I SVT:s direktsända rapportering från Donald Trumps presidentinstallation i Washington D.C. medverkande bland annat en USA-korrespondent och en reporter. Vid två tillfällen i sändningen intervjuade reportern personer som befann sig i Washington D.C. för att se presidentinstallationen. I en av intervjuerna talade reportern med en kvinna. Han ställde provokativa frågor som till exempel ”varför Donald Trump som är miljonär skulle bry sig om henne”, ”om hon hade muslimska vänner” och ”om hon tyckte att de skulle registreras”. Anmälarna ansåg att reportern hade ett påstridigt sätt mot de personer han intervjuade och att han ställde ledande frågor.

Granskningsnämnden konstaterade att de i sin praxis godtagit att en reporter har ett kritiskt förhållningssätt och ställer provokativa frågor för att tydliggöra den intervjuades ståndpunkt. Enligt nämndens bedömning hade dock reportern i detta fall ett förhållningssätt som var så provokativt att det passerade gränsen för vad som kan accepteras inom ramen för kravet på opartiskhet. Sändningen stred därför mot detta krav.

American Swing var en dokumentärfilm om en swingersklubb och dess grundare American Swing på 1970- och 80-talet i New York. Dokumentärfilmen bestod av intervjuer med besökare eller andra personer involverade i klubbverksamheten. Intervjuerna varvades med filmklipp och stillbilder från klubben. I flera av filmklippen och bilderna skildrades nakna personer, oralsex och samlag.

Granskningsnämnden ansåg att det i programmet förekom avancerade sexuella framställningar. Mot bakgrund av sändningstiden stred inslaget därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Sändningen, som var en direktsändning från herrarnas femte etapp i Tour de ski, innehöll flera olika elektroniska skyltar. Vid ett flertal tillfällen visades Polars logotyp i en elektronisk skylt i samband med att åkarnas placeringar redovisades när de passerade en mellantid eller gick i mål. Logotypen visades cirka 4 sekunder vid varje tillfälle. I samband med att tävlingens startlista, mellantider och resul¬tatlistor visades i bild syntes en elektronisk skylt med Viessmanns logotyp. Det skedde vid fem tillfällen och exponeringen var mellan cirka 19 och 48 sekunder per tillfälle.

Granskningsnämnden fann inte någon anledning att ifrågasätta SVT:s uppgift att Polar tillhandahöll tjänster som var nödvändiga för tidtagningen. Logotypen för företaget visades i samband med information om åkarnas placeringar vid mellantider och målgång. Logotypen tog upp en liten del av bilden och fick anses ha visats i rimlig omfattning. Nämnden kunde därför, och mot bakgrund av vad SVT uppgett om att det inte utgått någon ersättning för visningen, inte finna att sändningen i denna del stred mot bestämmelsen om elektroniska företagsskyltar.

Vad gäller skyltarna med logotypen för Viessmann hade SVT inte gjort gällande att företaget skulle ha tillhandahållit sådana tjänster som omfattas av bestämmel¬sen om elektroniska företagsskyltar. Det hade inte heller i övrigt framkommituppgifter i ärendet som talade för att så var fallet. Vad SVT anfört om att Viessmann varit titelsponsor till evenemanget innebar inte någon rätt enligt bestämmelsen att infoga företagets logotyp i start- och resultatlistor. Förekomsten av logotypen bedömdes därför inom ramen för bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Skylten med Viessmanns logotyp som visades vid flera tillfällen bestod endast av just företagets logotyp. Logotypen visades på en liten del av bilden under en förhållandevis kort tid, men den var placerad så att den syntes tydligt. Förekomsten av logotypen var inte motiverad av ett informations- eller under¬hållningsintresse. Sändningen stred därför i detta avseende mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten avslog granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för överträdelsen av bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Kammarrätten biföll dock nämndens överklagande av förvaltningsrättens dom (kammarrättens mål nr 9716-18).

>> Beslutet refereras även i avsnitt 3.11. Hänvisning till webbplatser och sociala medieplattformar.

Sändningen, som var en direktsändning från herrarnas femte etapp i Tour de ski, innehöll flera olika elektroniska skyltar. I samband med att vissa seedade åkare startade visades logotypen för Twitter och/eller Instagram i anslutning till åkarnas namn, meriter och konton på sociala medier. Logotypen visades cirka 4–5 sekunder vid varje tillfälle.

Granskningsnämnden ansåg att det fanns ett informationsintresse av att i sänd¬ningen hänvisa till de seedade åkarnas konton i sociala medier. Logotyperna för Twitter och Instagram som visades var dessutom små och förekom i bild under en relativt kort tid. Mot bakgrund av detta ansåg nämnden att hänvisningen till kontona på sociala medier och exponeringen av logotyperna var motiverad av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 1.7. Elektroniska företagsskyltar.

Inslaget handlade om att en i programmet återkommande kriminologiprofessor tipsade om böcker att ge bort i julklapp. Två böcker (varav den ena var skriven av kriminologiprofessorns dotter) visades i närbild och även en tredje bok visades upp särskilt. Författarna till dessa tre böcker namngavs. Titeln på en bok nämndes två gånger. Titeln på de andra böckerna nämndes inte. De tre böckerna – bland flera andra böcker – syntes till och från på bordet mellan programledaren och professorn under cirka elva minuter. Inslaget med boktips var cirka fyra och en halv minut långt.

Granskningsnämnden ansåg att enbart det förhållandet, att en av böckerna som lyftes fram i inslaget var författad av dottern till den i programmet återkommande kriminologiprofessorn, inte i sig innebar att inslaget stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Nämnden ansåg vidare att den aktuella boken, samt ytterligare två böcker som också exponerades och omtalades i positiva ordalag i inslaget, inte framhävdes på ett otillbörligt sätt. Det gynnande som uppkom genom inslaget var enligt nämndens mening motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.

Sändningen var en inspelning från ett seminarium om kvinnors företagande. Under sändningen berättade två entreprenörer hur de byggt upp sitt gemensamma företag som importerade och sålde frukter och bär från Brasilien.

Bilden växlade främst mellan de två entreprenörerna och utsnitt ur deras presentation. Företagets varumärke förekom på nästan alla presentationsbilder och även bilder på företagets produkter visades i helbild. Totalt exponerades företagets varumärke på olika presentationsbilder under cirka fyra och en halv minut av den drygt 25 minuter långa sändningen. En av entreprenörerna sa att företagets produkter säljs över hela landet genom en stor dagligvarukedja som hon namngav. Entreprenörerna gav även flera positiva omdömen om sina produkter.

Granskningsnämnden ansåg att exponeringen av företagets varumärke och produkter samt entreprenörernas positiva omdömen om produkterna medförde ett gynnande av företaget som gick utöver vad som var motiverat av ett informa¬tions- eller underhållningsintresse. Enligt nämndens mening framstod sändningen närmast som ett led i marknadsföringen av företaget. Även om nämnden i tidigare beslut beaktat den speciella formen för utsändning som SVT Forum var exempel på konstaterade nämnden att inte vilken grad av gynnande som helst kunde accepteras. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Nämnden ansåg dock att det denna gång inte fanns skäl att ansöka om en särskild avgift.

> Jämför beslut SB 673/08 som refereras i avsnitt 3.8.2. Varumärken i inspelningsmiljön.

Inslaget var en trailer för dramaserien Midnattssol och bestod av flera korta sekvenser ur serien. En sekvens föreställde en skrikande man som var fastbunden på ett långsamt snurrande rotorblad på en helikopter. I nästa sekvens visades helikoptern med blod på flygkroppen. Därefter följde flera korta scener ur serien varav den sista föreställde en skrikande kvinna som fastbunden hängde över en fors. Under trailern spelades genomgående en musikslinga och vid två tillfällen var höga dramatiska ljud pålagda.

Granskningsnämnden hade förståelse för att det förekom scener i inslaget som kunde verka skrämmande för barn. Enligt nämndens mening var inslaget dock inte utformat på ett sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

I ett inslag i Go’kväll uppmärksammades filmen Taxi Driver och bland annat sades följande.

”(Filmkritiker) – Ja väldigt mörkt och nästan en slags helvetesskildring men också realistiskt nästan dokumentärt och så är det ju inte i dag. Alltså det är ju Disney, det är ju liksom familje, ett familjeturistmål Times Square. Det New York existerar inte längre. Men däremot Travis Bickle, den här personen som då var en farlig outsider och liksom psykopat, han har valt USA:s nästa president. Alltså han är mitt i mainstream på ett sätt som han inte var då. Så därför så kan man se den här filmen med ganska andra ögon tror jag när man hör den här liksom rasisten, homofoben, den här allmänhataren Travis Bickle bara häva ur sig sin paranoida världsbild så känner man att ja men det här är inte så udda i dag. (Programledare) – Taxi Driver, det har inte kommit längre alltså”.

Granskningsnämnden ansåg att filmkritikerns uttalande var värderande och att det kunde diskuteras om inte uttalandet borde ha balanserats på något sätt av programledaren. Nämnden ansåg dock, bland annat mot bakgrund av att uttalandet var begränsat till att handla om en fiktiv person där filmkritikern spekulerade om dennes politiske åskådning i modern tid, att inslaget inte stred mot kravet på opartiskhet och saklighet.

Under en direktsändning från damernas tävling i 10 km klassisk stil under den svenska elitens premiärhelg i längdskidåkning i Bruksvallarna förekom ett inslag med en sponsorvägg med logotyper på. I inslaget syntes sponsorväggen i ungefär halva bilden i cirka 16 sekunder utan att någon intervjuades framför den. Fyra stycken logotyper syntes på sponsorväggen. Tidigare under sändningen intervju¬ades bland annat åkare från herrarnas tävling framför väggen.

Granskningsnämnden ansåg att de logotyper som syntes på sponsorväggen framhävdes på ett otillbörligt sätt i och med att väggen förekom i bild utan sammanhang och utan att någon intervju skedde. Att exponeringen enligt SVT var oavsiktlig, att bilden var något otydlig och att inslaget endast utgjorde en liten del av sändningen ändrade inte nämndens bedömning. Det uppkomna gynnandet var inte motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Nämnden ansåg dock att omständigheterna var sådana att det inte fanns skäl att denna gång ansöka om påförande av särskild avgift.

Inslaget handlade om en grävmaskin och började med att ett barn satt på golvet och lekte med en grävmaskin i plast. Sedan visades bilder från ett grustag där en riktig grävmaskin grävde och lastade upp sand och sten på en dumper. På grävmaskinen och dumpern stod namnet på tillverkaren av fordonen. Inslaget, som var fem minuter långt, kommenterades av en barnröst som reagerade på och berättade om det som syntes i bild. Grävmaskinen och dumpern var i bild i knappt fyra minuter under vilka tillverkarens varumärke exponerades åtskilliga gånger, både i översikts- och närbilder.

Granskningsnämnden konstaterade att logotypen för det aktuella företaget syntes tydligt i bild vid flera tillfällen under inslaget. Nämnden ansåg att det därigenom uppkom ett gynnande av företaget. Enligt nämndens mening bör programföretagen iaktta stor försiktighet när det gäller kommersiella budskap i program som riktar sig till barn. Nämnden beaktade emellertid att inslaget handlade om de båda fordonen och att det inte förekom någon fokusering på tillverkaren eller några köpuppmaningar. Nämnden ansåg att gynnandet vägdes upp av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.