Under en match i damallsvenskan visades i samband med intervjuer med spelare i Malmös lag en skylt med logotypen för varumärket LDB i anslutning till namnskyltarna. Eftersom laget hette LDB FC Malmö ansåg granskningsnämnden att det inte stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande att visa skyltarna med lagets emblem.

I ett avsnitt av sommarlovsprogrammet Hej hej sommar berättade programledaren Sandra att hon hade planerat en ”torrsimskola”. Hon tog fram en hink fylld med vatten och sa åt programledaren Svante att han måste doppa huvudet fem gånger för att få märket Baddaren. Sandra tryckte ner Svantes ansikte i hinken två gånger. Andra gången tryckte Sandra med båda händerna och höll Svantes ansikte under vattnet i 4–5 sekunder.

Att trycka ner och hålla kvar en persons ansikte i en vattenfylld hink var enligt granskningsnämnden ett klart farligt beteende som det fanns risk att barn tog efter. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft. Att programledaren mycket kort kommenterade agerandet nästföljande dag och sa att det kunde vara farligt ändrade inte den bedömningen.

Kaffets värld var en serie korta program om kaffe som sändes inom ramen för Nyhetsmorgon söndag. Det granskade programmet handlade om rostningspro¬cessen. En företrädare för ett större rosteri visade hur rostning går till, vad som skiljer olika rostningar åt och hur olika kaffesorter får sina egenskaper. Programmet var sponsrat av ett kafferosteri och en leverantör av kaffemaskiner.

Granskningsnämnden, som beaktade att inga namn på produkter eller varumärken nämndes i programmet, ansåg att det gynnande som trots det kunde ha uppkommit av produkter ur sponsorernas sortiment uppvägdes av informations- och under¬hållningsintresset.

I musiktävlingen American Idol hade var och en av de tre personerna i juryn ett stort rött glas med Coca-Colas logotyp framför sig. Glasen exponerades i bild under sammanlagt mellan fyra och fem minuter i varje program.

TV4 AB framhöll i sitt yttrande att det rörde sig om ett inköpt utländskt program som TV4 AB inte kunnat påverka utformningen av. Enligt granskningsnämnden måste det finnas en gräns för hur mycket varumärkesexponering som kan tillåtas också i program av detta slag. Nämnden ansåg dock inte att exponeringen av Coca-Cola i de granskade avsnitten av American Idol gick utöver vad som kunde godtas.

Det aktuella avsnittet av populärkulturprogrammet Anaconda handlade i sin helhet om zombier. Programmet innehöll bland annat ett reportage om en grupp personer som sminkade och klädde ut sig till zombier och därefter genomförde en så kallad zombie walk i en tysk stad. Närbilder på deras såriga och blodiga ansikten visades vid några tillfällen. I ett annat inslag presenterade en filmrecensent en lista på de fem bästa zombiefilmerna. Korta klipp ur filmerna, som bland annat visade zombier som åt från en blodig människokropp, visades.

Granskningsnämnden konstaterade att reprissändningen av programmet skedde vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar. De bildsekvenser med blodiga och människoätande zombier som förekom i programmet kunde säkerligen verka skrämmande, åtminstone för yngre barn. De aktuella sekvenserna var dock förhållandevis korta och ingick i ett sammanhang av humor och ironi. Nämnden, som även beaktade att programmet var försett med en varning, kunde inte finna att sändningen stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Nämnden friade även en trailer för programmet som sändes kl. 17.59 mellan två barnprogram.

Under sändningen av programmet spelades vid två tillfällen ett inlägg upp från en inringande kvinna som uttalade sig om den man som misstänktes för mordet på en tioårig flicka. Kvinnan sa:

”Jag vill bara säga, avrätta det djävla svinet. Han har inga rättigheter att leva. Och kan någon inte göra det så skicka honom till mig så ska vi ta hand om honom. Hej då”!

Uppspelningarna hade inte någon av gångerna någon koppling till det övriga programinnehållet. Granskningsnämnden beaktade att uttalandena framfördes av en tillfällig medverkande person men eftersom de framfördes på det sätt som skedde och utan balanserande kommentarer, passerade de gränsen för vad som kunde accepteras med hänsyn till opartiskhetskravet.

I inslaget Isabelles favoriter befann sig programledaren i en inredningsbutik och sa följande.

Det här är en av mina absolut bästa butiker. Det här är [butikens namn] i Stockholm. Man kan självklart beställa på nätet om man är ute i landet. Jag gillar den här butiken så mycket för att det är liksom en skön blandning mellan gammalt och nytt men allting ser liksom lite gammalt ut.

Programledaren visade också produkter som hon tyckte om ur butikens sortiment och gav olika köptips.

Granskningsnämnden ansåg att omnämnandet av butiksnamnet tillsammans med interiörbilder, köptips och programledarens positiva omdömen om butiken och dess sortiment innebar ett gynnande av den aktuella inredningsbutiken. Gynnandet gick enligt nämnden utöver vad som kunde accepteras med hänsyn till informations eller underhållningsintresset.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten avslog TV4 AB:s överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 1585-10).

I ett inslag i Kvällsöppet demonstrerade programledarens bisittare NN en ny elektronisk cigarett. E-cigaretten innehöll nikotin, men avgav ingen rök utan endast vattenånga. NN var mycket positiv till den nya produkten som innebar att han inte längre behövde gå ut och röka. En anmälare hänvisade till att det av en tidningsartikel framgått att NN:s fru var ansvarig för lanseringen av den aktuella produkten i Sverige och att inslaget där beskrivits som en PR-kupp.

Granskningsnämnden ansåg att inslaget där NN provade och beskrev e-cigaretten hade karaktär av ett marknadsföringsinslag och innebar ett gynnande av produkten som gick utöver vad som kunde accepteras med hänsyn till informations och underhållningsintresset.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 200 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten ansåg dock att inslaget till viss del haft ett underhållande och informativt syfte och satte ned avgiften till 50 000 kronor. TV4 AB överklagade kammarrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövnings-tillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 1635-10).

Varje deltagande artist i Melodifestivalen introducerades med en kort filmsekvens. Sekvenserna var inspelade i en studio där en vägg utgjordes av 24 högtalare och förstärkare med en logotyp på. Vid några tillfällen filmades artisterna och pro¬gramledaren ståendes nära högtalarna och logotypen syntes tydligt i sammanlagt cirka 30 sekunder.

Granskningsnämnden konstaterade att sändningarna skedde under förhållanden som SVT helt rådde över. Enligt nämndens mening förekom det i sekvenserna inte någon omfattande fokusering på högtalarna eller förstärkarna i bakgrunden. Visserligen syntes den aktuella logotypen tydligt i bild vid minst två tillfällen, men under så kort tid att exponeringen enligt nämndens bedömning inte innebar att programmet stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Inslaget var en del i en temaserie om skolan och bestod dels av en sammanfattning av ett förslag från skolministern, dels ett reportage från det rika föreningslivet på Kärrtorps gymnasium. Skolministerns förslag fokuserade bland annat på ordning och reda och studiedisciplin som förutsättningar för bra resultat, medan det som lyftes fram från skolan var vikten av trivsel och aktiviteter utanför studierna. Rektor och elever intervjuades om föreningslivet och samtliga var positiva till det. Reportern sa:

”Men hur går det här ihop med skolminister Jan Björklunds idéer om att skolan behöver ordning och reda, bättre studiedisciplin och ett nytt betygssystem? På Kärrtorps gymnasium har eleverna höga betyg och de flesta härifrån pluggar vidare på universitet och högskolor”.

Granskningsnämnden ansåg att inslaget förmedlade att det fanns ett motsatsförhållande mellan regeringens förslag och skolans verksamhet och att inslaget därmed skulle kunna uppfattas som ett ställningstagande mot regeringsförslaget. Nämnden ansåg dock vid en samlad bedömning att inslagets utformning inte stred mot kravet på opartiskhet.