenheten och omfattningen av redaktionellt innehåll ska ni räkna om till ett helår och ange i myndighetens blankett för mediemätning. Det framgår av blanketten hur ni ska göra det.
Mätrapporter, metodbeskrivningar, dataunderlag och utgåvoprotokoll ska arkiveras av den som beviljas stöd under fem år.

För mediestöd 2024 är det förhållandena under perioden 1 januari – 30 juni 2023 som ni ska redovisa i ansökan om mediestöd.

För kommande år är det förhållandena perioden 1 januari – 30 juni under det år som föregår det år stödet avser.

Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Av det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet ska en övervägande del bestå av nyhetsförmedling och granskning. Med övervägande del avses minst 51 procent. Ni som söker stöd behöver inte mäta det kravet, men ni ska försäkra att kravet är uppfyllt i ansökan.

Dessa krav framgår av 6, 7 och 8 §§ lagen om mediestöd och av 5, 7 och 8 §§ förordning om mediestöd för den som vill läsa mer.

Upprätta utgåvoprotokoll

Tryckta tidningar kommer ut med utgåvor. Innehållet i de utgåvor som mediet kommer ut med dokumenteras i ett utgåvoprotokoll.

Ni som söker stöd ska upprätta ett utgåvoprotokoll. Det gör ni genom att sammanställa uppgifter om utgivningen - under bedömningsperioden - genom att visa att ert medium har en viss omfattning och andel redaktionellt innehåll en viss andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll samt en viss regelbundenhet. Det är utifrån utgåvoprotokollen som ni sedan gör mätningen.

Redovisningen för tryckta medier utgår från spaltmillimeter. Ett tryckt medium ska ha ett innehåll som motsvarar minst 1000 spaltmeter (en miljon spaltmillimeter), mätt i 38 mm spaltbredd, per kalenderår.

Utgåvoprotokollen upprättas i form av en kommaseparerad fil (CSV) med en rad per sida i den tryckta utgåvan, och en rad som summerar mängden innehåll.

Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

 

Mäta redaktionellt innehåll

En sidas omfång i spaltmillimeter beräknas utifrån sidans satsyta.

Satsytan är den del av en sida som upptas av text eller grafiska element, exklusive marginaler, sidnummer och sidhuvud/kolumntitel, men inklusive spaltmellanrum.

Vid beräkningen av omfattningen av det redaktionella innehållet i form av antalet spaltmeter tillämpas en schablonmässig spaltbredd om 38 mm.

Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Skapa ett nytt utgåvoprotokoll för varje utgåva.

För varje sida ska ni skapa en rad och ange:

• I kolumn A: sidnummer.
• I kolumn B: den totala satsytan i spaltmillimeter (utifrån tidigare mätning av sidmallen). Mät de redaktionella elementen på respektive sida och beräkna sedan antalet spaltmillimeter enligt formeln:
• I kolumn C: den totala mängden redaktionellt material i spaltmillimeter.
• I kolumn D: den totala mängden unikt exklusivt egenproducerat innehåll i spaltmillimeter.
• Slutligen: skapa en rad där kolumn B, C och D var för sig summeras.

 

Mäta användarförankring

För att visa om ett medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa användarförankringen. Villkoret om god användarförankring ska i genomsnitt vara uppfyllt för de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.

Användarförankringen kan visas på två olika sätt, genom mediets distribuerade upplaga eller genom antalet betalande prenumeranter.

Ni som söker stöd ska i ansökan beskriva för myndigheten hur mätningen har gått till.

 

Distribuerad upplaga

För tryckta medier anses antalet regelbundna användare motsvaras av det genomsnittliga antalet exemplar i den distribuerade upplagan som skickas ut från tryckeriet. Lösnummerreturer och fasta arbetesexemplar ska räknas bort.

Det är antalet distribuerade exemplar under bedömningsperioden som ska redovisas genom mätningen. Redovisningen utgår från tryckerifakturor och distributionslistor över mediets upplaga.

 

Betalande prenumeranter

En redovisning av antalet betalande prenumeranter görs med utgångspunkt i mediets prenumerationsregister och bokföring. Godkända prenumerationer är sådana som är betalda till ett ordinarie pris eller med högst 50 procents rabatt. Ordinarie pris ska framgå av publicerad prislista. Värdet på en eller flera medföljande premier ska räknas av. Det är det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter per utgåva som ska redovisas.

Beräkningen av antalet betalande prenumeranter görs i två steg:

1. Prenumerationer enligt mediets prenumerationsregister
Antalet prenumeranter per månad ska justeras efter avräkning av:

• Prenumerationer som inte är sålda till ordinarie pris eller rabatterats med mer än 50 procent.
• Exemplar som inte är individuellt beställda och betalda.
• Exemplar som har en prenumerationstid som är kortare än en månad.

2. Avstämning mot faktiska intäkter

Den intäkt som beräknas utifrån de betalande prenumeranterna i den justerade upplagan stäms av mot bokföringen. Bara prenumerationer som har motsvarande intäkt i bokföringen kan ingå i det antal som redovisas.

 

Kombinationsprenumerationer

En prenumeration som omfattar både  en tryckt tidning och en eller flera digitala motsvarigheter i kombination och som uppfyller villkoren ovan ska anses motsvara en betalande prenumerant.

 

Resultatet redovisas och intygas av revisor

Resultatet av mätningarna ska ni redovisa i myndighetens blankett för mediemätning. Uppgifterna i blanketten ska intygas av en oberoende kvalificerad revisor.

Upprätta utgåvoprotokoll

För att visa att ett medium har en viss omfattning och andel redaktionellt innehåll, en viss andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll samt en viss regelbundenhet ska den som söker stöd sammanställa uppgifter om utgivningen under bedömningsperioden i form av utgåvoprotokoll. Utifrån utgåvoprotokollen görs sedan mediemätningen.

Ni som söker stöd för ett digitalt medium avgör själv vilka kalenderveckor eller andra representativa tidsperioder som ska definieras som utgåvor och ligga till grund för utgåvoprotokoll. I redovisningen tilldelas varje utgåvoprotokoll ett utgåvonummer. Metadatan i de digitala utgåvoprotokollen utgår från de uppgifter som lämnas in till Kungliga biblioteket genom e-pliktleveranser.

En digital utgåva kan bestå av ett eller flera fristående innehållsobjekt såsom text, videoklipp, bilder eller ljudinspelningar. Till varje utgåva får bara sådant material som har publicerats eller sänts sedan tidigare utgåva räknas med.

En utgåva ska i regel vara minst lika stor som den genomsnittliga utgåvan för att få räknas med.

Utgivningen sammanställs i ett utgåvoprotokoll, i form av en kommaseparerad fil (CSV). Varje innehållsobjekt i mediet motsvarar en rad i utgåvoprotokollet. I fälten beskrivs innehållsobjektets egenskaper i form av metadata. Den första raden i filen är reserverad för fältnamnet.

I fältet content anges den unika identifierare som knutits till objektet vid e-pliktleverans till Kungliga biblioteket (KB) eller det unika innehållet (se kommentar ovan om ordets betydelse) i sin helhet som oformaterad text.

Exempel på utgåvoprotokoll för webbplats. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Exempel på utgåvoprotokoll för app. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

Exempel på utgåvoprotokoll för nyhetspodd. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

 

Mäta andelen redaktionellt innehåll

En förutsättning för stöd är att mediets redaktionella innehåll under ett år omfattar minst 1000 spaltmeter, 2 250 000 tecken eller 2700 minuter per kalenderår. För medier som är riktade till de nationella minoriteterna ska i stället det redaktionella innehållet motsvara minst 225 spaltmeter, minst 500 000 tecken eller minst 600 minuter.

I mediemätningen konverterar ni de mediespecifika måtten till enheten tecken enligt:

• 1 tecken = 1 tecken
• 1 minut ljud = 820 tecken
• 1 minut video = 820 tecken
• 1 bild = 300 tecken

Blanksteg i redaktionell text får ingå i beräkningen av antalet tecken.

I de fall en digital utgåva innehåller material som inte är redaktionellt ska det summeras som en egen rapport-post i utgåvoprotokollet.

Om en exakt uppgift av material som inte består av redaktionellt material inte är möjlig att bedöma kan en schablonmässig bedömning göras per utgåva. Det kan till exempel handla om annonser som har olika storlek på webben jämfört med i en mobiltelefon. Det kan också handla om annonser som kommer utifrån och inte är inbäddat på sidan. Metoden för beräkningen av sådant material beskrivs i en bilaga till redovisningen.

 

Mäta användarförankring

För att visa om ert medium har det antal regelbundna användare som krävs för mediestöd behöver ni som söker stöd redovisa användarförankringen. Villkoret om god användarförankring ska vara uppfyllt för genomsnittet av de utgåvor som mediet kommer ut med under mätperioden.

För digitala medier anses antalet regelbundna användare motsvaras av antalet kvalificerade besökare eller antalet betalande prenumeranter.

Kvalificerade besökare

Med kvalificerad besökare avses en fysisk person som befinner sig i Sverige och som genom eget val besökt och tagit del av det redaktionella innehållet. Det är antalet personer som tar del av utgivningen för de utgåvor som kommer ut under mätperioden som får ingår i beräkningen.

Antalet kvalificerade besökare kan mätas på olika sätt.

• För appar anses en unik appinstallation motsvara en kvalificerad besökare.
• För webbmedier anses en unik webbläsare motsvara en kvalificerad besökare.
• För ljud och video anses en unik spelare eller ström motsvara en kvalificerad besökare.

Redovisningen av användarförankringen ska göras med ett etablerat tredjepartsverktyg för trafikmätning och i enlighet med branschpraxis. Uppgifterna om antalet kvalificerade besökare ska presenteras i en trafikrapport. All trafik som inte anses vara kvalificerad ska räknas bort från underlaget. Därtill tillkommer även mediumspecifika villkor för:

Text och bild på webb

• Besök som omfattar visningar av sidor där innehåll dolts bakom betalvägg får inte ingå i underlaget.
• Besök som omfattar en visning av minst två redaktionella innehållsobjekt, på varsin unika webbadress, får räknas med i underlaget.
• Besök som omfattar en visning i inloggat läge får räknas med i underlaget.

Ljud

• För de medier som bara finns tillgängliga via ljud får uppspelningar som klassificerats som godkända lyssningar enligt vedertagen branschpraxis räknas med.

Video

• För de medier som bara finns tillgängliga via video får uppspelningar som klassificerats som godkända spelningar enligt branschpraxis räknas med.

 

Mätningen görs utifrån ett etablerat tredjepartsverktyg för trafikmätning.

Med hjälp av standardfunktioner för gruppering av innehåll och segmentering av användare, kan den som söker stöd skapa rapporter som mäter antalet kvalificerade besök.

1. Märk upp de sidvisningar som sker på unika url:ar som tillhör innehållsobjekt som ingår i ett utgåvoprotokoll. (t.ex. med hjälp av funktionen ”content group” i Google Analytics 4).

2. Skapa ett sätt att särskilja visningar på innehållsobjekt som visats i sin helhet för besökaren, till exempel att en artikel är olåst, eller att en låst artikel visats för en inloggad besökare. (t.ex. med hjälp av funktionen ”custom dimension” i Google Analytics 4).

3. Skapa ett besökarsegment som omfattar kvalificerade besökare:

• användare som befinner sig i Sverige
• besök där användaren besökt minst två olika innehållsobjekt (steg 1) som vid besöket var fullt tillgängliga för användaren (steg 2)
• exkluderar icke-mänskliga besökare, t.ex. automatiserade driftbevakningssystem
• exkluderar hänvisnings- och kampanjtrafik från andra medier

Låt webbanalysverktyget visa en trafikrapport som visar antalet kvalificerade besökare, med besökarsegmentet från steg 3 applicerat, grupperat per kalendervecka.

Exportera datan och gallra bort de kalenderveckor eller andra tidsperioder som inte motsvarar mediets utgåvor.

Exempel på tredjepartsverktyg. Klicka i bildens högra hörn för att förstora.

 

Betalande prenumeranter

En redovisning av antalet betalande prenumeranter görs med utgångspunkt i mediets prenumerationsregister och bokföring. Godkända prenumerationer är sådana som är betalda till ett ordinarie pris eller med högst 50 procents rabatt. Ordinarie pris ska framgå av publicerad prislista. Värdet på en eller flera medföljande premier ska räknas av. Det är det genomsnittliga antalet betalande prenumeranter per utgåva som ska redovisas.

Beräkningen av antalet betalande prenumeranter görs i två steg.

1. Prenumerationer enligt mediets prenumerationsregister
Antalet prenumeranter per månad ska justeras efter avräkning av:

• Prenumerationer som inte är sålda till ordinarie pris eller rabatterats med mer än 50 procent.
• Exemplar som inte är individuellt beställda och betalda.
• Exemplar som har en prenumerationstid som är kortare än en månad.

2. Avstämning mot faktiska intäkter
Den intäkt som beräknas utifrån de betalande prenumeranterna i den justerade upplagan stäms av mot bokföringen. Bara prenumerationer som har motsvarande intäkt i bokföringen kan ingå i det antal som redovisas.

 

Kombinationsprenumerationer

En prenumeration som omfattar både  en tryckt tidning och en eller flera digitala motsvarigheter i kombination och som uppfyller villkoren ovan ska anses motsvara en betalande prenumerant.

 

Resultatet redovisas och intygas av revisor

Resultatet av mätningarna ska ni redovisa i myndighetens blankett för mediemätning, Uppgifterna i blanketten ska även intygas av en oberoende kvalificerad revisor.

Regeringen beslutade den 20 december 2023 om en ändring i förordningen (2023:740) om mediestöd. Ändringsförordningen innebär ett tillägg till ikraft- och övergångsbestämmelserna till den nya förordningen, som utfärdades den 1 december 2023.

Ändringen innebär att mediestöd för stödåret 2024, trots vad som anges i 5 § första stycket 2 i förordningen (2023:740) om mediestöd, får lämnas för ett allmänt nyhetsmedium som uppfyller förutsättningarna vad gäller andelen ”eget redaktionellt innehåll” enligt 1 kap. 6 § i presstödsförordningen (1990:524), eller andelen ”exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll” enligt 4 § första stycket 2 i mediestödsförordningen (2018:2053).

Den som söker stöd 2024 kan alltså välja att komma in med en redovisning på tre olika sätt. Vilket innehåll som kan ingå för de olika alternativen framgår av dessa anvisningar. I blanketten för mediemätning anger den som söker stöd det val av metod som redovisningen omfattar.

1. En redovisning av 45 procent exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll av hela det redaktionella innehållet (huvudregel)

Med exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll avses innehåll som endast publiceras av det allmänna nyhetsmediet och som har producerats av eller tillkommit specifikt för det allmänna nyhetsmediet.

Exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll kan också vara material som köpts in exklusivt för det allmänna nyhetsmedium som ansökan om mediestöd gäller. Material som införskaffats från nyhets- eller bildbyrå är inte exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll.

Exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll kan också vara material som gått igenom en betydande redaktionell omarbetning. Med betydande redaktionell omarbetning avses material som skiljer sig från källmaterialet och där delar av materialet enbart tillkommit för och producerats av det allmänna nyhetsmediet.

2. En redovisning av 55 procent eget redaktionellt innehåll av mediets totala redaktionella innehåll enligt den upphävda presstödsförordningen (1990:524)

För en redovisning enligt denna regel gäller att 1 kap. 3 § Myndigheten för press, radio och tv:s upphävda föreskrifter (MPRTFS 2016:1) om presstöd ska tillämpas:

Tidningens egna redaktionella innehåll ska utgöra minst 55 procent av det totala redaktionella innehållet. Det egna redaktionella innehållet utgörs av originalmaterial. Eget redaktionellt innehåll kan också utgöras av material som utsatts för betydande redaktionell omarbetning eller köpts in från till exempel text- eller bildleverantör enkom för den bidragssökande tidningen och som inte har publicerats i dagstidning, i första hand på samma utgivningsort, som den bidragssökande tidningen har ett redaktionellt samarbete med. Med originalmaterial avses material som enbart tillkommit för den egna tidningen. Vid mätning av redaktionellt innehåll får den mätta volymen eget redaktionellt innehåll ökas med 0,5 procent och därefter avrundas till närmaste heltal.

3. En redovisning av 20 procent exklusivt, egenproducerat innehåll bestående av nyhetsbevakning och granskning av mediets hela innehåll enligt den upphävda mediestödsförordningen (2018:2053)

För en redovisning enligt denna regel gäller att 8 § Myndigheten för press, radio och tv:s upphävda föreskrifter (MPRTFS 2021:2) om mediestöd ska tillämpas:

Med exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll avses material som enbart tillkommit för och producerats av det egna nyhetsmediet. Enbart material som kan hänföras till nyhetsbevakning och granskning får räknas som sådant innehåll. Exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll kan också vara material som gått igenom en betydande redaktionell omarbetning. Med betydande redaktionell omarbetning avses material som skiljer sig från källmaterialet och där delar av materialet enbart tillkommit för och producerats av det egna nyhetsmediet. Exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll kan också vara material som köpts in exklusivt för det nyhetsmedium som ansökan om mediestöd gäl ler. Material som införskaffats från till exempel text- eller bildleverantör är inte exklusivt egenproducerat redaktionellt innehåll.