Inslaget skildrade en kvinna som bytt inriktning i sitt liv genom att flytta från Stockholm till Halland och bland annat börja driva en ekologisk örtodling och ett ekologiskt Bed and Breakfast med sin man. I inslaget fick lyssnarna följa med när reportern besökte kvinnans örtodling och Bed and Breakfast. Kvinnan och reportern berättade med målande ord hur det såg ut på platsen, hur fint boendet var och vilka tjänster som fanns tillgängliga. Kvinnan nämnde flera olika kryddblandningar hon sålde och vid ett tillfälle nämndes även att hon drev en internetbutik. Kvinnans företag omnämndes vid namn vid fem tillfällen.

Enligt granskningsnämnden fanns det betydande informations- och under¬hållningsintresse i ett inslag som skildrar ett par som har förändrat sina liv och beskriver hur det är att bedriva en ekologisk örtodling och ett ekologiskt Bed and Breakfast. Nämnden ansåg dock att omnämnandena av företagets namn, fokuseringen på företagets tjänster och produkter samt den avslutande informationen om att paret hade en internetbutik medförde ett gynnande. Gynnandet förstärktes av reporterns förhållningssätt. Gynnandet gick utöver vad som var motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse och blev därmed otillbörligt.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SR skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltnings-rättens mål nr 4119-14).

Programmet handlade om en pappa som misstänktes för sexuella övergrepp på sin dotter och om brister i polisens och socialtjänstens utredningar i ärendet. Anmälarna var kritiska till programmet som de ansåg var partiskt till pappans fördel i en pågående vårdnadstvist, då varken flickan eller flickans mamma fick möjligheten att ge sin syn på saken. Anmälarna var även kritiska till att pappans vänner intervjuades och de ansåg att de intervjuade experterna var partiska.

Enligt granskningsnämndens mening var det väl förenligt med SVT:s granskningsskyldighet att granska polisens och socialförvaltningens utredningar i vårdnadsärenden. Företrädare för socialtjänsten gavs stort utrymme att i programmet bemöta kritik som riktades mot socialtjänstens hantering och att redogöra för det uppdrag som socialtjänsten har att se till barnets behov och skydd. Nämnden ansåg att det dock kunde diskuteras om SVT, genom att i så hög grad spegla fallet utifrån pappas perspektiv, skildrade fallet på ett alltför ensidigt sätt. Nämnden kunde dock inte komma till slutsatsen att SVT uttryckligen tog ställning för pappan i vårdnadstvisten.

Programmet var en dokumentärserie som handlade om historiska händelser och skeenden som varit avgörande i mänsklighetens historia. Berättartonen i dokumentärerna var bitvis mörk med stämningsfull musik och ljudeffekter. Historiska händelser rekonstruerades och dramatiserades av skådespelare. Flera scener i det aktuella avsnittet innehöll våldsskildringar. Granskningsnämnden konstaterade inledningsvis att programmet sänts vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar. Programmet innehöll flera obehagliga och våldsamma scener som enligt nämndens mening kunde verka skrämmande för barn. I synnerhet en scen där en man stack en kniv i en annan mans bröstkorg var av sådan karaktär att sändningen av programmet vid den aktuella tidpunkten stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

En ledamot var skiljaktig och ville fria sändningen.

Under en hel dag sände Rapport och Sportnytt inslag om att en svensk boxare knockades så våldsamt under en match i professionell boxning att hon blev utburen på bår och förd till sjukhus. I inslagen visades bland annat bildsekvenser från matchen som innehöll slag mot boxarens huvud och när hon låg medvetslös i ringen. I flera av inslagen medverkade bland annat en läkare som berättade om farorna med sporten. Alla inslag visades vid tidpunkter då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar tre av inslagen föregicks av en varning.

Granskningsnämnden, som hade förståelse för att vissa tittare kunde uppfatta matchsekvenserna som obehagliga, ansåg att sekvenserna var förhållandevis korta, att de sändes inom ramen för nyhetsbevakningen och i huvudsak fokuserade på farorna med sporten. Därför stred inslagen enligt nämnden inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet var en dramaserie och handlade om en läkares liv på en skärgårdsö. Det aktuella avsnittet handlade bland annat om kvinnomisshandel. I två scener visades hur en kvinna blev misshandlad av en man som gav henne en örfil och ett slag i magen. I en scen såg två barn i yngre tonåren hur en man slog en kvinna i ansiktet så att hon föll omkull och försvann ur synhåll. Därefter såg de hur mannen sparkade kvinnan som var utom synhåll.

Avsnittet, som sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar, skildrade våld i hemmet – ett tema som enligt nämndens mening kunde verka skrämmande för barn. Lämpligheten i att sända ett avsnitt som innehåller våld av detta slag vid den aktuella tidpunkten kunde enligt nämndens mening diskuteras. Nämnden ansåg vid en samlad bedömning att de våldsamma sekvenserna var korta och inte skildrades på ett sådant sätt att sändningen av det aktuella avsnittet stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Sändningarna var från golfturneringen Nordea Masters. I inledningen av den första sändningen och under sammandraget av turneringen visades en tävlings¬vinjett i vänstra hörnet med texten Nordea Masters och en logotyp. I sändning¬arna visades elektroniska skyltar med information om bland annat väderförhål¬ landen, golfspelarnas namn och spelarnas resultat. I de elektroniska skyltarna visades banken Nordeas logotyp i ena hörnet. Bankens logotyp exponerades i över 30 minuter under de fem timmar långa sändningarna.

Granskningsnämnden konstaterade att skyltarna inte var sådana som avses i bestämmelsen om elektroniska företagsskyltar eftersom banken inte tillhandahållit nödvändig utrustning eller tjänster som är nödvändiga för att producera infor¬mationen som visas i samband med de elektroniska skyltarna. Nämnden ansåg att den omfattande exponeringen av bankens varumärke stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande, men att det denna gång inte fanns skäl att ansöka om att SVT skulle påföras en särskild avgift för överträdelsen.

I det aktuella programmet handlade ett av samtalen om de pågående oroligheterna i Stockholmsförorten Husby. Bland annat sades följande.

”(Programledare) – Megafonen hävdade ju redan vid den första presskonferensen att poliserna kallade dem för apor, pajas, negrer och luffare. (Inringande lyssnare) – Ja, men det vet man ju inte. (Programledare) – Tror du… (Inringande lyssnare) – Om jag… (Programledare) – Tror du, tror du på det? (Inringande lyssnare) – Jag, jag har lite svårt att tro på det. Att… (Programledare) – Jag har väldigt… (Inringande lyssnare) – Jag tror faktiskt inte alls på det. (Programledare) – Jag har väldigt svårt att tro på det. Jag råkar känna en hel del poliser. (Inringande lyssnare) – Ja, ja. (Programledare) – Och, nej. (Inringande lyssnare) – Ungdomar, de vill ju ha en roll så det är väl klart att de hittar på också eller vad de nu har uppfattat då”.

Granskningsnämnden konstaterade att Ring P1 var ett direktsänt diskussionsprogram där programledarens roll är att ifrågasätta och polemisera med de inringande personerna. Enligt nämndens mening gick dock programledarens uttalande i det aktuella inslaget längre än vad som rymdes i programledarens roll att föra diskussionen framåt. Uttalandet kunde framstå närmast som en personlig åsikt i den kontroversiella frågan om oroligheterna i Husby och programledarens förhållningssätt brast därmed i förhållande till kravet på opartiskhet. Vid en sammantagen bedömning ansåg nämnden emellertid att bristen inte var så allvarlig att den medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

En ledamot var skiljaktig och ville fälla inslaget.

Inslaget i satirprogrammet Tankesmedjan handlade om The Pirate Bay-grundaren NN som stod åtalad för dataintrång. De medverkande i inslaget kommenterade hans namn, utseende, levnadsvanor och vad han skulle kunna komma att råka ut för om han hamnade i fängelse. I inslaget sades bland annat följande.

”(Bisittare) – Så kan jag berätta att de två mest fascinerande sakerna med NN är nummer ett: att han heter NN och nummer två: att han faktiskt ser ut som att han heter NN. Det är en ganska svår kombo. (Pgl.) – Ja. (Bisittare) – Att, att klara av. (Pgl.) – Det är verkligen, blixten slog ned två gånger på samma ställe. (Bisittare) – Ja, det är häftigt. (Pgl.) – Men han är en härlig karaktär. Han har beskrivits som att ordet nörd räcker inte till har jag hört. Att han NN, han är en speciell typ. (Bisittare) – The nerd is not enough som filmen om honom skulle heta då. [- - -] (Bisittare) – Han riskerar fängelse för dataintrång och i fängelset så riskerar han själv att utsättas för helt andra typer av intrång. Man kan bara tänka sig hur en sådan här ung, fräsch och hunkig whiz kid tas emot bland härdade kriminella på fängelset. Om man inte kan tänka sig det så kan vi få hjälp av en initierad källa, nämligen källan en snubbe i ett klipp jag hittade på Youtube, om hur man behandlar nya fräscha whiz kids i fängelset. [Klipp från Youtube] (Man) – First of all, right, if he is a newcomer, right, I want him to suck my ass with jelly. What they call "toss the salad". That’s the slang word. "Toss the salad" it means sucking my ass, right, with jelly or without jelly. Some people use syrup, I prefer the guy to use jelly. (Pgl.) – Okej. (Bisittare) – Detta är ju lite obehagligt för NN kan man tänka sig. (Pgl.) – Att han, de andra internerna, han måste liksom tillfredsställa dem genom oral-sex? (Bisittare) – Precis. Det är ju inte bara obehagligt för NN för att det inte är så jättemånga som gillar att utöva analingus under tvång, utan också för att det här slang-uttrycket ”toss the salad” det gör det extra obehagligt. För det ser man på NN att sallad ingår inte i hans diet. Gorbys och Jolt Cola, frukost, lunch och middag. (Pgl.) – Kan det här bli ett vitamintillskott för honom då?”

Granskningsnämnden konstaterade att uttalandena om NN var mycket långtgående och kom att framstå som ett personangrepp. Inslaget brast därmed i förhållande till kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av de vida ramar som enligt nämndens praxis ska gälla för satirinslag ansåg nämnden dock att bristen inte var så allvarlig att den medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

I finalen av Eurovision Song Contest 2013 exponerades en elektronisk skylt med texten TeliaSonera i programmet under deltagarländernas omröstning. När omröstningsresultaten redovisades syntes texten TeliaSonera en gång för varje deltagande land, totalt 39 gånger à 5 sekunder. Den elektroniska skylten syntes i det högra hörnet och förenades inte med ljud. TeliaSonera tillhandahöll de telefon- och dataförbindelser som var avgörande för att genomföra omröstningen och resultatrapporteringen i tävlingen. SVT fick ingen ersättning för visningen av texten.

Granskningsnämnden ansåg att den elektroniska skylten TeliaSonera var en sådan skylt som avses i 8 kap. 12 § radio- och tv-lagen eftersom företaget tillhan¬dahållit de telefon- och dataförbindelser som var nödvändiga för att genomföra omröstningen och resultatrapporteringen. Även övriga kriterier i bestämmelsen bedömde nämnden vara uppfyllda, genom att exponeringen av företagsnamnet eller logotypen inte förenats med ljud, bara tog upp en liten del av bilden och endast visats i rimlig omfattning då den visades en gång i samband med omröst¬ningsresultat för varje deltagande land. Programföretaget hade inte heller fått någon ersättning för visningen. Visningen av skylten för TeliaSonera stred därför inte mot bestämmelsen om elektroniska företagsskyltar.

I ishockey-VM-matchen mellan Schweiz och Kanada förekom elektroniska skyltar med varumärket Samsung i sex reprisvisningar. Av TV4 AB:s yttrande framgick att Samsung var teknikleverantör till sändningen. Granskningsnämnden ansåg inte att reprisvisningar var det som avses i 8 kap. 12 § radio- och tv-lagen som ”information om resultat, matchställning eller dylikt”. Nämnden ansåg därför att exponeringen av Samsungs varumärke stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 3.15. Övrigt.