I ett inslag med rubriken Veckans överraskning kommenterade programledaren det förhållandet att Ylva Johansson och Marita Ulvskog hade fått nyckelpositioner inom socialdemokratin. Enligt programledaren skulle tidigare socialdemokratiska partiledare inte ”ha drömt om att ge före detta kommunister det enorma inflytande över regeringspolitiken som de har i dag” och han fortsatte:

”Tillsammans med Miljöpartiet är det ju Vänsterpartiet som slutgiltigt utformar den socialdemokratiska politiken och det må väl vara att små partier får ett orimligt stort inflytande i parlamentariskt osäkra lägen, men varför ska en före detta Moskvakommunist bli minister i en rent socialdemokratisk regering och, ännu värre, varför ska en före detta maoist bli partisekreterare i landets största demokratiska parti”?

Programledaren riktade också hård kritik mot Marita Ulvskog för att hon inte hade tagit avstånd från sitt tidigare stöd för maoismen. SR anförde bland annat att programledaren var välkänd för SR Gävleborgs lyssnare och att den aktuella kommentaren gjordes inom ramen för en stående programpunkt där denne tog upp aktuella händelser i kåserande, kommenterande och reflekterande form.

Granskningsnämnden ansåg att programledaren i sin kritik mot utnämningarna av Ylva Johansson och Marita Ulvskog tog ställning på ett sätt som inte är förenligt med det krav som ställs på företrädare för programföretaget. Inslaget stred därför mot kravet på opartiskhet. Vad programföretaget anfört om inslagets karaktär och om att programledarens personliga stil var välkänd för lyssnarna ändrade inte den bedömningen.

Filmen handlade om en CIA-agent som fått i uppdrag att utreda mordet på en av presidenternas vänner med familj. När det första annonsavbrottet inträffade hade CIA-agenten överlämnat en diskett till en dataexpert som skulle försöka få fram ett lösenord som gav tillgång till det som fanns på disketten. När dataex­perten kom på det rätta lösenordet avbröts filmen för reklam.

Granskningsnämnden ansåg att avbrottet gjordes när dramatiken stegrats och att detta stred mot bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Förvaltningsrätten avslog granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det felaktigt inplacerade annons­avbrottet. Kammarrätten biföll dock nämndens överklagande men satte ned beloppet till 25 000 kronor. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde kammar­rättens dom (Högsta förvaltningsdomstolens mål nr 3267-06).

I inslaget gjorde SR:s östeuropakorrespondent en betraktelse över Slobodan Milosevics försvarstal inför krigsförbrytartribunalen i Haag. Drygt halvvägs in sa han följande.

”När Slobodan Milosevic kallar in sina första vittnen så ser vi var vännerna finns. Vittnena är två tidigare premiärministrar, Greklands Konstantinos Mitsotakis och Rysslands Javgeniv Primakov. Milosevic har 150 dagar på sig, lika länge som åklagarsidan, för att höra vittnen som stöder Milosevic. Om [NN], chefredaktör för Ordfront Magasin, också finns med bland vittnena är inte känt”.

NN anmälde inslaget och ansåg att det var grovt och osakligt och att det uppenbara syftet verkade vara att smutskasta honom. Han uppgav att han aldrig skrivit eller sagt något som kunde tolkas som att han stöder Milosevic.

Enligt granskningsnämndens mening misstänkliggjordes NN i inslaget för att sympatisera med Milosevic. Nämnden beaktade att en vidsträckt yttrandefrihet ska råda i radion, men ansåg att uttalandet passerade gränsen för vad som kan accepteras med hänsyn till kravet på opartiskhet.

Skräckfilmen Rosemary´s Baby handlade om hur en kvinna hamnade i klorna på djävulsdyrkare. Den innehöll bland annat en längre scen då huvudpersonen Rosemary drömde att ett sektliknande sällskap hade en ceremoni där hon våldtogs av en omänsklig varelse. I filmen förekom även en scen då Rosemary försökte fly från djävulsdyrkare som överföll henne, stoppade trasor i munnen på henne och höll fast henne med våld. Innan filmen började upplystes med text och speakerröst att filmen rekommenderades från 15 år.

Granskningsnämnden konstaterade att filmen visades med start kl. 12.30 och att den innehöll scener som säkert kan ha varit skrämmande för barn. Nämnden fann därför att sändningen stred mot bestämmelsen om hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft. Den omständigheten att filmen föregicks av en rekommendation från 15 år ändrade inte den bedömningen.

En senare sändning av samma film i Canal + First med start kl. 17.45 bedömdes på samma sätt av nämnden (SB 100/08).

En bonusvinst i frågesportprogrammet Jeopardy presenterades av en speakerröst.

Ja, den här jättefina brödrosten kan man vinna. Det här är en exklusiv pjäs kan jag lova och rostar bröd som ingen annan brödrost. Breda och långa brödfack, smarta elektroniska värmesensorer och borttagbart maskindisksäkert smultråg. Jag säger då det.

Samtidigt som speakern berättade om vinsten visades en bild på en röd brödrost med 50-talsdesign. Efter programmet sändes eftertexter där det framgick vilka företag vinsterna kom från.

Granskningsnämnden ansåg att den karaktäristiska utformningen av produkten i kombination med de positiva omdömen som speakern lämnade innebar ett gynnande av produkten, särskilt som informationen i eftertexten innebar att det företag som marknadsförde produkten angavs. Nämnden konstaterade dock att inget varumärke eller någon produktbeteckning kunde urskiljas på produkten. Nämnden ansåg därför att den exponering av produkten som förekom inte gick utöver vad som kunde godtas.

Den svenska långfilmen Den osynlige handlade om Niklas som misshandlades, till synes till döds, av en ungdomsliga. Filmen innehöll flera detaljerade våldsscener av verklighetstrogen karaktär, varav en scen var relativt lång och utdragen.

Granskningsnämnden ansåg att det våld som förekom i filmen var sådant att det föll under bestämmelsen i 6 kap. 2 § i radio- och TV-lagen och att filmen därför borde ha föregåtts av en varning. Avsaknaden av varning innebar också att sändningen av filmen stred mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft i TV4:s sändningstillstånd.

Enligt radio- och tv-lagen kan ett program inte anses som sponsrat om det bekostats av någon som framställer audiovisuella verk. Enligt uppgift från SVT var det endast SVT självt och Agnetha Fältskog Produktion AB som hade bekostat programmet och produktionsbolaget var enligt näringslivsregistret verksamt som framställare av audiovisuella verk. Granskningsnämnden kunde därför inte finna att programmet var indirekt sponsrat i lagens mening.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 3.3.4. Skivor.

Programmet var uppbyggt kring en intervju med artisten NN, som efter 17 års tystnad hade släppt en ny skiva. Intervjun med henne handlade delvis om låtar på skivan, men även om tiden med ABBA, om barnen och om hennes personlighet. Programmet innehöll dessutom avsnitt från den musikvideo som framställts i anslutning till skivan och ytterligare filmat material som framställts särskilt för programmet. Det förekom även korta sekvenser från framträdanden med ABBA. Av eftertexterna framgick att Agnetha Fältskog Produktion AB fanns med bland programmets producenter.

Granskningsnämnden konstaterade att programmet visserligen handlade om NN:s nyutkomna skiva och de låtar som fanns på den, men att det också innehöll annat material. Nämnden ansåg dessutom att det fanns ett betydande underhållnings och informationsintresse av att visa programmet. Programmet stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

>> Beslutet refereras även i avsnitt 2.5. Indirekt sponsring.

Inslaget handlade om en israelisk helikopterattack mot en demonstration i staden Rafah i Gazaområdet. Programledaren inledde med en målande beskrivning av attacken och dess konsekvenser med många dödade och sårade. Därefter telefonintervjuade programledaren en känd läkare i Gaza, som var mycket kritisk mot helikopterattacken. Det framgick också att han var emot självmordsattacker men att han samtidigt hävdade att palestinierna inte fick ge upp den väpnade kampen.

Granskningsnämnden ansåg att programledarens inledande kommentar till den israeliska helikopterattacken mot Rafah huvudsakligen fick anses ha utgjort ett uttryck för medkänsla för de många civila som dödats och skadats vid attacken. När det gällde intervjun med den palestinske läkaren ansåg nämnden att det klart framgick att han gav uttryck för sin personliga uppfattning om helikopterattacken. Nämnden konstaterade att konflikten och inte minst situationen på Västbanken och i Gaza var föremål för en mycket omfattande bevakning i SR:s nyhetssändningar. Mot denna bakgrund och med beaktande av den yttrandefrihet som ska råda ansåg nämnden att inslaget inte stred mot kravet på opartiskhet.