För er som företag
För svenska programföretag finns krav på att tillgängliggöra tv-sändningar och play-tjänster för personer med funktionsnedsättning. Vi följer årligen upp kraven på tillgänglighet. Det finns även vissa krav på tillgänglighet för de nyhetsmedier som söker mediestöd.
Omfattningen av tillgänglighetskraven beslutas av regeringen när det gäller public service-företagen Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och av Mediemyndigheten när det gäller övriga svenska programföretag och nyhetsmedier.
Så här tillgängliggör du tv-program
Som programföretag ska ni förse tv-sändningar med sådana tekniska hjälpmedel som har till syfte att göra program tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Kraven på tillgänglighet till tv-sändningar handlar alltså inte om att anpassa sändningarnas innehåll. Därmed kan skyldigheten inte uppfyllas genom att exempelvis anpassa grafik i ett tv-program så att den blir så synlig och lättläst som möjligt för alla tittare.
Nedan beskriver vi kortfattat de tekniker som tillgänglighetskraven omfattar.
Textning innebär att svensk text som återger vad som sägs i programmet visas i bilden, vanligtvis i dess nederkant. Tillgänglighetskraven omfattar tv-sändningar på svenska och det som avses i det här sammanhanget är alltså inte översättningstextning, utan textning av program som är på svenska. Textning används främst av personer som är döva eller har en hörselnedsättning. Det kan även vara till nytta för personer som till exempel har svenska som andraspråk eller problem med att förstå talspråk. Textning är också användbart för människor som vistas i en miljö där man inte vill eller kan tillgodogöra sig tv-ljudet, exempelvis i kollektivtrafiken.
Teckenspråkstolkning innebär att en person som talar teckenspråk översätter det talade språket till teckenspråk. Teckenspråkstolkning används främst av döva och personer med hörselnedsättning som använder teckenspråk för att kommunicera, men även av vissa personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar.
Det är viktigt att skilja på program producerade på svenskt teckenspråk (med personer som talar teckenspråk) och program som tolkas från talad svenska till svenskt teckenspråk. Tekniken teckenspråkstolkning avser det sistnämnda.
Syntolkning innebär att en infogad berättarröst beskriver vad som syns och sker i bild. Syntolkning används främst av personer med synnedsättning men kan även vara till nytta för exempelvis personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Uppläst text innebär att texten i program blir uppläst, både med syntetisk och mänsklig röst. Uppläst text används bland annat av personer med synnedsättning och personer som har läs- och skrivsvårigheter. Tekniken är ett stöd för alla som av olika anledningar har svårt att läsa svensk översättningstext.
Uppläst text är främst avsedd för översättningstextning men är även till nytta i program på svenska där det förekommer inbränd textning, exempelvis för att förtydliga vad som sägs i en telefonkonversation eller när någon talar dialekt.
Så redovisar du tillgänglighetsarbetet
Varje år ska ni som omfattas av krav på tillgänglighet redovisa ert tillgänglighetsarbete till oss. I redovisningen ska ni ange på vilket sätt ni har tillgängliggjort era program, i hur stor uträckning det har skett och svara på ett antal frågor om hur ni ska arbeta med tillgänglighet framöver.
Senast den 30 september 2024 ska ni redovisa tillgänglighetsarbetet för perioden 1 september 2023 – 31 augusti 2024. Ni redovisar via myndighetens e-tjänst Redovisning av tillgänglighet.
Nya krav på att vissa produkter och tjänster ska vara tillgängliga
Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medier (tv) omfattas av den nya lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som träder i kraft 28 juni 2025. Mediemyndigheten är en av flera tillsynsmyndigheter för lagen.
Lagen ställer tillgänglighetskrav på ett antal produkter och tjänster riktade mot konsumenter inom områdena
- elektronisk kommunikation
- bank- och betaltjänster
- e-handel
- e-böcker
- audiovisuell media (tv)
- persontransport.
I april 2019 antog EU tillgänglighetsdirektivet som ska tillämpas i alla EU:s medlemsländer från den 28 juni 2025.
Syftet med tillgänglighetsdirektivet är att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter som andra att delta i samhället och dra nytta av olika tjänster och produkter. EU vill undanröja hinder för människor och även hinder mellan medlemsländer. Då blir det lättare att utveckla tillgängliga tjänster och produkter.
Direktivet genomförs i svensk rätt genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:254). I förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:676) och i bilagorna 1 och 2 regleras närmare om kraven.
Vilka är tillgänglighetskraven?
EU-direktivet räknar upp alla tillgänglighetskrav, men beskriver inte i detalj hur de ska uppfyllas.
Det finns redan i dag standarder för tillgänglig utformning av produkter och tjänster. Produkter och tjänster som överensstämmer med en harmoniserad standard förutsätts överensstämma med tillgänglighetskraven.
Allmänna krav
De allmänna kraven på alla produkter och tjänster som omfattas av regelverket handlar om
- krav på information om hur tjänster och produkter fungerar
- hur denna information ska göras tillgänglig
- att produkter som används för tjänsten ska vara tillgängliga
- tillgänglighetskrav på webbplatser och appar där tjänsten finns samt
- om stödtjänster (till exempel hjälp-deskar, teletjänstcentraler och teknisk support) erbjuds ställs tillgänglighetskrav även på dem.
Sektorsspecifika krav
Det finns också sektorsspecifika krav för både produkter och tjänster, och tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster omfattas av specifika krav.
- Tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster är tjänster för att identifiera, välja, ta emot information om och använda tv-tjänster och tillgänglighetsfunktioner (till exempel textning och syntolkning) som finns på webbplatser, digitalboxar och olika typer av appar.
- Även elektroniska programguider omfattas.
Dagens krav utökas
Redan i dag ställer Mediemyndigheten krav på, och utövar tillsyn över, att programbolag tillgängliggör tv-sändningar och beställ-tv för personer med funktionsnedsättning genom olika tekniker, till exempel textning.
- De nya kraven innebär att de som sänder ut programmen ska se till att dessa funktioner följer med programmen.
- Det kommer också ställas krav på att tv-tjänster ska ha elektroniska programguider som ska vara tillgängliga så att konsumenter bland annat ska kunna välja bland tv-programmen.
Gäller inte om de strider mot YGL
Bestämmelserna i den nya lagen ska inte tillämpas om det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i grundlagarna.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behöver ändras så att kraven enligt tillgänglighetsdirektivet ska kunna uppfyllas fullt ut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.
Undantag från kraven
Det finns undantag från kraven.
- Kraven omfattar inte mikroföretag. Mikroföretag definieras som ett företag med färre än tio anställda och som har en årsomsättning som inte överstiger 2 miljoner euro.
- Om tillgänglighetskraven skulle innebära en oproportionerligt stor börda för aktören eller om de skulle innebära en stor förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär så kan det vara skäl för undantag. Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar med föreskrifter om undantag för oproportionerligt stor börda.
Mediemyndighetens ansvar
Mediemyndigheten får i uppgift att
- ha tillsynsansvar för tjänster som ger åtkomst till audiovisuells medier
- meddela ytterligare föreskrifter om tillgänglighetskrav när det gäller tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster. Det rör krav som ska gälla enligt direktivet men som varken reglerats i tillgänglighetslagen eller tillgänglighetsförordningen.
Andra myndigheters ansvar
Andra myndigheter som har tillsynsansvar för tillgänglighet enligt lagen:
- PTS är marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter och har tillsynsansvar för vissa av tjänsterna: elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel. PTS får också ett visst ansvar för samordning mellan tillsynsmyndigheterna om ett tillsynsärende kan komma att beröra flera myndigheters tillsynsområden.
- Konsumentverket och Transportstyrelsen för vissa persontransporttjänster.
- Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) för e-böcker.
PTS och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) får även i uppgift att meddela ytterligare föreskrifter om tillgänglighetskrav inom sina specifika områden. Det rör krav som ska gälla enligt direktivet men som varken reglerats i tillgänglighetslagen eller tillgänglighetsförordningen.
Här är länkar till lag respektive förordning:
Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (Riksdagens webbplats)
Förordning (2023:676) om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet (Riksdagens webbplats)
Uppföljningar och utredningar av tillgänglighet
Här presenterar vi bland annat sammanställningar av myndighetens tillgänglighetsuppföljningar tillsammans med utredningar som gjorts om tillgängligheten i tv-sändningar.
Myndigheten följer årligen upp hur kanaler som omfattas av myndighetens tillgänglighetskrav uppfyller dessa. Resultatet publicerar vi här på vår webb.
Granskningsnämnden för radio och tv beslutar årligen om SVT och UR har uppfyllt de tillgänglighetskrav som regeringen har bestämt. Nedan är nämndens senaste beslut.
Inför beslut om nya krav på tillgänglighet till tv-sändningar för perioden 2020-2023 så tog myndigheten fram en rapport med en beslutsmodell. Beslutsmodellen togs fram med utgångspunkt dels i den effekt som kravställandet så långt hade gett och de synpunkter som olika intressenter fört fram, dels utifrån en rad överväganden som vi gjorde om vilka som bör omfattas av krav och hur skyldigheterna närmare borde utformas. Samma beslutsmodell användes för att utforma kraven för perioden 2023-2026.
Kontakta organisationer i tillgänglighetsfrågor
Här hittar ni förslag och länkar på organisationer och myndigheter ni kan kontakta i frågor som rör tillgänglighet.
Utgångspunkten för tillgänglig tv bör vara användarna – de som ska kunna ta del av programmen. Här listar vi kontaktuppgifter till några organisationer som ni leverantörer kan kontakta för att föra dialog om tillgänglighetsfrågor.
Funktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige, är en paraplyorganisation för ett stort antal funktionsrättsförbund som slutit sig samman för att agera med samlad kraft. Förbundet är en intressepolitisk organisation som driver sakpolitik ur ett funktionasrättsperspektiv men är religiöst och partipolitiskt obunden.
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som arbetar för att tillvarata hörselskadades intressen genom att upplysa, stödja och påverka.
Till Hörselskadades riksförbund (HRF)
Riksorganisationen unga med synnedsättning (US)
US är en intressepolitisk organisation, av och för ungdomar med synnedsättning i åldrarna 10–31 år. Föreningens inriktning drivs och bestäms av medlemmarna själva.
Till Riksorganisationen unga med synnedsättning (US)
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund. De driver frågor, agerar kraftfullt och väcker opinion om mänskliga och demokratiska rättigheter. De arbetar för rätten och möjligheten att använda svenskt teckenspråk.
Till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Synskadades Riksförbund (SRF)
Synskadades Riksförbund är en ideell intresseorganisation av synskadade. SRF är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som tar avstånd från all form av diskriminering och som präglas av öppenhet och demokrati.
Till Synskadades Riksförbund (SRF)
Unga Hörselskadade (UH)
Unga Hörselskadade (UH) är en ideell förening för dig som är mellan 0-30 år och har en hörselskada. Unga Hörselskadade kämpar för ett tillgängligt samhälle där barn och ungdomar med hörselskada är delaktiga, självständiga och utvecklas på lika villkor.
Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer (FHDBF)
Föreningen startades för att det fanns en önskan om ett forum och en oas att mötas i och kunna ge varandra stöd. Deras målsättning är att vara ett kontaktnät och att sträva efter kvalitet. Allt arbete sker utifrån FN:s Barnkonvention.
Till Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer (FHDBF)
Myndigheter
Det finns flera myndigheter som har tillsyn över att samhället är tillgängligt inom olika områden. Här följer några tips om vart du kan vända dig med olika tillgänglighetsfrågor.
Kulturrådet
Har ett uppdrag att driva på utvecklingen så att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av kulturlivet och utöva kultur på jämlika villkor med andra.
Myndigheten för delaktighet (MFD)
Arbetar för att främja ett samhälle som ska vara användbart och tillgängligt för alla. MFD tar bland annat fram stöd och verktyg för arbetet med tillgänglighet och delaktighet.
Till Myndigheten för delaktighet (MFD)
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)
Ansvarar för att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service får genomslag. Du kan anmäla exempelvis bristande tillgänglighet på offentliga aktörers webbplatser till DIGG.
Vägledning för webbutveckling är de officiella riktlinjerna för hur man bör arbeta med webbplatser inom offentlig sektor i Sverige. Även den privata sektorn kan med fördel använda riktlinjerna. Vägledningens huvudfokus är digital tillgänglighet och användbarhet .
Till Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)
Till vägledning för webbutveckling
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Har i uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier och arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. MTM producerar och distribuerar litteratur och tidningar i tillgängliga format. MTM arbetar också med att vägleda och ge råd till nyhetsmedier om hur de kan öka tillgängligheten på sina sajter.