Visselblåsning
Visselblåsning innebär att en person, ofta en arbetstagare, slår larm om missförhållanden i en verksamhet.
Visselblåsarlagen (2021:890) ger skydd för den som slår larm när det gäller missförhållanden av allmänintresse som framkommer i ett arbetsrelaterat sammanhang. Syftet med lagen är att underlätta och uppmuntra till visselblåsning samt förstärka skyddet för visselblåsare.
Det är bara personer med viss nuvarande eller tidigare koppling till Mediemyndigheten som kan rapportera genom myndighetens visselblåsarfunktion och få det skydd som visselblåsarlagen ger. Lagen skyddar förutom myndighetens arbetstagare även bland annat arbetssökande, praktikanter och personer som annars utför arbete under myndighetens kontroll och ledning.
Om du i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått information om allvarliga oegentligheter inom Mediemyndigheten och som det finns ett allmänintresse av att de framkommer uppmanas du rapportera detta via vår interna visselblåsarfunktion. Det kan handla om saker som är olagliga, oetiska eller på annat sätt olämpliga. Rapporteringen kan till exempel avse korruption eller allvarliga former av diskriminering eller trakasserier inom myndigheten. Kravet på allmänintresse innebär att rapportering om förhållanden som enbart rör dina egna arbets- och anställningsförhållanden vid myndigheten normalt sett inte omfattas av skyddet.
Du kan rapportera misstänkta missförhållanden via post, e-post, telefon eller ett möte. Om du har tillgång till vårt intranät kan du också rapportera genom myndighetens interna e-tjänst. Du avgör om du vill vara anonym. Om du väljer att rapportera anonymt kan behöriga personer för visselblåsarfunktionen inte bedöma om du omfattas av visselblåsarlagens skydd eller inte, och inte heller återkoppla till dig.
Telefon: 08-580 070 00, be att få prata med chefen för administrativa enheten.
Post: Mediemyndigheten, Kabyssgatan 4D, 120 30 Stockholm. Märk brevet med Visselblåsarfunktion.
E-post: visselblasning@mediemyndigheten.se
De personer som är behöriga att hantera rapporteringskanalerna inom Mediemyndigheten är verksjuristen och chefen för administrativa enheten.
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Myndighetens administrativa chef eller verksjuristen tar emot rapporten. Om en mailadress eller annan kontaktuppgift finns angiven skickas en bekräftelse till den som har rapporterat inom sju dagar efter att rapporten tagits emot. Om rapporten bedöms falla inom tillämpningsområdet för visselblåsarlagen görs en utredning. Återkoppling ges till den rapporterande personen om vilka åtgärder som har genomförts inom tre månader från det att rapporten har mottagits.
En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering eller vidta repressalier mot en rapporterande person. Repressalieförbudet gäller även till skydd för bland annat personer som bistår den rapporterande personen, exempelvis förtroendevalda och skyddsombud. En arbetsgivare som bryter mot förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier är skyldig att betala skadestånd.
Visselblåsarlagen inskränker inte den grundlagsstadgade meddelarfriheten och anskaffarfriheten. Om du använder dig av meddelarfriheten åtnjuter du meddelarskydd, vilket innebär att myndigheten inte får efterforska eller på något annat sätt försöka ta reda på vem som lämnat ut uppgifter.
Det finns särskilda sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som ska skydda identiteten på den rapporterande personen och andra personer som förekommer i ett ärende.
Du kan också rapportera till de myndigheter som regeringen har utsett som behöriga att ta emot rapporter inom ett visst område.
Vilka myndigheter som är behöriga att ta emot rapporter om missförhållanden framgår av förordningen (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Vissa EU-institutioner, organ och byråer har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för visselblåsardirektivet. Som exempel kan nämnas Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), till vilken bedrägerier kopplat till EU-medel kan rapporteras.
Visselblåsarlagen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter i ett visselblåsarärende. Huvudregeln är att behandlingen ska vara nödvändig för ett uppföljningsärende.
Endast behöriga personer får ha tillgång till personuppgifter i ett uppföljningsärende och tillgången ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en viss rapport får inte samlas in och ska raderas snarast möjligt om de har samlats in av misstag.
Personuppgifter i ett uppföljningsärende får inte behandlas längre än två år efter det att ärendet avslutas, men det hindrar inte att vi som myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet.