Hur påverkar innehåll och kommunikation på sociala medier ätstörningar och självskadebeteende?
Ladda ner Mediemyndighetens sammanfattning av kunskapsöversikten:
Sociala mediers påverkan på ätstörningar och självskadebeteende (Sammanfattning).pdf
Ladda ner hela kunskapsöversikten:
Hur påverkar innehåll och kommunikation på sociala medier ätstörningar och självskadebeteende.pdf
Mediemyndigheten har tagit fram en ny kunskapsöversikt om hur nätkulturer kopplade till ätstörningar och självskadebeteende påverkar unga. På uppdrag av Mediemyndigheten har kunskapsöversikten tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet och organisationen Det syns inte.
Kunskapsöversikten Hur påverkar innehåll och kommunikation på sociala medier ätstörningar och självskadebeteende? visar att innehåll och kommunikation på sociala medier kan bidra till att förstärka ätstörningssymptom och självskadebeteenden, särskilt hos unga och personer som redan är sårbara.
Centrala resultat i rapporten
- Dubbel funktion: Sociala medier kan upplevas som stödjande genom gemenskap och igenkänning, men samtidigt vara triggande.
- Utseenderelaterat innehåll som smalhetsideal, extrem träning och kroppsjämförelser kan öka risken för ätstörningsrelaterade symtom.
- Algoritmer kan förstärka riskerna genom att öka exponeringen för liknande innehåll över tid.
- Självskaderelaterat innehåll förekommer i bilder, filmer och inlägg och kan i vissa nätmiljöer normaliseras eller estetiseras.
- Könsskillnader är tydliga: flickor och kvinnor påverkas oftare av smalhets- och skönhetsideal, medan pojkar och män oftare påverkas av muskulära ideal och prestationsinriktat innehåll.
Rapporten understryker behovet av ökad kunskap och samverkan mellan vuxenvärlden, digitala plattformar och samhällets aktörer för att minska riskerna och stärka skyddande faktorer i ungas digitala miljöer.
Kunskapsöversikten och sammanfattningen ingår arbetet med den nationella strategin på området psykisk hälsa och suicid-prevention: Det handlar om livet.
Mediemyndigheten är en av 28 myndigheter som genomför insatser inom ramen för den nya nationella strategin på området psykisk hälsa och suicidprevention: Det handlar om livet. Arbetet leds av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen och ska pågå till 2034. Eftersom psykisk hälsa och suicidprevention angår hela samhället ger strategin en gemensam inriktning för aktörer och insatser på olika nivåer och med olika perspektiv som tillsammans kan bidra till bättre psykisk hälsa i hela befolkningen.
Läs mer om strategin på Folkhälsomyndighetens webbplats:
folkhalsomyndigheten.se/det-handlar-om-livet
