Här kan du läsa om vägledande avgöranden från Mediestödsnämnden som berör viktiga aspekter av mediestöd.

Robot-text kan utgöra exklusivt, egenproducerat innehåll under vissa förutsättningar

Dnr 24/00589, 15 maj 2024, Mark-Posten

Av mediestödsintyget i ärendet framgick att cirka 46 procent av det redaktionella innehåll som i intyget beräknats som exklusivt, egenproducerat innehåll bestod av så kallad "robot‐text" från företaget United Robots. ”Robot-text” är automatiserad text, som till exempel handlar om trafiknyheter, fastighetsaffärer, väder, sport, företagande och årsredovisningar. Materialet är beställt av och endast för mediet.

Mediestödsnämnden uttalade följande i beslutet.

”Av en kommentar av mätinstitutet i mediestödsintyget i ärendet framgår att Mark-Posten har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som till cirka 46 procent består av så kallad robot‐text, det vill säga automatiserad text, som till exempel handlar om trafiknyheter, sport och väder, och som är beställt av och enbart för mediet. Mediestödsnämnden konstaterar att den så kallade robot-texten utgörs av material som köpts in exklusivt för det allmänna nyhetsmediet. Mediestödsnämnden gör mot denna bakgrund – och eftersom innehållet i det aktuella ärendet underskrider hälften av det totala exklusivt, egenproducerade redaktionella innehållet – bedömningen att materialet får beräknas som exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll.”

Enligt mediestödsnämnden får alltså så kallad robot-text räknas som exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll om det

1. köpts in exklusivt för det allmänna nyhetsmediet,
2. underskrider hälften av det totala exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet.

En gemensam mediemätning kan göras om medierna har minst 75 procent gemensamt redaktionellt innehåll

Dnr 24/00599, 15 maj 2024, Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet

Av utredningen i ärendet framgick bl.a. följande. Ägaren Bonnier News Local AB har ansökt om allmänt redaktionsstöd för Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet. Titlarna har vid tidpunkten för beslutet egna ansvariga utgivare. Titlarna hade under mätperioden i hög grad ett gemensamt redaktionellt innehåll. Falköpings Tidning som är störst hade enligt ett separat mediestödsintyg under mätperioden den 1 januari – 30 juni 2023 ett exklusivt egenproducerat redaktionellt innehåll som uppgick till 23 procent enligt mediestödsförordningen (2018:2053). Således var 77 procent av det redaktionella innehållet gemensamt med de övriga två titlarna. Bonnier News Local AB uppskattar att andelen gemensamt redaktionellt innehåll som delades mellan samtliga titlar uppgick till ungefär 90 procent i Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet under mätperioden.

Mediestödsnämnden uttalade bland annat följande i beslutet.

”Eftersom det gemensamma redaktionella innehållet uppgick till 75 procent eller mer av det totala redaktionella innehållet bedömer mediestödsnämnden också att en sammanlagd mediemätning kan ligga till grund för bedömningen.”

Mediestödsnämndens beslut innebär att om det vid bedömningen av om flera allmänna nyhetsmedier ska ses som ett och samma nyhetsmedium framkommer att det gemensamma redaktionella innehållet uppgår till 75 procent eller mer av det totala redaktionella innehållet så kan en sammanlagd (gemensam) mediemätning ligga till grund för bedömningen.

Kostnaderna för en så kallad tilläggsprodukt får räknas med i kostnadsblanketten

Dnr 24/00823, 15 maj 2024, Omni

Av utredningen i ärendet framgick bl.a. följande. Omni är i huvudsak en gratis nyhetsapp som finansieras genom annonser. Omni Mer, som är en integrerad del av Omni, är en så kallad freemiumprodukt med ett fördjupande och förklarande innehåll. Man behöver vara prenumerant för att ta del av innehållet. Omni Ekonomi är i stället en premiumprodukt med en egen app och egen webbsida, som kräver en separat prenumeration för att få tillgång till innehållet. Omni Ekonomi har till skillnad från Omni Mer en egen databas med ett eget utgivningsbevis. Omni är en nyhetstjänst som täcker flera områden som till exempel inrikes och utrikes nyheter, medan Omni Ekonomi behandlar ekonomi, marknad och näringsliv. Omni, Omni Mer och Omni Ekonomi har samma ansvarige utgivare och redaktionerna är samorganiserade.

Mediestödsnämnden uttalade följande i beslutet.

”Mediestödsnämnden gör inledningsvis bedömningen att Omni Mer, en prenumererad så kallad freemiumprodukt, är en integrerad del av Omni och därför får anses utgöra en och samma produkt som Omni. Mediestödsnämnden konstaterar vidare att Omni och Omni Ekonomi innehåller olika typer av nyheter och har skilda finansieringsmodeller. De har vidare olika appar, webbsidor och individuella utgivningsbevis för sina databaser. Redaktionerna är dock integrerade och Omni och Omni Ekonomi har samma ansvarige utgivare. Nämnden bedömer att Omni Ekonomi ska anses utgöra en så kallad tilläggsprodukt till Omni. Kostnaderna för tilläggsprodukten får räknas med i Omnipunktse AB:s kostnadsredovisning för Omni. Mediemätningen i ärendet ska dock endast omfatta huvudprodukten (jfr 12 § Mediemyndighetens föreskrifter (MEMYFS 2024:1) om mediestöd enligt vilken huvudprodukten självständigt ska uppfylla de allmänna förutsättningarna för stöd enligt 6 § lagen om mediestöd).”

Mediestödsnämndens beslut innebär att om det allmänna nyhetsmediet har en tilläggsprodukt, får kostnaderna för tilläggsprodukten räknas med i kostnadsblanketten. Mediemätningen ska dock bara omfatta huvudprodukten. Vid sin bedömning av Omni Ekonomi som en tilläggsprodukt beaktade nämnden att produkten hade en annan typ av nyheter, en annan finansieringsmodell, en annan app, webbsida, eget utgivningsbevis och samma redaktion.  

Bedömningen av mediets titel | God användarförankring och ”blandprenumerationer” | Övergångsstöd vid förändringar i utgivningen

Dnr 24/03569, 11 december 2024, ”www.ltz.se”

1. Huvudproduktens titel är den som framgår av huvudproduktens utgivningsbevis eller databasregistrering. Det allmänna nyhetsmediet får anses ha en titel som särskiljer det från andra medier, det vill säga en ”egen titel” enligt 6 § 5 lagen om mediestöd, om titeln inte lätt går att förväxla med andra titlar eller beteckningar som är registrerade hos Mediemyndigheten eller PRV.

Huvudprodukten för AB Nya Länstidningens ansökan om mediestöd angavs vara ett prenumererat webbmedium och huvudproduktens titel ”Länstidningen Östersund”. Av utredningen i ärendet framgick att sökanden sedan den 1 januari 2024 inte längre gav ut den tryckta tidningen Länstidningen Östersund dagligen. Den digitala produkten ”www.ltz.se” lanserades i januari 2024 och sedan den 1 mars 2024 producerade redaktionen enbart det prenumererade webbmediet ”www.ltz.se”. Sökandens databas ”www.ltz.se” är registrerad hos Mediemyndigheten genom en så kallad databasregistrering.

En av förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas av PRV är att mediets titel inte lätt kan förväxlas med andra tryckta periodiska skrifter (5 kap 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Syftet med en så kallad databasregistrering får anses vara att man ska kunna identifiera en grundlagsskyddad databas (jfr 3 kap 18 § lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden). Den titel som framgår av utgivningsbevis från PRV respektive det ”namn” (motsvarande titel) som framgår av databasregistrering hos Mediemyndigheten är också den titel eller det namn som enligt Mediemyndigheten ska användas i mediets tryckta eller digitala utgåva.

Det är den titel som framgår av utgivningsbevis eller databasregistrering av huvudprodukten som mediestödsnämnden anser att bedömningen i detta sammanhang ska utgå ifrån.

I ärendet konstaterades att det inte finns någon annan medieverksamhet registrerad hos Mediemyndigheten med ett namn eller en beteckning om lätt kan förväxlas med den i ärendet aktuella titeln ”www.ltz.se”. Titeln gick inte heller lätt att förväxla med titlar för periodiska skrifter med utgivningsbevis från PRV, vilket framgick av en sökning i PRV:s tidningsregister vid tidpunkten för beslutet. Det allmänna nyhetsmediet ansågs därför ha ett namn som särskiljer det från andra allmänna nyhetsmedier och en egen titel enligt 6 § 5 lagen om mediestöd.

2. Ett allmänt nyhetsmedium kan vid beräkningen av antalet betalande prenumeranter inte tillgodoräkna sig prenumeranter på ett annat allmänt nyhetsmediums utgåvor, så kallade ”blandprenumerationer”.

Den sökande hade i samband med ansökan skickat in ett mediestödsintyg som bland annat avsåg antalet betalande prenumeranter på webbmediet ”www.ltz.se” och Östersunds-Postens tryckta edition ”Länstidningen” i kombination. Östersunds-Postens edition ”Länstidningen” producerades av Östersunds-Posten och hade samma innehåll som Östersunds-Posten, med undantag för ledarsidan som var gemensam med ”www.ltz.se”. Editionen erbjöds webbmediets prenumeranter som en tryckt tidning. Mediestödsnämnden uttalade att ett allmänt nyhetsmedium enligt nämndens bedömning inte kan inte tillgodoräkna sig prenumerationer som inkluderar andra allmänna nyhetsmediers utgåvor, så kallade ”blandprenumerationer”.

Den sökande hade på förfrågan av Mediemyndigheten kompletterat ansökan med ett nytt mediestödsintyg som exkluderade prenumeranter på Östersunds-Postens tryckta edition. Det nya intyget visade att webbmediet ”www.ltz.se” uppfyllde villkoret om god användarförankring.

3. Den tryckta produkt som hade beviljats driftsstöd 2023 gavs inte längre ut. Nämnden gör en helhetsbedömning av mediet som övergångsstöd i stället söks för är samma medium som den dagstidning för vilken driftsstöd beviljats under 2023.

Av utredningen i ärendet framgick att sökanden från och med den 1 januari 2024 inte längre gav ut den tryckta tidningen Länstidningen Östersund dagligen. Den digitala produkten ”www.ltz.se” lanserades i januari 2024, och sedan 1 mars 2024 producerade redaktionen enbart det digitala prenumererade webbmediet ”www.ltz.se”. Ägaren AB Nya Länstidningen har ansökt om övergångsstöd för det prenumererade webbmediet ”www.ltz.se”. Dagstidningen Länstidningen Östersund beviljades driftsstöd under 2023.

Mediestödsnämnden fann vid en helhetsbedömning att ”www.ltz.se” är samma nyhetsmedium som den dagstidning, Länstidningen Östersund, som beviljades driftsstöd 2023. Vid bedömningen beaktade mediestödsnämnden att det är samma redaktion som producerar webbmediet som producerade dagstidningen och att båda titlarna producerat eller producerar relevant lokal eller regional nyhetsförmedling.

Mediemätningen avgörande för om kostnader får räknas med när flera nyhetsmedier bedömts som ett och samma

Dnr 24/03673, 11 december 2024, helagotland.se

När flera allmänna nyhetsmedier bedöms som ett och samma nyhetsmedium får enbart kostnaderna för de medier räknas med som självständigt uppfyller de villkor som omfattas av mediemätningsblanketten.

NTM Media AB hade ansökt om allmänt redaktionsstöd för helagotland.se och distributionsstöd för Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar. Av mediestödsintygen framgick att Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar inte uppfyllde villkoret om ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll om minst 45 procent av hela det redaktionella innehållet enligt 6 § 3 lagen om mediestöd respektive 5 § första stycket 2 förordningen om mediestöd. Ärendena om distributionsstöd avskrevs av Mediemyndigheten efter att sökanden återkallat ansökningarna.

Mediestödsnämnden gjorde i ärendet om allmänt redaktionsstöd bedömningen att helagotland.se, Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar skulle anses som ett och samma nyhetsmedium. Titlarna bedömdes tillsammans uppfylla villkoret om självständiga redaktionella resurser i 6 § 5 lagen om mediestöd.

Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar uppfyllde var och en för sig inte samtliga de villkor som omfattas av mediemätningarna (mediestödsintygen) i ärendena (se ovan). Enligt mediestödsnämndens mening medförde detta att kostnaderna för titlarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar inte fick räknas samman med uppgifterna i helagotland.se:s kostnadsblankett vid ansökan om allmänt redaktionsstöd. Helagotland.se bedömdes uppfylla de allmänna förutsättningarna för mediestöd och de särskilda villkoren för allmänt redaktionsstöd i förordningen om mediestöd. Ansökan om allmänt redaktionsstöd för helagotland.se beviljades med ett belopp som beräknades utifrån aktuella bestämmelser och de stödgrundande kostnader som angetts i en separat kostnadsblankett för helagotland.se.

Vad gäller uppfyllelse av krav vid mediemätning, se även beslut med dnr 24/00599, 15 maj 2024, Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning och Västgöta-Bladet vilket redogörs för ovan.

För distributionsstöd gäller att mediets tryckta produkt behöver uppfylla kravet om minst 45 utgåvor per år

Dnr 24/03751, 11 december 2024, Hemmets Vän

För distributionsstöd gäller att mediets tryckta produkt behöver uppfylla kravet om minst 45 utgåvor per år.

Av utredningen i ärendet framgick att huvudproduktens medietyp fram till och med vecka 17 2024 var en prenumererad tryckt tidning och därefter ett prenumererat webbmedium. Av utgåvoprotokoll som bifogats ansökan och korrespondens med den sökande, Litzon Press Förlags AB, framkom att Hemmets Vän sedan vecka 18 2024 varannan vecka utkommer som en tryckt prenumererad tidning och varje vecka utkommer som en digital prenumererad utgåva, ett webbmedium. Uppgiften om mediets regelbundenhet under mätperioden den 1 januari 2024 – 30 juni 2024 omfattade såväl den tryckta utgåvan som den digitala utgåvan, webbmediet, i kombination. Från och med den 1 januari 2024 fram till och med vecka 17 utkom 16 utgåvor av Hemmets Vän. Därefter och till och med den 30 juni 2024 utkom 9 utgåvor. Sammantaget ger detta 25 utgåvor under mätperioden, och omräknat till ett helår 50 utgåvor.

I korrespondens med Mediemyndigheten bekräftade Litzon Press Förlags AB att den tryckta produkten hade utkommit varannan vecka under mätperioden den 1 januari – 30 juni 2024, från och med vecka 18. Dessförinnan utkom den varje vecka. Denna utgivning motsvarar 21 utgåvor under mätperioden. Uppgiften ska räknas om till att avse ett helår enligt 38 § tredje stycket Mediemyndighetens föreskrifter. Den tryckta produkten Hemmets Vän hade således utkommit med 42 utgåvor omräknat till att avse ett helår.

Mediestödsnämnden fann att en tryckt motsvarighet till en digital huvudprodukt för att kunna lämnas distributionsstöd ska uppfylla det villkor om hög regelbundenhet som framgår av 6 § 9 lagen om mediestöd respektive 5 § första stycket 3 förordningen om mediestöd. Ett syfte med distributionsstödet är att uppmuntra en samdistribution av tryckta abonnerade nyhetstidningar. En förutsättning för att samdistributionen ska fungera är enligt mediestödsnämndens bedömning att de titlar som samdistribueras utkommer med den periodicitet som föreskrivits.

Den tryckta produkten Hemmets Vän utkom med 42 utgåvor och uppfyllde därmed inte kravet på hög regelbundenhet. Att Litzon Press Förlags AB visat att Hemmets Väns huvudprodukt, webbmediet, uppfyllde kravet på hög regelbundenhet saknade betydelse för utgången i det nu aktuella beslutet. Litzon Press Förlags AB:s ansökan om distributionsstöd för Hemmets Vän för år 2025 avslogs.

Fråga om den tryckta produkten utgör en motsvarighet till den digitala huvudprodukten

Dnr 24/03857, 11 december 2024, NU det liberala nyhetsmagasinet

Den tryckta produkten utgör inte en motsvarighet till den digitala produkten när den tryckta utgåvan utkommer mer sällan än 45 gånger per år och produkternas redaktionella innehåll skiljer sig åt. Prenumeranter på den tryckta och den digitala utgåvan i kombination får därför inte räknas med vid beräkning av antal betalande prenumeranter.

Den sökande, Liab Liberal Information AB, har i ansökan och i korrespondens med Mediemyndigheten angett att huvudprodukten för ansökan är ett prenumererat webbmedium och att NU det liberala nyhetsmagasinets redaktionella innehåll varit olåst under mätperioden, den 1 januari – 30 juni 2024, och därmed gratis att ta del av. Den sökande har vidare angett att det antal betalande prenumeranter som anges i mediestödsintyget avser prenumerationer på månadsmagasinet och webbmediet i kombination. Den sökande har vidare angett att den tryckta tidningen utkommer med 12 nummer per år och att det hade bara inträffat vid några tillfällen att redaktionen lagt ut en artikel från den tryckta tidningen på webbmediet.

Mediets huvudprodukt, webbmediet, hade varit olåst, det vill säga gratis att ta del av, under mätperioden den 1 januari – 30 juni 2024. Mediestödsnämnden konstaterade inledningsvis att det torde kunna ifrågasättas om det faktiskt funnits betalande prenumeranter på webbmediet under den aktuella perioden, då webbmediet var olåst och det redaktionella innehållet kunnat läsas av vem som helst. Oaktat denna omständighet, gjorde mediestödsnämnden bedömningen att den digitala och tryckta utgåvan inte motsvarade varandra. Den tryckta utgåvan utkom mer sällan än 45 gånger per år och det redaktionella innehållet i produkterna skilde sig åt.  

Mediets huvudprodukt, webbmediet, hade varit olåst, det vill säga gratis att ta del av, under mätperioden den 1 januari – 30 juni 2024. Liab Liberal Information AB hade inte inkommit med någon mediemätning som enligt nämnden på ett rättvisande sätt visade hur många regelbundna användare webbmediet har haft under mätperioden. Den sökande hade därmed inte visat att mediet uppfyllde det villkor om god användarförankring som anges i 6 § 10 i lagen om mediestöd respektive 5 § tredje stycket förordningen om mediestöd. Liab Liberal Information AB:s ansökan om allmänt redaktionsstöd och övergångsstöd för NU det liberala nyhetsmagasinet för år 2025 avslogs.