Medieutveckling

Vi följer och analyserar medieutvecklingen utifrån flera perspektiv. Ladda ner och läs i våra rapporter om de förändringar som pågår med fokus på hur medierna regleras, hur de konsumeras, deras ekonomi och mångfalden av dem. 

Mediekonsumtion

I rapporten Mediekonsumtion har vi samlat statistik från flera källor för att beskriva svenskarnas mediekonsumtion. Statistiken redovisas både som tidsserier och det senaste uppmätta helåret. 

Omslag dekorativ bild miniatyr

Ladda ner Mediekonsumtion 2023

Tiden vi spenderar på medier fortsätter ligga på en högre nivå än innan pandemin. Under 2022 ökade den med blygsamma två minuter och året dessförinnan minskade den med sju minuter jämfört med 2020. Mellan 2019 och 2020 ökade medietiden mer än den gjort mellan några andra år sedan 1979 när Nordicom började sina mätningar. Totalt ökade den sammanlagda användningstiden från sex till sju timmar per dag under 2020 vilket den fortsätter vara under 2022.

Tillgången till olika medier är hög i hela befolkningen. De stora skiftena i mediekonsumtionen från det analoga till digitala kan sägas ha skett och nu återstår det en mer gradvis förflyttning. Övergången har kommit särskilt långt när det gäller tv-konsumtionen, radion är fortfarande mer analog och tidningsläsandet är numera större digitalt än på papper.

Mediekonsumtionen skiljer sig åt i olika åldersgrupper

Det finns fortfarande skillnader vad gäller mediekonsumtionen i olika åldersgrupper. Både när det gäller spenderad tid och tillgång till olika medier. De yngre (15–24 år) fortsätter att öka sin mediekonsumtion till skillnad från den äldsta åldersgruppen (65–85 år) som har spenderat ungefär samma tid på medier de tre senaste åren. Enligt Nordicoms senaste rapport Mediebarometern så har åldersgruppen 15–24 år den mest omfattande medieanvändningen med i snitt nio timmar en genomsnittlig mediedag. Det till skillnad mot åldersgruppen 45–64 år som har den kortaste användningstiden på drygt sex timmar.

Förutom skillnader i tid mellan generationerna finns det även skillnader i hur de spenderar tiden. Den digitala klyftan finns kvar men den fortsätter att minska. Äldre använder allt fler digitala medier men föredrar fortfarande att lyssna på radio och titta på tv. De yngre lägger mest tid på att lyssna på strömmad musik och sociala medier.

Vi tittar mer på streaming och mindre på tv

Det har aldrig funnits ett så stort utbud av rörlig bild tidigare att ta del av där hela 77,6 procent har tillgång till en betald streamingtjänst i sitt hem. Samtidigt minskar tittandet på tablålagd tv med tio minuter till en timme och 54 minuter i genomsnittligt tittande per dag.

Ökat intresse för nyhetskonsumtionen har hållit i sig

Intresset att ta del av nyheter och att läsa tidningen som ökade under pandemin, har hållit i sig. De medier som flest använder för att ta del av nyheter är de traditionella nyhetsmedierna som även har ett högt förtroende i befolkningen, dvs SVT, Sveriges radio, morgontidningarna och TV4.

Skillnad mellan generationerna är stor när det gäller valet av plattform för nyhetskonsumtion. Den yngre generationen använder i stor utsträckning sociala medier, så som Instagram, TikTok, Facebook och Youtube för att få tillgång till nyheter. Den äldre generationen är mer traditionell och använder i betydligt högre grad traditionella medier och då främst SVT och Sveriges radio för att ta del av nyheter. Skillnaderna minskade dock något under pandemin då fler äldre använde digitala nyhetsmedier än tidigare.

Lite mer än hälften av alla svenskar mellan 9 och 85 år har tillgång till en prenumeration vilket är liten ökning jämfört med föregående år. Antalet prenumerationer har legat på en relativt stabil nivå under flera år, ända sedan 2016.

Ladda ner rapporten

Medieekonomi

I rapporten Medieekonomi förklaras de samband som finns mellan konjunkturen, reklammarknaden, mediekonsumtionen och de svenska medieföretagens ekonomi. Rapporten är framtagen i samarbete med Nordicom.

Ladda ner Medieekonomi 2023

Ladda ner Medieekonomi sammanställning 2023

Medieåret 2022 kom att präglas av ett stort medie- och nyhetsintresse hos allmänheten för att ta del av information om – och kanske även avkoppling från – den fortsatta coronapandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och höstens allmänna val. Under slutet av året och inledningen av 2023 påverkades medieföretagen också av stigande kostnader, fallande reklamintäkter och en vikande konjunktur.

Hushållen ökade sina digitala medieutgifter

Den fortsatt stora mediekonsumtionen var ett av flera bidragande skäl till att publik- och användarintäkterna ökade för många av landets tidnings- och tv-bolag.  Genomsnittet för hushållens samlade medieutgifter 2022 var enligt Kantar Sifos beräkningar cirka 16 700 kronor, vilket var något mer än under föregående år. Hushållen tenderar att öka sina utgifter för i första hand strömmade tjänster inom film, musik och tv samtidigt som deras utgifter för andra medieformer ligger tämligen still.

Reklaminvesteringarna slog nytt rekord -
men tillväxten kommer inte svenska medier till del
Totalt investerades det 49,5 miljarder kronor i reklam under året. Det är en ny toppnotering. Uppgången gynnade i första hand de digitala mediekanalerna och deras annonstjänster, som sökordsannonsering och online-video. Utvecklingen där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnar nordiska medier till förmån för globala plattformar, som Facebook o och Google förstärktes ytterligare.

Under årets sista kvartal bromsade investeringarna dock in och efter nyåret 2023 vek reklaminvesteringarna kraftigt nedåt – inte minst för journalistiska medier.

Försvagad lönsamhet för dagspressen

Trots att dagspressen ökade sina intäkter under 2022 så försämrades lönsamheten. Detta berodde främst på stigande kostnader för papper och distribution, samt en fortsatt minskning av intäkter från tryckta tidningar. Mot slutet av 2022 och under 2023 har dagspressen känt av en markant minskning av reklaminvesteringar, vilket har tvingat flera aktörer att genomföra sparåtgärder.

Ladda ner rapporten

Svensk tv-marknad

I rapporten Svensk tv-marknad beskriver vi utvecklingen både genom en tillbakablick och en nulägesbeskrivning samt genom att berätta om vad som är på gång på den svenska tv-marknaden. 

Ladda ner Svensk tv-marknad 2023

Ladda ner utvecklingen av tv- och streaminglandskapet - tidslinje 1969-2023

Det finns en lång tradition i Sverige att bli underhållen av rörlig bild oavsett format eller teknik. Tv:n har haft en central plats i hemmen sedan den introducerades. Intresset för att titta på rörlig bild har knappast avtagit utan snarare ökat med tiden. Generationer av mediekonsumenter söker och hittar nytt innehåll som gör att mediet fortsätter att utvecklas oavsett vilken skärm man tittar på. Trots att den svenska tv-marknaden är liten har vi ett stort utbud och olika tjänster att ta del av.

Förutsättningarna för tv-branschen förändras ständigt, det gäller konsumtionsbeteenden, intäktsmodeller, reglering och teknikutveckling. En stor förändring var när de globala streamingtjänsterna gjorde sitt intåg på den svenska tv-marknaden och började konkurrera med de gamla affärsmodellerna för tv.

Konkurrensen är fortfarande hög om abonnenter, rättigheter och annonsintäkter vilket påverkar de stora svenska kommersiella tv-husen negativt. Just nu påverkas hela tv och streamingbranschen av att konjunkturen försvagas och att den svenska ekonomin försämras.

Samtidigt finns det indikationer på att cirkeln är på väg att slutas med en delvis återgång till annonsfinansierade tv- och streamingtjänster. Det finns nya tjänster på väg in på marknaden som mer liknar de som fanns innan de reklamfria streamingtjänsternas intåg, tjänster med två intäktsben sida vid sida abonnemang och annonser. Det finns även en efterfrågan från tittare att få välja och att få slippa välja, vad de ska se på tv samt en efterfrågan på att kunna betala mindre för abonnemang och istället acceptera reklamavbrott.

De trender som tas upp i rapporten är att:

Det linjära tv-tittandet minskar och tittandet på streaming ökar

Det finns stora skillnader mellan hur generationerna tittar på rörlig bild

  • Konkurrensen om medieanvändarnas tid ökar
  • Linjär-tv fortfarande har en stark position på reklammarknaden
  • Marknäten lever trots hög konkurrens
  • Telekombolagen driver utvecklingen
  • Smart-tv-tillverkarna startar egna streamingtjänster
  • Grindvakterna har en stark position
  • Kostnaderna för att producera innehåll och köpa rättigheter är höga
  • Hushållens medieutgifter ökar
  • Nygamla tjänster är på väg tillbaka

Ladda ner rapporten

Svenska nyhetsvanor

Ett av de viktigaste områdena som vi har att följa i dagens mediesamhälle är utbudet och konsumtionen av nyheter. MPRT har därför gett docenten och
biträdande föreståndaren vid SOM-institutet, Ulrika Andersson, i uppdrag att skriva en rapport som analyserar intresset för nyheter och hur vi i Sverige tar del av nyheter.

Ladda ner Svenska nyhetsvanor 2022

Det finns ett stort intresse för hela svenska folket att ta del av nyheter men valet av plattform för nyhetskonsumtion skiljer sig åt mellan olika generationer. Unga och medelålders konsumerar nyheter digitalt medan äldre väljer de traditionella plattformarna. Samtidigt blir även de äldre allt mer digitala i sina medievanor. Det innebär att skillnaderna mellan generationerna minskar något över åren.

Grad av politiskt intresse påverkar nyhetskonsumtionen

Hur stort intresse som människor har för nyheter och vilka nyhetsmedier de väljer att ta del av, liksom hur frekvent användningen är, skiljer sig vanligen mellan olika grupper i samhället. Det finns några faktorer som ofta brukar lyftas fram som särskilt viktiga för att förklara valet av medier, utöver tillgänglighet. Bland förklaringsfaktorerna är det framför allt graden av samhällsengagemang som spelar roll för hur motiverade människor är att ta del av nyheter. Särskilt graden av politiskt engagemang och politiskt intresse. Ju större intresset för samhället är, desto större tenderar beredvilligheten att ta del av nyheter vara.

Svenska nyhetsvanor 2005-2021

Det har skett en tydlig förändring över tid av vilka plattformar publiken vänder sig till för att ta del av nyheter och samhällsjournalistik. Tidigare vände sig publiken till den tryckta dagspressens, Sveriges Televisions och Sveriges Radios som hade en dominant ställning när det gällde att förmedla nyheter. Idag har de fått konkurrens av en uppsjö av nyhetsförmedlande företag och tjänster som erbjuder tillgång till nyheter. Men även om de digitala plattformarna har kommit att få en alltmer central roll som nyhetsbärare skiljer sig den åt mellan olika medier och olika grupper i samhället. Sett över tid är det den svenska dagspressen som har stått för den mest påtagliga transformationen. Medan användningen av tidningarnas nyhetssajter fram tills nyligen har präglats av en stadigt uppåtgående kurva, har papperstidningarna befunnit sig i brant nerförsbacke. Hur nyhetsanvändningen förändrats över tid visar diagrammet nedan.

Ladda ner rapporten

Mediepolitik

I rapporten Mediepolitik beskriver vi både den svenska och den europeiska mediepolitiken. Rapporten ger läsaren en inblick och ökad förståelse för hur mediepolitiken och regelverket kring medierna skapas och ser ut samt några tips om var man kan hitta mer information och fördjupning.

Ladda ner Mediepolitik

Det hände mycket i svensk mediepolitik under 2023. Bland annat beslutade regeringen att Mediemyndigheten skulle bildas, det nya mediestödet klubbades i riksdagen och en utredning fick i uppdrag att föreslå hur rättsakten för digitala tjänster (DSA) ska implementeras i Sverige. Det tillsattes också en utredning av public service villkor för nästa tillståndsperiod.

De senaste åren har även varit händelserika inom den europeiska mediepolitiken. EU-kommissionen har sedan 2020 tagit initiativ till flera nya förordningar och haft ett starkt fokus på att stödja fria och oberoende medier och motverka desinformation. Kommissionen har bland annat vidtagit åtgärder för att öka insynen i politisk reklam, främja insyn i medieägandet, minska desinformation på de digitala plattformarna samt stödja mediefrihet och mångfald på den europeiska marknaden.

Två nya viktiga regleringar som redan är på plats är rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader. Under 2023 har det också skett förhandlingar om flera kommande regleringar, bland annat om en ny mediefrihetsförordning och om förordningarna om politisk reklam och AI.

I Sverige genomförs en översyn av villkoren för public service, ett nytt mediestöd träder i kraft i januari 2024 och den kommersiella radions villkor har blivit utredda av MPRT.

I rapporten finns en tidslinje som innehåller särskilt viktiga utredningar och händelser som tillsammans haft en påverkan på mediernas utveckling i Sverige sedan 70-talet till nutid.

Fakta om rapporten

Syftet med den här rapporten är att öka förståelsen för hur mediepolitiken och regelverket för medierna skapas, vilka regler som finns idag samt vilka tjänster som omfattas av dem. Det här är den sista rapporten som ges ut i MPRT:s namn. Den 1 januari 2024 bildas Mediemyndigheten då MPRT slås ihop med Statens medieråd. Sammanslagningen av myndigheterna sker i ljuset av de senaste årens utveckling på mediemarknaden och det mediepolitiska området.

Ladda ner rapporten

Mediekarta

Den svenska mediemarknaden är begränsad, språkområdet är litet och det är förhållandevis få som är målgruppen för ett lokalt, regionalt och nationellt medieutbud. Ägarstrukturen är varie­rad, det finns börsnoterade företag med verksamhet i flera länder, koncerner som ägs av familjer eller ideella stiftelser samt en förvaltningsstiftelse som äger de tre public service-företagen.

För att ge en överblick över de största medieföretagen som är verk­samma på den svenska mediemarknaden har vi tagit fram Mediekartan. Kartan visar dock inte storleksförhållandet mellan de olika aktörerna.

Ladda ner mediekartan

I filmen nedan förklaras hur den svenska medie-marknaden ser ut och vilka stora förändringar som sker.

Ljudkonsumtion

I rapporten Ljudkonsumtion använder vi statistik från flera olika källor för att beskriva förändringen av hur ljud konsumeras. Statistiken redovisas både som tidsserier och det senaste uppmätta helåret. Rapportens sista kapitel om marknaden för podcast har skrivits av Ulrika Facht, medieanalytiker på Nordicom Göteborgs Universitet.

Ladda ner Ljudkonsumtion 2022

Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för medieutvecklingen men för den nationella radion ser utvecklingen annorlunda ut. Den analoga fm-radion är fortfarande den viktigaste plattformen för den kommersiella radion och även för Sveriges Radio.

Radio konsumeras mestadels i hemmet eller i bilen. Det är där lyssnarna finns. Samtidigt har de traditionella svenska radioaktörerna, Sveriges Radio, de kommersiella radiobolagen och närradioentusiasterna, fått konkurrens av nya digitala och även globala aktörer på ljudmarknaden. Några av de största som finns på den svenska marknaden är; musiktjänsten Spotify, poddplattformen Acast och ljudboksaktörerna Storytel, Nextory och Bookbeat.

Teknikutveckling, nya tjänster och nya konsumentbeteenden gör att ljudet är på frammarsch och konkurrensen ökar om konsumenternas pengar och tid. Aktörerna letar nytt innehåll till sina tjänster för att locka fler lyssnare och betalar mycket för ett exklusivt innehåll. För dem är det viktigt att finnas på en global marknad för att kunna växa. I det sammanhanget blir den nationella radion en liten aktör på en stor spelplan.

Den smarta mobilen – som finns i var mans hand – skapar tillsammans med ett par hörlurar och ett ökat utbud möjligheter för en förändrad mer individualiserad ljudkonsumtion. Att lyssna på nedladdade musik, podcasts eller ljudböcker kan ske när, var och hur det passar mediekonsumenten bäst. På så sätt kan ljudet vara överlägset tittandet på rörlig bild som kräver ett mer koncentrerat beteende. Ljudet blir därför en allt viktigare del av mediekonsumtionen.

Ljudkonsumtionen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Barn, unga och personer upp till 45 år lyssnar mycket på strömmad musik, medan äldre, framför allt, de över 65 år lyssnar på traditionell radio i hemmet. Däremot är bilen fortsatt en viktig plats för personer i alla åldrar att lyssna på radio. Under pandemin när alla ombads hålla distans och spendera mer tid hemma minskade lyssnandet på kommersiell radio.  Sveriges Radio som har fler av sina lyssnare i hemmen, jämfört med den kommersiella radion, påverkades däremot inte lika mycket av pandemin.

Den övergripande trenden är dock att den totala räckvidden för all radio minskar. Den kommersiella radions räckvidd ökade när de tre av deras kanaler började sändas nationellt och var som högst 2019, men har minskat sedan dess. Det är fortfarande Sveriges Radio som når flest lyssnare och deras marknadsandel ökade under 2021.

Den digitala plattform som är i starkast tillväxt är podcast. Marknaden för podcast beskrivs utförligt i rapportens sista kapitel av Ulrika Facht, medieanalytiker på Nordicom Göteborgs Universitet.

Ladda ner rapporten

Mediemångfald

I rapporten Mediemångfald beskriver vi medieutvecklingen från 1970-talet fram till idag utifrån händelser som haft stor inverkan. Utbudet av underhållning och sport ökar, lokaljournalistiken minskar och flera stora medieaffärer har genomförts eller initierats på den svenska mediemarknaden. Vad ligger bakom dessa stora strukturaffärer och hur påverkar dessa mediemångfalden?

Ladda ner Mediemångfald 2019

Vi konstaterar att de svenska mediekonsumenterna de senaste årtiondena fått tillgång till ett näst intill oändligt medieutbud på en mängd plattformar producerat av många olika aktörer, både svenska och utländska, public service och kommersiella. Valfriheten på mediemarknaden har växt.  

Det är sannolikt att utbudet av underhållning, drama och sport fortsätter att vara stort och att det finns ett fortsatt stort utbud av internationella nyheter. Däremot finns det en risk för ett minskat utbud och en minskad mediemångfald inom segmentet svenska nyheter och lokal journalistik. Det är dyrt att producera journalistik och nyheter vilket gör det svårt att nå lönsamhet.

Radio- och tv-marknaden kännetecknas sedan flera år av ett fåtal ägare och nu utvecklas ägarstrukturen på tidningsmarknaden åt samma håll. Allt talar för att vi kommer att se en fortsatt konsolidering på den svenska tidningsmarknaden.

Ladda ner rapporten

Medietillgänglighet

Rapporten Medietillgänglighet försöker ge en övergripande bild hur tillgängligheten till medier ser ut genom att titta på några valda delar, bland annat hur utbudet ser ut för användarna, vilken teknik som fungerar och vad lagstiftningen säger. 

Ladda ner Medietillgänglighet 2022

Utbudet av medier med tillgängligt innehåll för personer med funktionsnedsättning har länge varit begränsat men har börjat växa de senaste åren. Men för att öka tillgängligheten till medier finns det fortfarande flera olika områden som måste förbättras. Det visar vår rapport Medietutveckling 2022 – Medietillgänglighet.

Möjlighet att ta del av medier ökar för alla

En slutsats som dras i rapporten är att det finns flera samverkande faktorer som bidrar till att tillgängligheten till medier ökar för personer med funktionsnedsättning. En avgörande faktor som förbättrat tillgången till medier för många är den tekniska utvecklingen. Tack vare den smarta mobilen bär många med sig sin mediekonsumtion och den möjliggör för många fler att använda olika slags tjänster i sin vardag. Eftersom mobilen har en inbyggd skärmläsare kan även en person med en synnedsättning ta del av nyheter i tidningar, läsa e-post, chatta och skicka sms. Den tekniska utvecklingen har även inneburit att programbolag kan erbjuda mer användarvänliga tjänster som exempelvis ger möjlighet att med ett knapptryck slå av och på funktioner som ger tydligare tal och uppläst text.

Även utbudet av tillgängligt medieinnehåll har ökat, tack vare den tekniska utvecklingen, men också för att det ställs högre krav på leverantörer av medietjänster att tillgängliggöra sitt innehåll. För tv är det direkttextat och tolkat utbud som har ökat mest under senare år. Textning av program har funnits länge i Sverige och erbjuds i huvudsak av alla stora kanaler och playtjänster.

Det är dock uppenbart att utbudet fortfarande är begränsat och att konsumtionen till stor del styrs av vad som finns tillgängligt och vilka tjänster som är lätta att använda. Personer med funktionsnedsättning har dessutom i lägre grad än genomsnittet tillgång till smart telefon, dator och surfplatta. De kanaler som är mest populära är samma som i resten av befolkningen, SVT, TV4 och Netflix.

Att det finns krav i lag för personer med funktionsnedsättning har gjort att tillgängligheten ökat på flera områden under senare tid. De lagar som har mest genomslag för att tillgängliggöra olika produkter och tjänster är från början EU-direktiv som införts i svensk lagstiftning. I Sverige finns det flera myndigheter som delar på ansvaret att följa utvecklingen av tillgängligheten. Det betyder att ansvaret för att följa upp att lagar efterlevs och även säkerställa att tillgängligheten ökar inte vilar på en myndighet utan flera olika.

Ladda ner rapporten