Programmet handlade om människor som varit nära döden. En läkare beskrev hur en ung norska vars hjärta hade stannat i över tre timmar efter att ha blivit nedkyld ändå blev helt återställd. I programmet förekom bilder från en hjärtoperation. Kirurger hade skurit upp bröstet på en patient och utförde en operation. Ett inslag handlade om ett nyfött barn med hjärtproblem. Flera bildsekvenser innehöll närbilder på hur barnet låg i en kuvös och var omgiven av teknisk utrustning som det var uppkopplat till med sladdar och slangar. Det framkom i slutet av inslaget att barnets operation gått bra och att det inte fanns risk för framtida men.

Granskningsnämnden konstaterade att programmet sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om innehåll som kan verka skrämmande för barn. Enligt nämndens mening var programmet dock inte utformat på ett sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet var en amerikansk dokumentärserie som handlade om mordfall. Det aktuella avsnittet föregicks av texten ”Programmet innehåller dramatiseringar. Vissa inslag kan verka stötande”. Programmet innehöll bland annat en filmatiserad scen där en man sköt en annan man i halsen med en pistol.

Granskningsnämnden ansåg att den scenen kunde verka skrämmande för barn och att programmet inte borde ha sänts före kl. 21.00. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Inslaget handlade om att kameraövervakning hade börjat användas för att minska kriminaliteten i en förort. Bland annat visades en sekvens ur en övervakningsfilm där en man som stod i en klunga människor fick ett slag i ansiktet varpå han föll baklänges över en planteringskruka och sedan ned i marken. Personernas ansikten var blurrade och även slaget mot mannen doldes delvis av maskeringen. Sekvensen visades även i slowmotion.

Granskningsnämnden konstaterade att nyhetsinslaget sändes vid en tidpunkt då barn kan antas ha tagit del av det och ansåg att SVT inte visat den återhållsamhet som krävs eftersom misshandelssekvensen upprepades flera gånger. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Inslagen utgick från en Amnesty-rapport om tortyr och avrättningar i syriska fängelser. I inslagen i Ekot återgav en korrespondent delar ur rapporten som bland annat innehöll uppgifter om masshängningar och tortyr. I inslaget i P1-morgon intervjuade samma korrespondent en syrisk människorättsadvokat. Hon återgav därefter hans uppgifter och berättade bland annat om en fånge som torterats med en råtta och våldtagits av flera män framför sin son. Hon berättade också om barn som tvingats våldta varandra och hur en person gått över människolik. Samtliga inslag sändes vid en tidpunkt då barn kan antas ha tagit del av dem och då varsamhet ska iakttas i fråga om skildringar av våld och annat skrämmande innehåll.

Enligt granskningsnämndens mening var beskrivningarna detaljerade, utdragna och skrämmande för barn. Nämnden beaktade dock att beskrivningarna förekom i nyhetsinslag respektive aktualitetsprogram och att de utgjorde mycket angelägna vittnesmål om omfattande och systematiska övergrepp inom ramen för den pågående konflikten i Syrien. Mot bakgrund av vad SR hade anfört i sitt yttrande om syftet med rapporteringen ansåg nämnden att inslagen, trots att de sändes vid de aktuella tidpunkterna, inte stred mot bestämmelsen om hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fälla inslagen. De ansåg att SR borde ha varit mer återhållsamma i sin rapportering med hänsyn till sändningstiden.

Inslaget var en trailer för dramaserien Midnattssol och bestod av flera korta sekvenser ur serien. En sekvens föreställde en skrikande man som var fastbunden på ett långsamt snurrande rotorblad på en helikopter. I nästa sekvens visades helikoptern med blod på flygkroppen. Därefter följde flera korta scener ur serien varav den sista föreställde en skrikande kvinna som fastbunden hängde över en fors. Under trailern spelades genomgående en musikslinga och vid två tillfällen var höga dramatiska ljud pålagda.

Granskningsnämnden hade förståelse för att det förekom scener i inslaget som kunde verka skrämmande för barn. Enligt nämndens mening var inslaget dock inte utformat på ett sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet handlade om kända personers plastikoperationer och personer som genomgått operationer för att likna dem. I programmet visades bilder på skadade kroppsdelar och från operationer.

Granskningsnämnden ansåg att programmet innehöll synnerligen explicita autentiska filmsekvenser från plastikoperationer samt bilder på komplikationer som kunde uppröra eller skrämma barn. Med hänsyn till att programmet sändes klockan 13.00 på dagen ansåg nämnden att programmet stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Nämnden har också tidigare fällt ett avsnitt i dokumentärserien Min förstörda kropp, beslut 16/00708.

Inslaget handlade om ett terrordåd i Irak och i inslaget visades bilder på hur människor tände levande ljus. Reportern berättade att personer hade samlats för att visa att de var ledsna och arga över en terrorattack som inträffat i Bagdad som dödat och skadat flera hundra personer. Därefter visades bilder från en gatumiljö med utbrända och skadade hus.

Granskningsnämnden ansåg att det i nyhetsprogram riktade till barn måste vara möjligt att rapportera även om otäcka händelser. Nämnden fann inte att det aktuella inslaget hade utformats på sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Nyhetsinslaget handlade om ett terrorattentat i Indonesiens huvudstad Jakarta och innehöll bland annat en amatörvideo som visade ett av bombdåden. En kort bildsekvens visade några personer på en parkering utanför ett café och därefter hur en sprängladdning detonerade precis vid dem. I inslaget visades sedan två olika sekvenser med livlösa kroppar på avstånd i bild.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar. Videofilmen som innehöll bilder på hur minst två personer sprängdes till döds av en bomb och på döda kroppar kunde enligt nämndens bedömning verka skrämmande för barn. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ville fria inslaget.

De två nyhetsinslagen handlade om slutna konton på sociala medier, där korta videoklipp som visade hur barn och ungdomar misshandlade varandra hade fått stor spridning. Tre autentiska exempel på hur dessa videoklipp kunde se ut visades i inslagen. I de korta videoklippen syntes bland annat hur en ungdom satt grensle över en annan ungdom och slog personen som låg på marken i ansiktet och mot huvudet.

Nämnden konstaterade att nyhetsinslagen sändes klockan 19.00 respektive 22.00 och att båda inslagen föregicks av en varning. Nämnden kunde mot den bakgrunden inte finna att inslagen stred mot bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft. Inslagen prövades även i fråga om respekt för privatlivet och fälldes i den delen.