QX Gaygalan var ett program med prisutdelningar och artistframträdanden. Under prisutdelningarna syntes en skylt med logotypen för tidningen QX. Sammanlagt var den i bild cirka tio minuter under den två timmar långa sändningen.

Granskningsnämnden konstaterade att det var tidningen QX som arrangerade galan. Någon övrig fokusering än att logotypen då och då visades i bild förekom inte i programmet. Nämnden ansåg att gynnandet som uppstod inte gick utöver vad som fick godtas med hänsyn till att QX var arrangör av galan.

Programmet var en utsändning av ett seminarium på temat ”Klimatneutrala godstransporter på väg”. Vid seminariet medverkade bland annat representanter från näringslivet som deltog i ett projekt för att minska godstransporters klimat¬påverkan. Under seminariet höll representanter från tre olika företag föredrag och i samband med dessa föredrag visades bilder på en duk bakom talarpodiet. Bilderna innehöll bland annat de aktuella företagens logotyper.

Enligt granskningsnämnden uppkom det ett visst gynnande genom exponeringen av logotyperna. Mot bakgrund av att det sammantaget inte skedde någon direkt fokusering på logotyperna, den speciella formen av utsändning samt illustrationernas karaktär ansåg nämnden dock att det gynnande som uppkom inte var otillbörligt.

> Nämnden prövade en liknande situation i 16/01717 som behandlade två avsnitt i UR Samtiden som bestod av utsändningar av två olika föredrag. Under föredragen exponerades bland annat olika varumärken och logotyper på kläder och presentationsbilder. Enligt nämndens mening innebar förekomsten av olika kommersiella element ett visst kommersiellt gynnande. Mot bakgrund av att det sammantaget inte skedde någon direkt fokusering på logotyperna eller produkterna, den speciella formen av inspelning samt informations- och underhållningsintresset, ansåg nämnden att det gynnande som uppkom inte var otillbörligt.

> Jämför beslut 16/03458 som refereras i avsnitt 3.6. Andra skildringar av företag och produkter.

Inslaget tog upp ett fall med en lägenhetsförsäljning. Säljaren medverkade i inslaget och kritiserade hur den anlitade mäklaren, NN, hade skött affären. Enligt säljaren drev köparen av hans lägenhet något slags rörelse där hon köpte, ”stylade” och sedan sålde lägenheter snabbt igen. Eftersom hon sålt samma lägenhet en månad senare för en miljon mer kände sig säljaren grundlurad och han spekulerade i om köparen och mäklaren hade någon relation där de delade på vinsten. I en avslutande kommentar sa programledaren bland annat följande.

”Apropå säljarens känsla av att mäklaren var bekant med köparen säger mäklaren till oss att [mäklarföretaget] har en strikt företagspolicy som säger att de inte får sälja till make, maka eller till sambo. Men säljaren kände nog rätt ändå. Köparen som på bara en månad plockade hem en miljon extra var tidigare anställd på [mäklarföretaget]. Hon har dessutom jobbat på samma kontor som mäklaren NN”.

Enligt granskningsnämnden kunde programledarens avslutande kommentar om att säljaren ”kände nog rätt ändå” uppfattas som att han understödde säljarens spekulationer om att mäklaren NN och köparen hade delat på vinsten eller haft någon liknande uppgörelse. Mot bakgrund av att uttalandet inte var helt entydigt ansåg dock nämnden att kommentaren inte stred mot kravet på opartiskhet.

Programmet var ett direktsänt debattprogram där deltagarna diskuterade jämställdhet. Programledarens bisittare kommenterade deltagarnas synpunkter och sa bland annat följande.

”Feminismen är ungefär som alla andra radikala ideologier. Det handlar om att man vill forma samhället efter en viss mall och det identifierar man med någonting som de allra flesta är ense om att det är ett problem och sedan så utlovar man en frigörelse. Det har vi hört här flera gånger redan. Sedan då i den här ideologin som man skapar sig, feminismen i det här fallet, så har man då ett visst förakt för de traditioner, seder, vardagliga levnadssätt som finns ute i samhället. De som inte håller med om det man själv tycker säger man är okunniga, att de inte kan statistik, de är löjliga och dumma. Man kan till och med skylla dem för att vara psykiska defekta”.

Granskningsnämnden konstaterade att bisittaren var en sådan företrädare för programföretaget som omfattas av kravet på opartiskhet. Dennes kommenterande roll i programmet med ett personligt anslag – som fick anses vara känt för tittarna – gav ett visst utrymme för värderande omdömen. Mot bakgrund av att bisittarens uttalanden gjordes i en direktsänd diskussion för att spetsa till en frågeställning och driva debatten vidare ansåg nämnden att inlägget inte stred mot kravet på opartiskhet.

I programmet användes två bilar för att transportera deltagarna. Att bilarna var av märket Mercedes framgick tydligt vid de tillfällen som bilarna var i bild, sammanlagt cirka 40 sekunder. Enligt granskningsnämndens mening kunde det diskuteras om inte bilarna exponerades på ett väl framträdande sätt under den tid de visades i bild. Vid en helhetsbedömning av programmet kunde nämnden dock inte finna att exponeringen av bilarna var så omfattande att det blev fråga om ett otillbörligt gynnande.

En sketch i humorprogrammet Grotesco inleddes med att eftertexterna började skaka och sedan ersattes av en bild från operativsystemet Windows, där beteck- ningen XP var utbytt mot bokstäverna CP. I en dialog fick datoranvändaren instruktion om hur han skulle gå in på bildskärmsinställningar och avaktivera ”CP-ryck” för att bli av med skakningarna på skärmen.

Granskningsnämnden hade förståelse för att sketchen kunde uppfattas som stötande. Med hänsyn till den varsamhet som krävs med inslag som kan uppfattas som uppenbart kränkande mot människor med funktionshinder kunde lämpligheten att sända sketchen diskuteras. Nämnden betvivlade dock inte att sketchen inte var avsedd att kränka personer med CP-skada. Mot den bakgrunden och med beaktande av att det ska råda en vidsträckt yttrandefrihet i televisionen ansåg nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

I inledningen till programmet, som handlade om att Migrationsverket hade fattat vägledande beslut gällande flyktingar från Somalia, riktade programledaren kritik mot myndighetens chef. Han sa bland annat:

”Trots detta beslutade Migrationsverket att avvisa somalier. Vi vet att situationen är hemsk i Somalia, men lagen går före, mina händer är bundna sa Migrationsverkets chef [NN] i går. Frågan är om vi har en verkschef som är en kallsinnig paragrafryttare eller en verkschef som genom inhumana beslut vill provocera fram en lagändring. Den frågan ville NN inte svara på i går. Välkomna till Konflikt”.

Granskningsnämnden ansåg att inledningen var väl tillspetsad och konstaterade att den innehöll värderande uttalanden om Migrationsverkets chef. Nämnden ansåg dock att de uttalanden som gjordes inte gick utöver vad som kunde accepteras inom ramen för gransknings- och kommentarskyldigheten.

Tv-serien Banderoll riktade sig till barn och ungdomar i årskurs 4–6. Det granskade avsnittet handlade om rättvisa och programledaren sa bland annat. ”Det är faktiskt så att vi är rika och kan leva i lyx tack vare att andra är fattiga” och ”Många av de länder som en gång varit kolonier lever fortfarande i stor fattigdom trots att de ofta har värdefulla naturresurser. Det beror på att det är utländska företag, framför allt från Europa och USA, som kontrollerar de här resurserna och som tjänar nästan alla pengar på dem.”

Programledarens beskrivning om att ”vi är rika och kan leva i lyx tack vare att andra är fattiga” var enligt nämndens mening förenklad, men kunde sedd i sitt sammanhang inte anses strida mot kravet på opartiskhet och saklighet. Uttalandet om att den stora fattigdomen i många forna kolonier berodde på att utländska företag kontrollerade dessa länders naturresurser, innebar enligt nämnden en mycket långtgående förenkling av de verkliga förhållandena. Nämnden ansåg att programmet i denna del brast i förhållande till kravet på opartiskhet och saklighet. Bristen var dock inte så allvarlig att programmet stred mot bestämmelsen.

Ett annonsblock i TV4:s morgonsändning avslutades med ett inslag där programledaren för Nyhetsmorgon lördag uppmanade tittarna att skänka pengar till Hjärt-Lungfonden. Efter en beskrivning av bristen på pengar för hjärtforskning sa han följande.

”Jag har bestämt mig. Jag vill vara med och ändra på det. Därför ger jag några hundralappar till Hjärt-Lungfonden. Och det tycker jag du också kan göra. Lyft luren nu! Ring in din gåva till [telefonnummer]. Utan dig ingen forskning.”

Inslaget avslutades med en skylt med Hjärt-Lungfondens telefon- och postgiro¬nummer åtföljt av följande speakertext.

”Hjärtsjukdomarna ska besegras. Ring Hjärt-Lungfonden, [telefonnummer]. Din gåva gör skillnad. Ring nu.”

Granskningsnämnden ansåg att det aktuella informationsmeddelandet från Hjärt-Lungfonden med hänsyn till dess utformning var tvunget att betraktas som en annons i radio- och tv-lagens mening. Budskapet i annonsen framfördes av programledaren för Nyhetsmorgon lördag, det vill säga av en sådan person som avses i bestämmelsen i 8 kap. 9 § radio- och tv-lagen. Utformningen av annonsen stred därför mot denna bestämmelse.

TV4 Norrbotten sände flera inslag om den verksamhet som bedrevs av Stiftelsen Verklighetens Center (SVC) i Vuollerim. I två av dessa beskrev en Vuollerimbo den splittring som SVC:s närvaro i byn enligt henne hade orsakat. Under påannonseringen och vid ytterligare ett tillfälle i inslagen visades en skylt med texten ”Spionage uppmuntras” utan att någon förklaring till detta gavs.

Granskningsnämnden ansåg att den aktuella textskylten bidrog till att ge en negativ bild av SVC och att utformningen av inslagen i denna del därför brast i förhållande till kravet på opartiskhet. Bristen bedömdes dock inte som så allvarlig att inslagen stred mot bestämmelsen.