Granskningsnämndens praxissamlingar

Sefyr

Status:: Fällt
Ärende:: SB 273/98
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1998-05-07
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Ställningstagande eller inte?
Kategori:: Utrikesfrågor

Inslaget i ungdomsprogrammet Sefyr handlade om FN:s sanktioner mot Irak. I inslaget uppgavs att 8 000–10 000 irakier, varav hälften barn, dog varje månad på grund av FN:s handelssanktioner mot landet. Efter intervjuer med företrädare för Lutherhjälpen och Röda Korset, som berättade om de svåra förhållandena för civilbefolkningen i Irak, sa reportern ”[…] och jag tycker verkligen att nu har det fan i mig gått för långt”. Härefter visades hur reportern samlade in pengar till Iraks barn på en gata. Reportern fällde under denna del av inslaget kommentarer som. ”För fastän all världens regeringar har bestämt sig för samma sak så behöver ju inte jag hålla med” och ”Fast alla kan ju inte tycka som jag”. I slutet av reportaget visades bilder av en liten flicka på ett irakiskt sjukhus och reportern sa:

”Hon ligger och dör här. Det var för ungefär två månader sedan när vi här hemma mest pratade Melodifestival. Sedan dess har ytterligare 10 000 irakiska barn dött. Sådan är FN:s strategi”.

Avslutningsvis visades hur programledaren fyllde i en postgiroinbetalning till förmån för Iraks barn samtidigt som han sa bland annat följande.

”[...] och då kan ingen FN eller någon regering stoppa mig från att visa i handling vad jag vill. Och så kan man alltid beskylla mig för att vara politiskt naiv. Men gör det då och gör det när de här döda barnens mammor hör på, så att de där mammorna lär sig också varför deras barn var tvungna att offras i världssamfundets namn”.

Granskningsnämnden konstaterade att det i och för sig var väl förenligt med SVT:s gransknings- och debattstimulerande skyldigheter att belysa och diskutera de effekter som FN:s handelssanktioner mot Irak hade medfört för civilbefolkningen i landet. Det aktuella inslaget innebar emellertid ett mycket långtgående personligt ställningstagande av såväl reportern som programledaren mot dessa sanktioner. Nämnden fann att inslaget genom detta klara ställningstagande i en kontroversiell fråga stred mot kravet på opartiskhet.

Trailer för Stop!

Status:: Friat
Ärende:: SB 145/98
Kanal:: SVT1
Programföretag:: UR
Datum och tid:: 1998-03-15 17.59
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Sex

I en trailer för ungdomsprogrammet Stop! visades en man och en kvinna som hade stående samlag i en bastu. Mannen råkade placera kvinnan på bastuaggregatet och hon skrek. Då hennes stjärt zoomades in syntes den inbrända texten ”STOP” på den. Trailern avslutades med en ringlande orm och texten ”stop! UR, tisdagar 22.45 SVT1, stop! om sex”.

Enligt granskningsnämnden kunde det diskuteras om det var lämpligt att sända ett inslag med det aktuella innehållet omedelbart före ett barnprogram. Inslaget var dock enligt nämndens mening inte särskilt påträngande. Det stred därför inte mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft.

Elbyl

Status:: Fällt
Ärende:: SB 238/98
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1997-12-21
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Uppmaning till brott m.m.

Ungdomsprogrammet Elbyl innehöll ett inslag som handlade om graffiti. Granskningsnämnden konstaterade att inslaget byggde på de medverkande ungdomarnas egna berättelser och uppfattningar om graffitimålning i bland annat Stockholms tunnelbana utan att det förekom några kommentarer till eller ifrågasättanden av detta. Det framgick inte ens att graffitimålning i tunnelbanan är straffbart såsom skadegörelse. Genom sättet att påannonsera inslaget och reporterns kommentarer kom gärningarna snarare att legitimeras och glorifieras. Enligt nämndens mening kunde även vissa av de uttalanden som gjordes i inslaget i övrigt uppfattas som mer eller mindre direkta uppmaningar till brott. Mot denna bakgrund fann nämnden att programföretaget handlat i strid med den hänsyn till mediets genomslagskraft som föreskrivs i sändningstillståndet.

Hammarkullen eller vi ses i Kaliningrad

Status:: Fällt
Ärende:: SB 79/98
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1997-12-15 20.00
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Våld
Kategori:: Våld – fiktivt

Det sista avsnittet i dramaserien Hammarkullen eller vi ses i Kaliningrad innehöll en scen där en av seriens huvudpersoner brutalt dödade ledaren för en rysk maffiagrupp. I scenen visades hur maffialedaren mördades genom ett stort antal hugg i buken och bröstet med en stilett. Sedan dådet genomförts lämnade mördaren platsen och kameran återvände till offret som sjönk till marken där han vred sig i dödsplågor och med blodet strömmande från såren.

Granskningsnämnden konstaterade att sekvensen var ganska lång, att framställningen var mycket realistisk och att programmet sändes före kl. 21.00. Enligt nämnden var mordscenen av sådan karaktär att den säkert kunde ha verkat skrämmande för barn och den hade därför sänts i strid med bestämmelsen om televisionens genomslagskraft. Vad SVT hade anfört om att scenen var motiverad i sitt sammanhang eller det förhållandet att programmet föregicks av en varning föranledde ingen annan bedömning.

Plus

Status:: Fällt
Ärende:: SB 171/98
Kanal:: SVT2
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1997-10-27
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Ställningstagande eller inte?
Kategori:: Rättsfall, tvister m.m.

Inslaget handlade om mögelskadeutredningar som ett företag utförde med hjälp av särskilt tränade hundar. Allvarlig kritik riktades mot företagets verksamhet och i påannonsen påstods att ”mögelhundsfirman med näsa för pengar konstaterar mögel även i friska hus”. I ett reportage skildrades hur tre olika familjer hade anlitat företaget och hur firman enligt deras uppfattning hade funnit mögelskador där det inte fanns något mögel.

Granskningsnämnden konstaterade i sitt beslut att det finns olika uppfattningar om vad som är ett ”friskt” respektive ett ”sjukt” hus. I inslaget tog programledaren emellertid reservationslöst ställning för uppfattningen att hundarna från det aktuella företaget hittade mögel ”även i friska hus”. Mot bakgrund av sin praxis fann nämnden därför att inslaget i detta avseende stred mot kravet på opartiskhet.

Dirty tricks 1

Status:: Friat
Ärende:: SB 496/97
Kanal:: Canal +
Programföretag:: Övriga
Datum och tid:: 1997-10-04 00.00
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Våldsskildringar och pornografi
Kategori:: Pornografi

Filmen Dirty Tricks 1 hade ett klart pornografiskt innehåll men innehöll inte

Reportrarna

Status:: Friat
Ärende:: SB 60/98
Kanal:: SVT2
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1997-09-30
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Ställningstagande eller inte?
Kategori:: Rättsfall, tvister m.m.

Programmet handlade om begravningar som ”business”. Ett inslag hade rubriken ”Fonus lögner” och innehöll en intervju med en man som kände sig lurad av Fonus i samband med begravningen av en nära släkting. Av inslaget framgick att hans kritik främst gällde en faktura för röjning/städning av den avlidnes lägenhet. Vissa omständigheter kring denna faktura klargjordes, varpå reportern betecknade den som en ”fuskfaktura”. Kritiken tillbakavisades av NN, chefsjurist vid Fonus. Reportern fortsatte: ”Här ljuger NN på Fonus, eller man skulle kunna säga att han inte vet bättre.”

Enligt granskningsnämnden kunde det ifrågasättas om inte reporterns uttalande om att juristen NN ”ljög” i fråga om en viss faktura, i kombination med rubriksättningen av inslaget (”Fonus lögner”), innebar ett ställningstagande från reporterns sida. Nämnden noterade dock att det fullständiga uttalandet från reportern löd ”Här ljuger NN på Fonus, eller man skulle kunna säga att han inte vet bättre”. Nämnden ansåg att inslaget i denna del brast i opartiskhet, men inte så allvarligt att bestämmelsen i sändningstillståndet överträtts.

Expedition Robinson

Status:: Friat
Ärende:: SB 497/97
Kanal:: SVT1
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1997-09-13
Tema:: Mediets genomslagskraft
Ämne:: Våld
Kategori:: Psykisk misshandel, mobbning

Det första avsnittet av programserien Expedition Robinson föranledde ett flertal anmälningar till granskningsnämnden. Anmälarna riktade främst kritik mot de avsnitt i programmet där ”Örådet” sammanträdde och röstade bort en av deltagarna. Anmälarna tyckte att omröstningen och uteslutningen av lagmedlemmar utgjorde ett slags mobbning och psykiskt våld.

Granskningsnämnden ansåg att bestämmelsen om skyldighet att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft i SVT:s sändningstillstånd kunde tillämpas även vid bedömning av inslag som utgör uppenbar psykisk misshandel eller mobbning. Nämnden hade förståelse för att en del personer kunde uppleva visst obehag av att vara åskådare till det omröstningsförfarande som ledde till att en av deltagarna fick lämna tävlingen och ön. Nämnden kunde emellertid inte finna att programmet innehöll avsnitt, uttalanden eller några andra framställningar som kunde betraktas som psykisk misshandel eller mobbning och friade därför programmet.

Freja

Status:: Friat
Ärende:: SB 498/97
Kanal:: P1
Programföretag:: SR
Datum och tid:: 1997-09-02
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Krönika, kåseri, recension

Freja var ett radioprogram som granskade, speglade och analyserade omvärlden utifrån ett kvinnoperspektiv. I det aktuella inslaget kåserade reportern kring feminism. Hon sa bland annat att förhållandet att vara tjej och angripa feminister kunde ”ge oanade karriärmöjligheter” och fortsatte enligt följande.

”Unga kvinnliga journalister som angriper feminismen kan plötsligt komma från ingenstans och bli ledarskribenter på DN och Svenska Dagbladet – någonting som varit mycket svårt hittills i männens högborg. Tydligaste exemplet är kanske ändå [A] som började sin mediakarriär med en liten uppsats om att unga kvinnor misstror feminismen. Påståendet var illa underbyggt men [B] tog henne genast till sitt bröst och snart nog så återfanns hon i mediasofforna lite varstans”.

Reportern kommenterade härefter A:s skrift ”Feminismens offer”. Hon sa bland annat att det inte var lätt att påstå att man ”presenterar en egen feminism, samtidigt som man stenhårt attackerar i stort sett allt arbete för jämställdhet” och att A rörde sig i:

[…] en luftig sfär av teorier där feminister ser kvinnor som ett kollektiv medan det rätta måste vara att ha en individuell frihet, ungefär som det skulle vara en ren slump att det är just kvinnor som tjänar sämst och att just män bär slips. [- - -] Bortsett från de grumliga ideologiska resonemangen runt individualismen som aldrig definieras, så ställer hon upp sina teorier i punktform; marknadsekonomi är det enda system som ger individer frihet, i statens uppgifter ingår inte att bedriva näringsverksamhet, osv. Om sådant som är problem för kvinnor överhuvudtaget tas upp så sker det med ett bedövande snusförnuft”.

Granskningsnämnden konstaterade att reportern kåserade kring feminism och härvid på ett kritiskt sätt recenserade en skrift. Inslaget kunde emellertid i vissa delar uppfattas även som kritik mot författaren som person och mot de idéer som hon i olika sammanhang fört fram om feminism. Med hänsyn härtill kunde det enligt nämndens mening diskuteras om reporterns förhållningssätt var förenligt med det krav på opartiskhet som gäller för företrädare för programföretaget. Med beaktande av programidén bakom Freja och att inslagets kåserande och recenserande karaktär ändå framgick tydligt, ansåg dock nämnden att inslaget inte stred mot kravet på opartiskhet.

En ledamot var skiljaktig. Han ansåg att kritiken mot A och hennes idéer gjorde att inslaget övergick från att vara en recension till att bli ett debattinlägg. Mot den bakgrunden ansåg han att reporterns förhållningssätt inte var förenligt med kravet på opartiskhet.

Smålandsnytt

Status:: Friat
Ärende:: SB 475/97
Kanal:: SVT2
Programföretag:: SVT
Datum och tid:: 1997-08-25
Tema:: Opartiskhet
Ämne:: Förhållningssätt/utformning

Nyhetsinslaget handlade om misstänkta ”husbedrägerier” som skulle ha utförts av en namngiven kvinna. Reportern i inslaget sa bland annat att kvinnan tidigare var straffad för bedrägerier och att hon efter avtjänat fängelsestraff hade ägnat sig åt att systematiskt lura hantverkare på betalningar och spekulanter på köpeskillingar. I inslaget visades hur kvinnan försökte undkomma reportern och hans frågor. Reportern gav sig dock inte och kvinnan besvarade då vissa frågor och förnekade de anklagelser som riktades mot henne. Inslaget avslutades med att studioreportern sa att förundersökning hade inletts och att en skadeståndsprocess snart skulle inledas vid Jönköpings tingsrätt.

Granskningsnämnden ansåg att reportrarna i vissa delar uttryckte sig på sådant sätt att det kunde uppfattas som ett ställningstagande för att kvinnan var skyldig till bedrägerierna. Frågan var inte prövad av domstol vid tidpunkten för inslaget. Det kunde därför diskuteras om reportrarnas förhållningssätt var förenligt med kravet på opartiskhet. Nämnden beaktade emellertid dels att det av inslaget ändå framgick att det rörde sig om misstankar, dels vad programföretaget hade anfört om grunderna för påståendena. Vidare ansåg nämnden att programföretaget genom kritiskt hållna intervjufrågor etc. måste kunna se till att en fråga blir belyst. Med hänsyn tagen också till att kvinnan ändå kom att bemöta anklagelserna, kunde nämnden inte finna att det skett någon överträdelse av kravet på opartiskhet.