Inslaget handlade om USA:s användning av medlet Agent Orange under Vietnamkriget och om de skador det kunde ha medfört för vietnameser i andra och tredje generationen. I inslaget sades bland annat att medlet innehöll det cancerframkallande ämnet dioxin och att verkningarna i form av missbildningar och kromosomförändringar var mycket påtagliga i Vietnam 30 år efter kriget. Av inslaget framgick även att kemiföretagen som tillverkat Agent Orange i en kommentar hade sagt att kopplingen till skadade människor i Vietnam inte kunde beläggas med några vetenskapliga bevis.

Granskningsnämnden ansåg att det kunde ifrågasättas om inte nyhetspresentatören och reportrarna tog ställning för uppfattningen att vietnameser drabbats av missbildningar och sjukdomar i andra och tredje generationen till följd av Agent Orange. Mot bakgrund av att även kemiföretagens ståndpunkt redovisades ansåg nämnden dock att den bristen inte innebar att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

I de granskade sändningarna visades bland annat programmet Nordisk TV Mission som handlade om givande. I ett fem minuter långt inslag uppmanade program¬ledaren tittarna att be för Kanal 10 och att skänka pengar till kanalen så att man skulle ha råd att betala sina sändningskostnader. Att på detta sätt be tittarna om ideella bidrag till programföretagets verksamhet kunde enligt granskningsnämnden inte anses utgöra reklam och omfattades därmed inte av annonsreglerna i radio och tv-lagen.

Med anledning av en omröstning i riksdagen om huruvida apatiska flyktingbarn skulle få permanenta uppehållstillstånd sände Flipper två intervjuer med en socialdemokratisk riksdagsledamot. Riksdagsledamoten intervjuades både före och efter omröstningen.

Granskningsnämnden ansåg att en kritisk granskning av riksdagens behandling av frågan låg väl i linje med programföretagets skyldigheter enligt sändningstillståndet. Nämnden ansåg att det i och för sig kunde diskuteras om inte reportern i sina frågor och påståenden gav uttryck för sin egen uppfattning i fråga om de apatiska flyktingbarnen. Nämnden ansåg dock inte att reporterns uttalanden innebar ett sådant ställningstagande att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

SR Dalarna sände en trailer som försökte locka publik till inspelningen av en konsert. Trailern hade följande lydelse.

Vill du höra ny svensk folkmusik, äkta Älvdalspop, sweet soul music, irländsk folkmusik, reggaerock och surfpop? Ta dig då till Orsa Stadshotell nu på fredag och upplev en musikalisk helkväll med Sveriges Radio Dalarna. Du träffar bland annat Jigs UnReel, Glädjebåten, The Local Abilities, Soul of Blues och Benght’s Blandade Damer. Missa inte Lokalen live på Orsa Stadshotell nu på fredag. Förköpsbiljetterna kostar 100 kronor och finns på orsamusik.nu i Orsa.

Enligt granskningsnämnden måste det vara tillåtet för SR att informera lyssnarnaom inspelningar av kulturevenemang som företaget är med och arrangerar. Nämnden ansåg dock att informationen i detta fall hade getts en alltför reklamliknande utformning.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SR skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för det otillbörliga gynnandet. Kammarrätten avslog SR:s överklagande av förvaltningsrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 2622-06).

I inslaget rapporterades att ledarsidan på Länstidningen i Östersund (LT) den dagen var tom, eftersom Norrländska Socialdemokraten (NSD) inte velat leverera något ledarmaterial med hänvisning till en pågående konflikt mellan LT:s ledarskribent NN och tidningens styrelse. Nyhetspresentatören avslutade på följande sätt.

”Det finns en överenskommelse mellan socialdemokratiska ledarskribenter att täcka upp för varandra vid ledigheter, något som NSD nu alltså bryter. Avtal är till för att hållas, som [NN] har sagt”.

Enligt granskningsnämndens mening kunde kommentaren inte uppfattas på annat sätt än som en kritik från hans sida mot NSD:s vägran att hjälpa LT med ledarmaterial. Nämnden ansåg att en kommentar av detta slag i en nyhetssändning inte är förenlig med det krav som ställs på företrädare för programföretaget. Inslaget stred därför mot kravet på opartiskhet.

Programmets kock och sommelier besökte en lokal matmarknad på Irland och konstaterade att där även förekom försäljning av vin. Han sa:

”Vin och mat hör ihop och det ska naturligtvis säljas ihop. Så på fiskmarknaden så köper man passande fiskviner som om det vore en självklarhet. Eller hur?”.

Granskningsnämnden ansåg att programledarens uttalande att mat och vin hör ihop och bör säljas ihop visserligen skulle kunna uppfattas som ett ställningstagande i en alkoholpolitisk fråga. Enligt nämnden kunde dock uttalandet, sett i sitt sammanhang, inte otvetydigt anses ha utgjort ett sådant ställningstagande. Nämnden ansåg mot den bakgrunden att inslaget inte stred mot kravet på opartiskhet. En ledamot var skiljaktig och ansåg att uttalandet innebar ett otillåtet ställningstagande i en kontroversiell samhällsfråga.

SVT drev under 2005 en kampanj kallad Fri television i sina sändningar. Som ett led i denna kampanj visades två trailrar om mediesituationen i Berlusconis Italien och i Putins Ryssland. Inslagen anmäldes av 27 personer som bland annat ansåg att de var partiska och innebar politiska ställningstaganden från SVT:s sida.

Enligt granskningsnämndens mening måste det vara möjligt för SVT att sända inslag som tar ställning för svensk public servicetelevision och dess oberoende i förhållande till statsmakterna. Det kunde visserligen diskuteras om det var förenligt med kravet på opartiskhet att, på sätt som skedde i Berlusconi- och Putin-trailrarna, använda förhållandena i andra länder som avskräckande exempel. Med beaktande av att det rörde sig om en sorts reklaminslag med det speciella formspråk som sådana har, ansåg dock nämnden att inslagen inte stred mot kravet på opartiskhet.

Två ledamöter var skiljaktiga och ville fälla inslagen.

Inslaget sändes från ett namngivet konditori som av två tidningar utnämnts till att ha Stockholms bästa semlor. I samband med att konditoriets ägare och en anställd uttalade sig visades namnskyltar där både personernas och konditoriets namn framgick. Skyltarna visades vid fem tillfällen i inslaget.

Granskningsnämnden ansåg att det uppstod ett gynnande av konditoriet och att det kunde ifrågasättas om det var motiverat att varje gång dess representanter förekom i inslaget också nämna konditoriets namn. Nämnden beaktade dock att det inte skedde någon direkt fokusering på namnet och att reportagets utgångs¬punkt var att beskriva vad som hänt på konditoriet efter utnämningen att ha Stockholms bästa semlor. Nämnden ansåg, med viss tvekan, att det gynnande som uppstod av konditoriet uppvägdes av informations- och underhållningsintresset.

En krönika i SR Väst handlade om den så kallade porrskandalen vid Dramatiska institutet (DI). Krönikören, som var reporter och programledare på SR Väst, sa bland annat följande.

”Att få utlopp för sina egna sexuella böjelser via barn är för mig det värsta av brott. För det här är inte tal om annat än djup kränkning och frågan är om det inte också handlar om både sexuellt ofredande och pedofili i olika grad för sjukt är det. Det här är inte konst men däremot är det konstigt att det får och kan hända vid en sådan institution som Dramatiska institutet. Det är konstigt att [X] som är chef också visar sig vara en sådan mes när han får frågor om det finns rim och reson i det här. ’Det kan verka egendomligt kanske när man tar det ur sitt sammanhang men jag har fortsatt förtroende för det som förekommit’, säger han och det borde räcka för att skicka hem honom anser jag. En annan, en professor [Y] vid institutet, anser att det inte alls är något problem med att låta små barn lyssna på samlagsljud men han kan inte precisera syftet med den så kallade studien. Tjingeling [Y], nu har du också gjort ditt. Ta [X] i näven, hyr er en hederlig vuxenporrfilm och gå i pension vet jag för ni har som sagt gjort ert. Och [Z] hon säger sig i dag vara ångerfull. Jättefint hördu du, ta nu du och skaffa dig en vävstol och förpassa din konst till varpen i stället. [- - -] Nu ska det hela utredas på femtioelva olika nivåer och det enda jag är intresserad av och hoppas på det är att någon till syvende och sist slår näven i bordet och rensar upp på Dramatiska institutet och det snarast”.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget var en krönika med personliga kommentarer och ansåg att dess karaktär måste ha stått klar för lyssnarna. Angreppen på de namngivna personerna och på studenterna var dock långtgående. Mot den bakgrunden och eftersom krönikören var nyhetsreporter och programledare på SR Väst ansåg nämnden att inslaget utgjorde ett ställningstagande som stred mot kravet på opartiskhet i sändningstillståndet.

En ledamot var skiljaktig och ville fria inslaget.

Programserien innehöll bland annat snowboardtävlingar, kringreportage och recensioner. De tävlingsinslag som förekom i det granskade programmet var dock mycket korta och utgjorde inte en betydande del av programmet. Granskningsnämnden ansåg därför att programmet inte var en sådan sportsändning som SVT får låta sponsra.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor. Kammarrätten avslog SVT:s överklagande av förvaltningsrättens dom (kammarrättens mål nr 550-06).