Inslaget var drygt en minut långt och bestod av en direktrapportering från SVT:s Europakorrespondent i Bryssel med anledning av de pågående diskussionerna om handelstullar mellan USA och EU. Korrespondenten bar under inslaget en jacka med en logotyp, tillika namnet på ett klädmärke. Logotypen var synlig i bild under stora delar av inslaget.
Granskningsnämnden konstaterade att logotypen för ett klädmärke syntes i bild på korrespondenten jacka under en stor del av inslaget. Enligt nämndens mening borde det ha varit möjligt för SVT att utforma inslaget på ett sådant sätt att denna exponering undveks. Genom exponeringen av logotypen uppkom ett gynnande av varumärket som inte var motiverat av något informations- eller underhållningsintresse. Inslaget stred därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Under en direktsändning med anledning av påve Franciskus bortgång visades en del av en presskonferens som den svenska kardinalen hållit i tidigare samma dag. Vid presskonferensen medverkade också en biskopsvikarie som varit tolk åt påven. I bildutsnittet kunde man se kardinalen och biskopsvikarien och på bordet framför dem syntes tre likadana chokladaskar staplade på varandra. Under de fyra minuter som presskonferensen visades syntes chokladaskarna med varumärket synligt under hela tiden.

I sitt yttrande förde SVT fram att biskopsvikarien innan presskonferensen berättat att påven gillade den aktuella chokladen och att biskopsvikarien hade haft för avsikt att berätta detta under presskonferensen, men att detta inte gjordes. Enligt SVT fanns det således ett informations- och underhållningsintresse i att chokladaskarna förekom i sändningen. SVT anförde därtill presskonferensen skedde under förhållanden som SVT inte kontrollerade och att man hade haft begränsade möjligheter att redigera bildmaterialet.

Granskningsnämndens ansåg att det gynnande som den fyra minuter långa exponering innebar inte kunde motiveras av något informations- eller underhållningsintresse. Nämnden ansåg också att det, mot bakgrund av att presskonferensen inte var direktsänd, borde ha varit möjligt för SVT att redigera inslaget innan det sändes för att undvika en sådan exponering av chokladaskarna.

Nämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att SVT AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor. [Ej avgjort i domstol ännu]

Inslaget var en studiodiskussion om USA:s president Donald Trumps nya förslag till handelstullar. I inslaget sades bland annat följande av en av programledarna.

"Det har ju varit väldigt skiftande kring de här budskapen. Vi var inne på det tidigare. Plötsligt pratar han om tullar sedan pratar han inte om tullar. Han drar tillbaka sina förslag titt som tätt. Hur stort tålamod har Trumps egen administration och anhängare kring allt det här dravlet?"

Granskningsnämnden ansåg att programledarens fråga där presidentens omsvängningar angående handelstullar beskrevs som ”dravlet” var värderande och innebar ett sådant ställningstagande som medförde att kravet på opartiskhet åsidosattes. Inslaget stred därmed mot detta krav.

Inslaget handlade om en inbjuden gästs (NN) resa från influencer till entreprenör. En stor del av intervjun fokuserade på NN:s sexleksaksföretag och bland annat nämnde hon vilken typ av produkter företaget erbjuder och vilka egenskaper hon vill att dessa ska ha.

Granskningsnämnden konstaterade inledningsvis att det finns ett informations- och underhållningsintresse i nyheten om NN:s övergång från influencer till entreprenör. Det uppkom enligt nämndens mening ett gynnande av sexleksaksföretaget genom NN:s beskrivning av företaget och vilken typ av produkter det säljer eller kommer att sälja. Dock konstaterade nämnden att företaget inte nämndes vid namn och att det inte förekom någon uppmuntran till köp. Mot den bakgrunden ansåg nämnden att det gynnande som uppkom var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Programmet innehöll flera scener med verkligt våld och effekter av våld med kuslig musik i bakgrunden. I vissa sekvenser var bilderna blurrade för att undvika närbilder av döda eller svårt skadade människor. Det förekom emellertid muntliga beskrivningar av att människor blev dödade och utsatta för tortyr och andra övergrepp, som enligt nämndens mening tillsammans med bilderna gav ett relativt stort utrymme för barn att ändå uppfatta skrämmande skeenden. Dessutom innehöll programmet flertalet sekvenser som skildrade hur barn påverkades av kriget. Nämnden ansåg att programmets innehåll och gestaltning var av sådan karaktär att den valda sändningstiden medförde att programmet stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Den omständigheten att SVT i presentationen av programmet gjorde tittarna uppmärksamma på att programmet innehöll skildringar som kunde verka skrämmande och obehagliga bilder ändrade inte den bedömningen.

Inslaget handlade om ett politiskt förslag om att begränsa vissa halvautomatiska vapen i jakt. Anmälarna ansåg att inslaget var vinklat och gav en missvisande bild av vapnet AR-15 som förslaget gällde. Granskningsnämnden konstaterade inledningsvis att kriminologen är programmets återkommande expert. Hans roll i programmet är, utöver att bidra med sin expertis, att uttrycka sin personliga åsikt i olika frågor som rör hans expertområde, vilket enligt nämndens mening fick antas stå klart för publiken. Granskningsnämnden har i tidigare beslut godtagit vida ramar för kriminologens personligt präglade ställningstaganden i det aktuella programmets föregångare.

I det nu anmälda inslaget diskuterades huruvida vapnet AR-15 skulle tillåtas för jakt vilket nämnden konstaterar var en kontroversiell fråga. Den medverkande kriminologen uttryckte bland annat att han anser att AR-15 inte har något i det jaktliga sammanhanget att göra och att jägare som använder vapnet kan vara ute i andra ärenden. Samtidigt konstaterade nämnden att frågan nyanserades genom en före detta politikerns uttalande och programledarens frågor. Nämnden ansåg därför inte att kriminologens uttalanden i frågan utgjorde ett otillåtet ställningstagande i strid med kravet på opartiskhet.

Nämnden beaktade vidare vad SVT framför i sitt yttrande om att en provskjutning av tre olika vapen inte var ett vetenskapligt test utan en illustration, samt att poängen var att visa hur vapnet AR-15 potentiellt kan användas i ett kriminellt sammanhang. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att framställningen i provskjutningen inte var missvisande och programmet stred därmed inte mot kraven på saklighet. Framställningen i denna del stred inte heller mot kravet på opartiskhet.

Inslaget handlade om ett politiskt förslag om att begränsa vissa halvautomatiska vapen i jakt. Anmälarna ansåg att inslaget var vinklat och gav en missvisande bild av vapnet AR-15 som förslaget gällde. Granskningsnämnden konstaterade inledningsvis att kriminologen är programmets återkommande expert. Hans roll i programmet är, utöver att bidra med sin expertis, att uttrycka sin personliga åsikt i olika frågor som rör hans expertområde, vilket enligt nämndens mening fick antas stå klart för publiken. Nämnden har i tidigare beslut godtagit vida ramar för kriminologens personligt präglade ställningstaganden i det aktuella programmets föregångare.

I det nu anmälda inslaget diskuterades huruvida vapnet AR-15 skulle tillåtas för jakt vilket nämnden konstaterar var en kontroversiell fråga. Den medverkande kriminologen uttryckte bland annat att han anser att AR-15 inte har något i det jaktliga sammanhanget att göra och att jägare som använder vapnet kan vara ute i andra ärenden. Samtidigt konstaterade nämnden att frågan nyanserades genom en före detta politikerns uttalande och programledarens frågor. Nämnden ansåg därför inte att kriminologens uttalanden i frågan utgjorde ett otillåtet ställningstagande i strid med kravet på opartiskhet.

Nämnden beaktade vidare vad SVT framför i sitt yttrande om att en provskjutning av tre olika vapen inte var ett vetenskapligt test utan en illustration, samt att poängen var att visa hur vapnet AR-15 potentiellt kan användas i ett kriminellt sammanhang. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att framställningen i provskjutningen inte var missvisande och programmet stred därmed inte mot kraven på saklighet. Framställningen i denna del stred inte heller mot kravet på opartiskhet.

Inslaget handlade om den växande sexlaksaksindustrin och innehöll en intervju med en influencer (NN) om hennes sexleksaksföretag. Företagets namn nämndes två gånger under intervjun, vars fokus låg på influencerns försök att ta sig in på sexleksaksmarknaden.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av sexleksaksföretaget genom att det nämndes vid namn och genom influencerns beskrivning av företaget. Dock konstaterade nämnden att inga specifika produkter, prisuppgifter eller fördelar med företagets produkter nämndes, och det förekom ingen uppmuntran till köp. Därtill beaktade nämnden att fokus i inslaget låg på det faktum att sexleksaksindustrin växer och på influencerns entreprenörskap. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att det gynnande som uppkom var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Sändningen var en direktsändning som vid cirka kl. 13.00 övergick till att handla om en skolskjutning i Örebro. Vid flera tillfällen under sändningen sades att gärningsmannen skjutit sig själv samt flera personer skulle ha dött i skjutningen. Man visades även polisens pressträff angående händelsen och diskuterade i anslutning till denna varför polisen ännu inte gått ut med uppgifter om döda. Vid två tillfällen, kl. 15.53 och kl. 16.42, visades en videosekvens som varade i några sekunder. I videosekvensen, som var avfilmad från en telefon, kunde man se ett antal personer springa förbi en lekplats och man kunde även höra skrik och att ett antal skott avlossades samtidigt som en person med skärrad röst sa att det var skjutning. Vid det första tillfället spelades sekvensen upp sju gånger i rad och vid det andra tillfället spelades det upp två gånger. Vid båda tillfällena beskrev och analyserade programledarna vad de såg samtidigt som sekvensen spelades upp.

Granskningsnämndens konstaterade att nyhetssändningen om skolskjutningen gjordes under en tid då varsamhet om skrämmande innehåll ska iakttas. Nämnden ansåg dock att även om nyheten handlade om en allvarlig och skrämmande nyhetshändelse så var det som syntes i den aktuella videosekvensen återhållsamt och avfilmat från en telefon utan att några explicita detaljer syntes i bild. Nämnden ansåg därmed att TV4 visat tillräcklig varsamhet för bestämmelsen om mediets genomslagskraft och inslagen stred därför inte mot bestämmelsen. Under programmet sades det flera gånger att gärningsmannen skjutit sig själv samt att de fått uppgifter om döda i skolskjutningen. Det måste enligt nämndens mening i en sådan situation vara möjligt att förmedla uppgifter som inte verifierats ännu, förutsatt att detta görs tydligt för publiken. Genom att det under programmet bland annat diskuterades varför polisen inte bekräftat uppgiften om döda och att polisens pressträff, där detta framgick också visades, ansågs publiken ha informerats om att uppgifterna var osäkra. Programmet stred därför inte mot kravet på saklighet eller bestämmelsen om mediets särskilda genomslagskraft.