Programmet handlade om att en pappa till ett utagerande barn med flera psykiatriska diagnoser trodde att barnet var besatt av onda demoner. Pappan var orolig för att barnet skulle kunna skada familjen och att pappan skulle behöva döda sitt barn i självförsvar.
Flera gånger i programmet visades korta sekvenser från en videoinspelning där pappan bland annat skrek på barnet och slog honom flera gånger på rumpan. Vid ett tillfälle i programmet visades videofilmen i sin helhet. Det visades hur pappan skrek mot sitt barn som grät. Pappan gick också mot barnet och lyfte upp honom i kläderna och bar honom mot ett flak på en pickupbil. Sedan slog pappan barnet upprepade gånger på rumpan och tappade honom på marken.
Programledaren fördömde pappans beteende och sa att det var mobbing och barnmisshandel. Programledaren sa också att pappans beteende var ett hotfullt domderande och inte uppfostring och att pappan gjorde det mot ett barn som led av emotionell dysreglering och neurologiska brister.
Granskningsnämnden ansåg att programmet var av sådan karaktär att det kunde verka skrämmande för barn. Programmet innehöll flera autentiska filmsekvenser med våld och hotfullt beteende från en vuxen direkt riktat mot ett barn. Mot denna bakgrund borde programmet inte ha sänts före kl. 21.00. Sändningen av programmet stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.
Refererade beslut
20/03671 - Dr. Phil
