Mediemyndigheten

Viktigt stödja hälsosam användning av digitala medier bland barn

Stödet till barn, unga och vårdnadshavare behöver öka för att användningen av digitala medier på fritiden ska få bra balans. Omfattande användning av digitala medier bland barn och unga kan påverka till exempel sömn och psykisk hälsa negativt.

Det konstaterar Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten i en gemensam rapport – ”Digitala medier och barns och ungas hälsa” – som sammanställer kunskap kring barns och ungas medieanvändning och dess effekter på den fysiska och psykiska hälsan.

- Det är en angelägen rapport som också visar på samhällets ansvar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan, liksom att tillvarata deras erfarenheter, säger Mediemyndighetens generaldirektör Jan-Olof Lind.

Mindre utrymme för sömn och motion

Användning av digitala medier är en naturlig del av barns och ungas vardag med många positiva effekter, som att det är roligt, lärorikt och socialt.

Men många barn och unga ägnar så mycket tid åt digitala medier att de får mindre utrymme för att exempelvis sova, äta, röra på sig, göra skolarbete och umgås med andra. Det kan leda till sämre hälsa.

De negativa effekter som digitala medier kan ha på hälsan är bland annat sömnunderskott, missnöje med den egna kroppen samt att man upplever att man fastnar vid skärmen och inte får andra saker gjorda. Högre skärmtid är i sin tur en risk för att utveckla problematiskt användande, som har samband med flera negativa hälsoeffekter.

Hälften av tonåringarna tycker själva att de använder för mycket tid till mobilen, och hälften av barnen i alla åldrar tycker att de ägnar för lite tid åt böcker och tidningar.

Rapportens slutsats är att det finns en efterfrågan på stöd och mer kunskap från barn, tonåringar och deras föräldrar kring digitala medier.

Forskning, statistik och dialoger

Kunskapssammanställningen är ett led i ett pågående regeringsuppdrag (se faktaruta) och bygger på forskning och annan relevant litteratur, nationell statistik samt dialoger med barn, unga, vårdnadshavare, civilsamhälle med flera. En expertgrupp med forskare har varit rådgivande genom hela arbetet.

Exempel ur rapporten

Här är några exempel på vad rapporten kommer fram till om barns och ungas digitala medieanvändning på fritiden:

  • 13–16-åringar använder mobil, dator och surfplatta i genomsnitt cirka 6 timmar om dagen, 17–18-åringarna cirka 7 timmar.
  • Skärmtid kan samvariera med övervikt, depressiva symtom och ångest. 
  • Generellt ses ett samband mellan total skärmanvändning och sämre sömnhälsa, som samverkar med bland annat depressiva symtom. 
  • Exponering för skönhetsideal på sociala medier samvarierar med symtom på ätstörning. 
  • Det finns ett samband mellan problematisk, beroendeliknande användning av digitala medier och symtom på ångest, oro och stress.
  • Problematisk användning av sociala medier kan leda till sämre levnadsvanor, sociala relationer och hälsa.
  • Unga som har ett så kallat mobilberoende är mindre fysiskt aktiva jämfört med unga som inte har ett mobilberoende.
  • För barn och unga med särskilda behov kan digitala medier ha en hälsofrämjande betydelse.
  • Det finns samband mellan fler psykiska besvär och att spela datorspel ensam, men inte om barnen spelar tillsammans med syskon eller kompisar.
  • Att spela ihop med en kompis eller en vuxen kan hjälpa barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder att utveckla sociala förmågor.
  • För äldre barn och ungdomar är en god relation till föräldrarna en viktig skyddsfaktor mot problematisk medieanvändning.
  • Tisdag 17/6 kl. 11-12 anordnade regeringen en pressträff där kunskapssammanställningen presenterades.

    Kunskapslägesrapport om digital medieanvändning bland barn och unga presenteras (youtube.com)

    • September 2024: Folkhälsomyndigheten presenterar rekommendationer om barns och ungas användning av digitala medier, som tagits fram med bidrag från Mediemyndigheten. 
      December 2024: Folkhälsomyndigheten kommer med en vägledning om skärmanvändning. 
      2025: Vägledningen ska spridas till alla berörda, till exempel barn och unga.