Det direktsända nyhetsinslaget handlade om att det hade gått fyra år sedan terrorattentaten i Norge 2011. En del av inslaget var en intervju med författaren och journalisten Åsne Seierstad. Samtalet mellan programledaren och Åsne Seierstad kom att handla om hur attentaten hade påverkat Norge som land och hur det inrikespolitiska läget hade förändrats sedan år 2011. Mot slutet av intervjun ställde programledaren följande fråga.

”Socialdemokraterna vann ju valet i Norge efter attentatet, men sedan tycks stämningarna ha förändrats och nu sitter Fremskrittspartiet, som också var med och drev fram så att säga Breivik, i den norska regeringen. Hur kommer det här sig, att ett sådant parti nu har fått den platsen i Norge med tanke på det som har hänt?”

Granskningsnämnden ansåg att uttalandet, om Fremskrittspartiets förhållande till Anders Behring Breivik, kunde uppfattas som ett ställningstagande i fråga om huruvida Fremskrittpartiet hade något ansvar för Anders Behring Breiviks attentat. Enligt nämnden brast inslaget därför i förhållande till kraven på opartiskhet och saklighet. Mot bakgrund av att uttalandet var något oprecist ansåg nämnden dock inte att bristen medförde att inslaget stred mot dessa krav.

I programmet berättade kocken, programledaren, kokboksförfattaren och företags¬ledaren NN bland annat om sin affärsverksamhet. Däremellan pratade hon om sin bakgrund, sin familj och sin passion för matlagning och bakning. Vid några tillfällen i programmet nämnde hon sina nya böcker med recept och inredningstips. I samband med detta pratade hon om recepten från böckerna och om sitt sätt att inreda. Vid ett tillfälle nämnde hon namnet på sin konceptbutik.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av NN:s företag, butiker och produkter, särskilt när hon nämnde namnet på sin konceptbutik. Nämnden konstaterade att programserien Sommar i P1 bygger på att den som är värd i programmet ska få dela med sig av sin särskilda berättelse. Enligt nämnden fick det antas att den del av NN:s berättelse som handlade om hennes affärsverksamhet var något som lyssnarna kunde ha ett särskilt intresse av att höra. Det gynnande som uppkom i programmet var mot denna bakgrund motiverat av ett informations- och underhållningsintresse.

Sändningarna bestod av direktsända fotbollsmatcher och studiosamtal före, under och efter matcherna. I sändningarna den 20 juni och 5 juli 2015 förekom flera meddelanden om att sändningarna var sponsrade i anknytning till vissa annonsblock men inga sponsringsmeddelanden lämnades i början eller slutet av sändningarna. Sändningarna stred därför mot bestämmelsen om när sponsrings¬meddelanden ska lämnas.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om totalt 100 000 kronor, varav totalt 50 000 kronor (25 000 kronor per sändning) avsåg överträdelserna av bestämmelsen om inplacering av sponsringsmeddelanden (förvaltningsrättens mål nr 23286-16). TV4 AB överklagade inte förvaltningsrättens dom i denna del.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 3.11. Hänvisning till webbplatser och sociala medieplattformar.

Sändningarna bestod av direktsända fotbollsmatcher och studiosamtal före, under och efter matcherna. Tittarna kunde interagera med programledarna genom att sända in bilder, synpunkter och kommentarer via sociala medier. I tre av sändningarna förekom en stor bildskärm med ett antal fält. I några av fälten stod bland annat ”Redaktionen”, ”Twitter” och ”Instagram”. I övriga fält fanns bilder och texter som lagts upp av tittare på de aktuella medieplattformarna samt en direktlänk med en person på ”redaktionen”. Tittarna uppmanades via text på bildskärmen att vara med och diskutera på Twitter och att skicka in bilder på Instagram genom att använda hashtaggarna #EMSOFFAN och #VMSOFFAN. Under sändningarna uppmanade programledaren vid ett flertal tillfällen tittarna att bland annat ”hänga med på” och ”höra av sig” genom hash¬taggarna.

Granskningsnämnden ansåg att texten med varumärkena Instagram, Twitter och Skype, de upprepade hänvisningarna till Instagram och Twitter samt upp-maningarna i text att ”Skicka in dina bilder!” och ”Var med och diskutera på Twitter […]” medförde ett gynnande av de aktuella plattformarna som fick anses motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Sändningarna stred därmed inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande i dessa delar.

I sändningen den 5 juli kunde tittarna tävla om en signerad landslagströja från det svenska landslaget via sociala medier. Vid fem tillfällen visades en svartvit virtuellt infogad skylt som upptog cirka en tredjedel av bildrutan. I skyltens nedre vänstra hörn visades logotypen för Twitter, en blå fågel. Exponeringen av denna logotyp gick utöver vad som kunde motiveras med hänvisning till informations- och underhållningsintresset. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om totalt 100 000 kronor, varav 50 000 kronor avsåg det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten avslog TV4 AB:s överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (högsta förvaltningsdomstolens mål nr 507-18).

>> Beslutet refereras även i avsnitt 2.3.1. Början och slutet på ett program.

Inslaget handlade om premiären för den nya tjänsten Fotbollskanalen och var placerat mellan två andra inslag i Sporten som sändes inom ramen för det knappt tio minuter långa programmet Nyheterna.

Granskningsnämnden konstaterade att TV4 AB uppgett att Fotbollskanalen, som tillhandahölls på webbplatsen fotbollskanalen.se, var en del av bolagets programverksamhet. Nämnden konstaterade vidare att det på webbplatsen, utöver fotbollsrelaterade artiklar och matchresultat, tillhandahölls tv-program med fotbollsinnehåll. Mot denna bakgrund fann nämnden att Fotbollskanalen fick anses vara en sådan tjänst som ingick i TV4 AB:s programverksamhet. Annonsen utgjorde således så kallad egenreklam som enligt bestämmelsen i 8 kap. 16 § radio- och tv-lagen undantas från bland annat kravet om annonssig¬natur. Eftersom annonsen avbröt nyhetsprogrammet Nyheterna som var kortare än 30 minuter stred annonsavbrottet dock mot 8 kap. 4 § andra stycket radio- och tv-lagen.

Nämnden ansåg inte att det denna gång fanns skäl att ansöka om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för överträdelsen.

>> Beslutet refereras i avsnitt 1.2.2. Avbrott i nyhetsprogram.

Sändningarna var två av totalt tre delar av musiktävlingen Eurovision Song Contest som direktsändes från Wien i Österrike. Sändningarna utgjorde två semifinaler i tävlingen. I samband med att resultatredovisningen skedde visades en elektronisk skylt med en uppräkning av de tävlande länderna. I det nedre högra hörnet av skylten syntes en logotyp för Microsoft. Logotypen var synlig i bild under cirka 30 sekunder i vardera sändning.

Granskningsnämnden konstaterade i fråga om logotypen på resultattavlorna att denna kännetecknade ett företag som tillhandahållit tjänster som varit nödvän¬diga för att producera information om resultaten i de aktuella sändningarna och att logotypen visades i samband med tillhandahållandet av informationen. Logo¬typen fick även anses ha visats i rimlig omfattning. Sändningarna stred därmed inte mot bestämmelsen om elektroniska företagsskyltar. >> Beslutet refereras även i avsnitt 3.8.3. Annan varumärkesexponering.

Sändningarna var två av totalt tre delar av musiktävlingen Eurovision Song Contest som direktsändes från Wien i Österrike. Sändningarna utgjorde två semifinaler i tävlingen. Under sändningarna syntes på ett bord CD-skivor och DVD-filmer som innehöll material från den aktuella tävlingen. Produkterna syntes i cirka 40 respektive 25 sekunder under sändningarna. Vidare visades i slutet av de båda sändningarna en elektronisk skylt i nedre delen av bilden. På skylten visades ett antal logotyper för olika företag. Skylten var synlig i 11 sekunder respektive 1 sekund under sändningarna.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av de CD-skivor och DVD-filmer som visades upp i sändningarna samt de logotyper som förekom i de elektroniska skyltarna i slutet av programmen. Enligt nämndens mening måste det även i sändningar som programföretaget inte kunnat påverka utform¬ningen av finnas en gräns för hur mycket produkt- och varumärkesexponering som kan tillåtas. Nämnden ansåg dock inte att exponeringen av produkterna och logotyperna i de nu aktuella sändningarna gick utöver vad som kunde godtas.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 1.7. Elektroniska företagsskyltar.

Programmet var ett avsnitt av Mästarnas mästare där ett antal sportprofiler medverkade i en tävling. I avsnittet syntes en idrottsförenings namn och emblem på den före detta brottaren NN:s pikétröja och mössa vid ett antal tillfällen under totalt cirka tre minuter. Den största delen av exponeringen skedde under en del av programmet när deltagarna diskuterade NN:s idrottskarriär.

Granskningsnämnden gjorde bedömningen att den aktuella idrottsföreningen fick anses bedriva verksamhet av ekonomisk art och att föreningen hade gynnats genom exponeringen. Gynnandet var dock enligt nämnden motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Vid sin bedömning lade nämnden vikt vid att programmet till stor del fokuserade på NN:s livshistoria och att hans val av kläder med namn och emblem för den idrottsförening han stödjer fick anses utgöra en del av hans berättelse. Programmet stred således inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Inslaget handlade om kultförklarade matprodukter och hur produkter och varumärken får kultstatus. I inslaget gavs exempel på ett flertal produkter och varumärken som ansågs vara kultförklarade. Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av de produkter och varumärken som nämndes samt att det i fråga om vissa av dessa gjordes värderande beskrivningar. Enligt nämndens mening fick dock omnämnandena och beskrivningarna av produkterna och varumärkena i sammanhanget anses vara motiverade av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.