I ett inslag som handlade om att en kommun testade en ny arbetsmodell intervjuades en person. Under intervjun visades en närbild på hur denne förberedde samt tog en snus. Den öppna snusdosan med snus i och hur den intervjuade flyttade snusen tillrätta i munnen syntes tydligt i cirka åtta sekunder.

Granskningsnämnden ansåg att lämpligheten i att SVT visade närbilder på snus samt någon som snusade, mot bakgrund av de krav på varsamhet som gäller för SVT vid speglingen av bland annat tobak, kunde diskuteras. Varken snuset eller snusandet framhölls dock på ett positivt sätt. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Inslaget i satirprogrammet Tankesmedjan handlade om en incident då en radiokanal i Malmöområdet kapades och en IS-låt spelades. Programledarna pratade om händelsen och spelade även upp delar av låten.

Granskningsnämnden ansåg att mot bakgrund av uppdraget i allmänhetens tjänst bör SR visa särskild försiktighet med att i sändning förmedla sådant material som är framtaget i propagandasyfte, eftersom avsikten med sådant innehåll är att få spridning och i förlängningen påverka människors uppfattningar och handlingar. I det aktuella inslaget spelades vid två tillfällen några sekunder från en låt som enligt en programledare utgjorde jihadist- och terroristpropaganda. Syftet med uppspelningen föreföll vara att få lyssnarna att förstå hur lätt det kunde vara att tycka om eller fastna för melodin, eftersom det enligt en av programledarna var ”en svängig låt, med ett bra beat”.

Nämnden har i andra ärenden där det förekommit terrorbudskap av olika slag bland annat beaktat förekomsten av en varning inför sådana inslag och sammanhanget i vilket budskapen har presenterats. Någon varning förekom inte i det aktuella inslaget. Programledarna tydliggjorde dock allvaret i låtens budskap, problemet med att den just kunde tilltala musikaliskt och vad det var för slags organisation som stod som avsändare. Även om sammanhanget var lättsamt fick SR anses ha tagit tydligt avstånd från IS och låtens budskap på ett sådant sätt som för att visa hänsyn till bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft krävdes.

Programserien handlade om hur intriger på sociala medier kan leda till mord.

Det aktuella avsnittet handlade om en kvinna som hade huggits ihjäl i sitt föräldrahem av sin före detta pojkvän. Programmet skildrade kvinnan och mannens relation och hur mordet hade gått till. Programmet innehöll flera rekonstruktioner av hur den före detta pojkvännen bröt sig in i huset och knivhögg kvinnan till döds. Bland annat visades bilder av hur den före detta pojkvännen vid upprepade tillfällen knivhögg kvinnan i magen.

Programmet sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om vålds­skildringar. Nämnden konstaterade att programmet innehöll flera scener med våld som var av sådan karaktär att de kunde verka skrämmande för barn. Mot denna bakgrund borde programmet inte ha sänts före kl. 21.00. Sändningen av programmet stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet handlade om människor som varit nära döden. En läkare beskrev hur en ung norska vars hjärta hade stannat i över tre timmar efter att ha blivit nedkyld ändå blev helt återställd. I programmet förekom bilder från en hjärtoperation. Kirurger hade skurit upp bröstet på en patient och utförde en operation. Ett inslag handlade om ett nyfött barn med hjärtproblem. Flera bildsekvenser innehöll närbilder på hur barnet låg i en kuvös och var omgiven av teknisk utrustning som det var uppkopplat till med sladdar och slangar. Det framkom i slutet av inslaget att barnets operation gått bra och att det inte fanns risk för framtida men.

Granskningsnämnden konstaterade att programmet sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om innehåll som kan verka skrämmande för barn. Enligt nämndens mening var programmet dock inte utformat på ett sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet var en amerikansk dokumentärserie som handlade om mordfall. Det aktuella avsnittet föregicks av texten ”Programmet innehåller dramatiseringar. Vissa inslag kan verka stötande”. Programmet innehöll bland annat en filmatiserad scen där en man sköt en annan man i halsen med en pistol.

Granskningsnämnden ansåg att den scenen kunde verka skrämmande för barn och att programmet inte borde ha sänts före kl. 21.00. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Gangs of New York var en amerikansk långfilm som utspelade sig i New York på 1860-talet och handlade om rivaliteten mellan kriminella gäng och korrupta politiker. Filmen innehöll flera våldsamma scener, bland annat en stor slagsmålsscen som varade i flera minuter där bland annat knivar och yxor användes som vapen.

Granskningsnämnden ansåg att de våldsskildringar som förekom i den aktuella filmen var av sådant slag att den föll under bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen och att filmen därför borde ha föregåtts av en varning. Eftersom så inte skedde stred sändningen enligt nämndens bedömning mot bestämmelsen om varning i radio- och tv-lagen och även mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft i 11 § i TV4:s sändningstillstånd.

Inslagen i Morgonekot och P1-morgon handlade om en svensk politisk rörelse, Nordisk alternativhöger.

P3 Dokumentär: Nazistattacken i Kärrtorp handlade om en attack utförd av nazister mot en antirasistisk manifestation i Stockholmsförorten Kärrtorp. I programmet intervjuades bland annat Nordiska motståndsrörelsens (NMR) ledare.

Granskningsnämnden konstaterade att ledaren för NMR vid flera tillfällen i programmet yttrade starkt antidemokratiska åsikter samt att flera av hans uttalanden var uppenbart kränkande mot bland annat personer av judisk härkomst. Nämnden konstaterade dock att NMR och dess medlemmar, inklusive ledaren, genomgående beskrevs som bland annat nazistiska och antisemitiska samt att programmets utgångspunkt var att skildra hur nazister attackerat en antirasistisk demonstration. Mot den bakgrunden ansåg nämnden att SR varit tillräckligt avståndstagande och programmet stred därför inte mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Nämnden ansåg vidare att P1-morgons programledare tog avstånd från Nordisk alternativhögers ordförandes uppenbart kränkande uttalanden och att det framgick av inslaget att rörelsen i det närmaste var att betrakta som en vit makt-gruppering. Mot den bakgrunden kunde inte nämnden finna att inslaget stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft. Vad gäller de kränkande uttalanden som förekom i Morgonekot konstaterade nämnden att reportern bland annat uppgav att rörelsen gav en tydlig bild av en vit makt-rörelse samt att programledaren hänvisade till det längre inslaget i P1-morgon. Mot den bakgrunden ansåg nämnden att inte heller inslaget i Morgonekot stred mot bestämmelsen radions särskilda genomslagskraft.

Dokumentären handlade om två burundiska soldater som fick en kamera för att själva skildra sin vardag under ett år som fredsbevarande soldater i Somalia. I en sekvens i dokumentären satt flera soldater i ett läger och samtalade med varandra. Då sa en soldat följande enligt svensk översättningstext.

Somalierna har sin egen kultur. Till exempel, om en flicka är 20 år och inte har någon man är det hennes bror som prövar henne först. Han knullar henne, och de får ett barn. Barnet, resultatet av en synd, växer upp som terrorist.

Granskningsnämnden konstaterade att uttalandet gav uttryck för en kränkande och fördomsfull syn på somalier. Nämnden ansåg dock att det måste vara möjligt att i denna typ av dokumentär spegla sådana fördomar som soldaten uttryckte. Dokumentären stred därför inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Filmen var en amerikansk krigsfilm som utspelade sig under andra världskriget. Filmen innehöll ett flertal scener med bilder på soldater som blev nedskjutna och söndersprängda kroppar som låg på marken.

Granskningsnämnden ansåg att de våldsskildringar som förekom i filmen var av sådant slag att de föll under bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen och att filmen därför borde ha föregåtts av en varning. Då så inte skedde stred sändningen enligt nämnden mot bestämmelsen om varning i radio- och tv-lagen. Nämnden förelade C More Entertainment AB att följa bestämmelsen om varning i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen.

Inslaget handlade om att kameraövervakning hade börjat användas för att minska kriminaliteten i en förort. Bland annat visades en sekvens ur en övervakningsfilm där en man som stod i en klunga människor fick ett slag i ansiktet varpå han föll baklänges över en planteringskruka och sedan ned i marken. Personernas ansikten var blurrade och även slaget mot mannen doldes delvis av maskeringen. Sekvensen visades även i slowmotion.

Granskningsnämnden konstaterade att nyhetsinslaget sändes vid en tidpunkt då barn kan antas ha tagit del av det och ansåg att SVT inte visat den återhållsamhet som krävs eftersom misshandelssekvensen upprepades flera gånger. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.