I inslaget intervjuades NN som var aktuell med boken Kungligt snygg: mäktiga modedrottningar och stilsäkra prinsessor. Granskningsnämnden konstaterade att NN var en företrädare för programföretaget. Lämpligheten i att presentera en bok som är författad av en person som regelbundet leder program i SVT kunde enligt nämnden diskuteras. Presentationen av boken och den exponering som förekom – både genom att boken låg framme på bordet under hela intervjun och att dess omslag visades på en stor skärm i bakgrunden – innebar ett gynnande av den aktuella boken. Med anledning av det förestående bröllopet i England fanns dock ett informations- och underhållningsintresse för det ämne som boken behandlade. Vid en sammantagen bedömning ansåg nämnden slutligen att exponeringen av den aktuella boken, och det förhållandet att den var skriven av en företrädare för programföretaget, innebar ett framhävande av boken som inte kunde anses vara motiverat av ett tillräckligt informations- eller underhållnings¬intresse.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 21641-11).

I inslaget visades hur barn kunde busa med sin familj genom att gömma sig i soptunnan och skrämma dem när de skulle slänga soporna.

Granskningsnämnden ansåg att det bus som skildrades måste betraktas som klart farligt. Med beaktande av att programmets grundidé var att inspirera och uppmuntra barn till att utföra olika ”bus-streck” förelåg det stor risk att barn tog efter det beteendet som visades. Nämnden ansåg därför att inslaget stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programledaren och NN, som presenterades som journalist på SVT:s ABC-redaktion, samtalade om begreppet ”medelsvensson” med anledning av den nya boken Vem är Svensson? – allt du vill veta om din granne, som NN skrivit. Inslaget var åtta minuter långt och programledaren höll upp boken i början och slutet av inslaget. Däremellan zoomade kameran in boken två gånger under samtalet när den stod i ett ställ på ett bord bredvid soffan.

Granskningsnämnden ansåg att lämpligheten i att presentera en bok som är författad av en medarbetare som regelbundet framträder i program i SVT kan diskuteras. Nämnden ansåg dock att detta förhållande inte i sig innebar att inslaget stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Exponeringen av den aktuella boken var inte heller så omfattande att den innebar ett framhävande av boken som inte var motiverat av ett underhållnings- eller informationsintresse.

Under den aktuella sändningen av en ishockeymatch gjordes avbrott för annonser under pågående spelperioder. Granskningsnämnden konstaterade att avbrotten förekom i samband med avblåsningar och att matchen återupptogs efter annonsavbrotten. Enligt nämndens mening fick de aktuella pauserna anses vara sådana naturliga pauser där det är tillåtet att göra ett avbrott för annonser. Inplaceringen av annonser i de aktuella spelperioderna stred därmed inte mot radio- och tv-lagen.

Nyhetsbyrån var ett program där tre paneldeltagare och en programledare diskuterade nyheter från den gångna veckan. I panelen medverkade en journalist, en komiker, och en professor i statsvetenskap. Paneldeltagarna diskuterade en film från Djurgårdens IF vari en liten flicka sjöng inledningen på en sommarpsalm i ett av portvalven till Stockholms Stadion. Efter ett tag kom ett antal män in från sidorna i bilden och föll in i sången. Paneldeltagarna uttryckte obehag över Djurgårdens IF:s film. En av deltagarna sa bland annat att han ansåg att männen i filmen såg ut som halvnazister nästan allihop.

Granskningsnämnden ansåg inte att några enskilda personer pekades ut som nazister eller våldsverkare i inslaget. Det kunde ändå diskuteras om de långtgående och negativa uttalandena av paneldeltagarna borde ha kommenterats och balanserats av i vart fall programledaren. Mot bakgrund av programmets lättsamma karaktär och det sätt på vilket panelen sammantaget kommenterade filmen och Djurgårdens IF kunde nämnden dock inte finna att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

>> Beslutet refereras i avsnitt 4.1 Kön. 69

I dokusåpan Big Brother förekom under en vecka ett temainslag som gick under benämningen ”Tusen och en natt”. Temat som presenterades som ”rena paradiset för killarna” som skulle få sitt ”alldeles egna lilla harem”. Killarna skulle tävla om att hamna i Oasen där tre tjejer skulle bo i tre dygn. Killarna skulle i slutet av veckan välja vem av ”haremsdamerna” som skulle få den sista platsen i Big Brotherhuset.

Granskningsnämnden ansåg att temat gav uttryck för en fördomsfull syn på roller och behov hos kvinnor och män. Presentationen av temat som ”rena paradiset för killarna” och upplägget där de killar som vann en tävling fick komma till Oasen där det fanns ”ett harem av outforskade kvinnor… med avsikt att behaga och passa upp”, innebar enligt nämndens mening en objektifiering av kvinnor. Genom detta iscensatta tema uppmuntrades ett beteende som enligt nämnden medförde att en kränkande och förlegad kvinnosyn snarare förstärktes än parodierades. Skildrandet av könen på detta stereotypa sätt var enligt nämndens uppfattning uppenbart kränkande för såväl kvinnor som män. Mot den bakgrunden ansåg nämnden att de aktuella inslagen stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Nämnden ansåg vidare att ett avsnitt av Big Brother som sändes i repris kl. 7.00 och 19.00 innehöll flera scener med avancerade sexuella framställningar. Även med beaktande av att programmet hade föregåtts av en varning ansåg nämnden att det med hänsyn till sändningstiden stred mot bestämmelsen.

Under ett samtal mellan programledarna om vad det var för fel på folk, sa en av programledarna, C, att det hade gått ett rykte på nätet om en gruppvåldtäkt på ett namngivet badhus. Hon sa vidare att Sverigedemokraterna hade bloggat om denna händelse och enligt programledaren spridit rykten om att en elvaåring hade blivit gruppvåldtagen trots att så inte varit fallet. Programledaren undrade vad det var för fel på folk och därefter utspelade sig följande samtal mellan programledarna:

”(A) – Nej, men jag tror att det är bra att den frågan är närvarande. För det är som du säger, det finns många, och man kan inte bara avfärda folk. (C) – Nej, man kan inte säga att de är sjuka i huvudet. Det här är ju, vi lever ju i detta samhället och de, de här de finns ju här, de har till och med blivit invalda i riksdagen liksom. (B) – Vilket vi inte lägger någon som helst värdering i. (C) – Jo, jag gör det. Stäm mig. (A) – Så viftar hon med handen, jag gör det, jag gör det, jag bryr mig inte, jag är bara arg, jag skiter i vilket. I don’t care, you’re on your own”.

Granskningsnämnden konstaterade att Morgonpasset är ett lättare underhållningsprogram med en provokativ karaktär. Det kunde enligt nämnden diskuteras om C:s uttalanden var alltför värderande. Med hänsyn till programformen och inslagets karaktär ansåg dock nämnden att C:s uttalanden inte medförde att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

I den brittiska dokumentären träffade en reporter tre personer som hade gått till överdrift med plastikkirurgi. De medverkande personerna redogjorde för operationer som de genomgått och som de planerade att genomgå. Programmet innehöll även en sekvens där en av de medverkande visade upp bilder på sig själv som förekom i en porrtidning.

Enligt nämndens mening kunde lämpligheten i att sända ett program som på ett spektakulärt och sensationellt sätt skildrade människor med extrema beteenden och som ”missbrukade” plastikoperationer – på en tid då barn kunde ta del av det – diskuteras. Programmet innehöll dock ett problematiserande kring de medverkande personernas extrema fixering vid sitt utseende och innebar enligt nämnden inget förhärligande eller uppmaning till ett ohälsosamt beteende. Nämnden kunde mot den bakgrunden inte finna att programmet i det avseendet stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

De sekvenser där bilder från en porrtidning förekom som hastigast i programmet innebar heller inte någon överträdelse av bestämmelsen. >> Jämför nämndens fällande bedömning av ett avsnitt i serien Min förstörda kropp, 16/02816 (s. 49).

Den amerikanska actionfilmen handlade om en grupp med äldre herrar med högerextrema åsikter som planerade att lura in USA och Ryssland i ett tredje världskrig. Filmen innehöll bland annat en scen där en agent undersökte en byggnad och fann tre människolik. Samtliga verkade ha blivit skjutna. I en annan scen åkte huvudpersonen i filmen till en hamn i Baltimore för att leta efter en man som misstänktes för att ha fört in en atombomb i USA. Mannen hittas död, hängd med kedjor runt halsen. Plötsligt dök en annan man upp och tog struptag på huvudpersonen som lyckades ta sig loss. Ett slagsmål bröt ut där sparkar och slag utdelades.

Det förekom scener i filmen som säkert kunde vara skrämmande för barn. Nämnden ansåg dock att det våld som förekom i dessa scener inte var av så allvarlig karaktär att sändningen av filmen stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.