Inslaget var ett reportage från Korsnäs fabrik i Gävle. Vid tidpunkten för reportaget pågick en konflikt mellan företaget och sex personer som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Reportern beskrev och kommenterade konflikten och intervjuade de uppsagda personerna, en facklig representant och en representant från företaget. Granskningsnämnden ansåg att inslaget genom reporterns förhållningssätt kom att framstå som ett klart ställningstagande till förmån för de uppsagda vid fabriken. Reportern tog därmed ställning i en kontroversiell fråga på ett sätt som inte var tillåtet med hänsyn till hennes ställning i programmet.

I inslaget sades följande.

En av Sveriges hetaste artister kommer till Örebro i sommar. I dag blev det klart att Per Gessle och hans Gyllene Tider spelar på Eyravallen den fjärde augusti. Biljetterna som släpps på fredag kommer att kosta 325 kronor.

Granskningsnämnden ansåg att det innebar ett kommersiellt gynnande av evenemanget att ange biljettpriset och att det uppkomna gynnandet gick utöver vad som kunde anses motiverat av ett allmänt informationsintresse. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Inslaget var en studiodiskussion om det nya partiet Junilistan och valet till EU-parlamentet. I diskussionen medverkade ordföranden för Junilistan och en av Centerpartiets kandidater till Europaparlamentet. Nyhetsuppläsaren frågade ordföranden: ”Hur ska ni hålla nationalister och allehanda knäppskallar borta?” Granskningsnämnden ansåg att nyhetsuppläsarens fråga till ordföranden var väl tillspetsad, men att yttrandet inte var av sådant slag att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

I en trailer för dokusåpan Farmen Afrika den 18 januari 2004 sa en deltagare följande.

Ja, det är ju inte naturligt för mig, homosexualitet. För att Gud skapade en kvinna och en man för att de skulle föröka världen. Så att det är ju något som är sjukt med det.

I programmet den 12 mars 2004 pratade två av deltagarna om en kommande tävling och en av dem sa om en tredje person att han såg ut som ”en liten bögjävel”.

Granskningsnämnden ansåg att det måste vara möjligt att visa även personer som uttrycker denna typ av fördomar i dokusåpor. Nämnden fann därför att uttalandet i inslaget den 12 mars inte stred mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft. Nämnden ansåg emellertid att programföretaget inte tillräckligt beaktat bestämmelsen om hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när man valt att lyfta ur ett sådant uttalande ur sitt programsammanhang och sända det som en trailer. Trailern stred därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Vid en vinstpresentation uppgavs att ett av priserna var en mobiltelefon. Samtidigt som priset presenterades visades mobiltelefonen i bild under några sekunder. Granskningsnämnden ansåg att omnämnandet av produktbeteckningen i detta fall fick accepteras trots att beteckningen innehöll varumärket. Exponeringen innebar givetvis ett gynnande, men nämnden ansåg att den inte gick utöver vad som kunde godtas.

I programmet visades bilder från en reklamfilm om en ny Saab-modell som skulle lanseras i USA. Reportern sa samtidigt följande.

Det här är bilderna som ska locka amerikanerna att köpa Saabs nya modell 9-2X. Bilen premiärvisades i Los Angeles häromdagen. Subaru-kännarna skymtar dragen av den Impreza som 9-2X bygger på. Filmen här ska användas som blickfång vid mässor, utställningar och liknande. Bilen kommer med 165 hästars sugmotor eller i aeroversion med 227 turbohästar. Den är den första produktions- Saab som har fyrhjulsdrift och den ska börja säljas ”over there” i juni nästa år.

Granskningsnämnden ansåg att bilderna från reklamfilmen innebar ett gynnande av den nya Saab-modellen. Nämnden beaktade emellertid att ett stort intresse följer med lanseringen av en ny modell från en svensk biltillverkare. Enligt nämnden fick det uppkomna gynnandet därför anses motiverat av ett allmänt informationsintresse.

Granskningsnämnden ansåg att inplaceringen av annonsavbrotten i filmen inte stred mot radio- och tv-lagen.

>> Beslutet refereras i avsnitt 1.2.4. Annonser i anslutning till barnprogram.

Långfilmen Tsatsiki, morsan och polisen handlade om den åttaårige pojken Tsatsiki och hans önskan att få träffa sin grekiske pappa. Vid sändningen i TV4 gjordes tre annonsavbrott i filmen.

Sändningen anmäldes av filmens upphovsmän som ansåg att filmens upplevelse¬värde förstörts genom avbrotten. De ansåg också att filmen huvudsakligen vände sig till barn under tolv år.

Enligt granskningsnämnden framgick det av utredningen i ärendet att upphovs¬männen ansett att filmen i första hand skulle vända sig till barn. Detta innebar dock inte att sändningen i TV4 med automatik kunde anses huvudsakligen vända sig till barn under tolv år på det sätt som avses i radio- och tv-lagen. En mer relevant omständighet var att filmen sändes vid en tidpunkt då tv-publiken normalt utgörs av både barn, ungdomar och vuxna. Nämnden fann därför att 31 sändningen av filmen inte huvudsakligen vände sig till barn under tolv år i radio och tv-lagens mening.

Granskningsnämnden konstaterade att annonsavbrotten i filmen hade placerats vid sådana scenförändringar då handlingen skiftat miljö. Ett av avbrotten var visserligen placerat i ett händelseförlopp som skildrade Tsatsikis förberedelser för en fest. Vid en helhetsbedömning ansåg dock nämnden – även med beaktande av upphovsmännens ideella rättigheter – att samtliga avbrott hade placerats på ett sätt som överensstämde med radio- och tv-lagen.

>> Beslutet refereras i avsnitt 1.2.4. Annonser i anslutning till barnprogram.

Dokumentärfilmen om den kvinnliga tjurfäktaren Christina Sánchez ingick i en serie av UR:s språkprogram. Den visade bland annat hur hon tränade med sin värja och på andra sätt förberedde sig inför tjurfäktningarna. Korta scener från tjurfäktningar visades där tjurar fick spjut i sig och blod rann utmed djurens sidor.

Granskningsnämnden hade i ett tidigare beslut (SB 257/97) fällt SVT för att ha visat dokumentärfilmen i dess ursprungliga version. Filmen, med den svenska titeln I skuggan av solen, sändes med början kl. 20.00 och föregicks av en varning om att den innehöll autentiska bilder från tjurfäktningar. Den innehöll flera scener med tämligen utdragna händelseförlopp med blodiga inslag. Bland annat visades en längre scen med Christina Sánchez när hon skadades och hur hon attackerades våldsamt och slungades upp av tjurens horn.

Granskningsnämnden uttalade att det måste finnas utrymme för UR att skildra tjurfäktningar som en kulturyttring. Vid sådana verklighetsskildringar är det i det närmaste ofrånkomligt att det visas obehagliga bilder på skadade djur. Nämnden konstaterade att de mest utdragna och skrämmande bilderna från den ursprungliga dokumentärfilmen hade klippts bort och att de bilder som fanns kvar i dessa program inte hade en onödigt skrämmande utformning. Enligt nämndens uppfattning hade UR därmed visat sådan återhållsamhet som krävs med hänsyn till bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.