En person ringde in till programmet och uttryckte sina åsikter om bland annat regeringen, inrikesministern och integrationen. Enligt granskningsnämnden förde inringaren ett resonemang om att invandrare flyttar fram positionerna hela tiden och att svenskarna får backa, om muslimers värdegrund, att svenska kvinnor kan förvänta sig att jämställdheten försvinner inom 30 år och uttalande att ”ska vi ta hand om andra länders kriminella och fylla på fängelserna” och ”nu kommer det in en massa här ifrån Afghanistan, så vi fortsätter ju att fylla på”. Detta förmedlade en uppenbart kränkande bild av invandrare, muslimer och afghaner. Nämnden ansåg, till skillnad från vad SR hade anfört, att programledaren, i detta sammanhang, inte ställde motfrågor eller problematiserade inringarens resonemang. Programledaren bemötte inte och markerade därför inte på ett adekvat sätt mot inringarens uttalanden med stöd av demokratibestämmelsen. Nämnden ansåg därför att inslaget stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Programmet var ett musikprogram där programledaren presenterade och spelade upp musik från olika artister. Vid flera tillfällen hänvisade programledaren till Instagram och uppmanade bland annat lyssnarna att följa hans personliga konto där. Det förekom även hänvisningar till Spotify.
Granskningsnämnden konstaterade att det aktuella kontot hade en sådan utformning och ett sådant innehåll att det i allt väsentligt ansågs gynna programledarens egna kommersiella intressen och vad som närmast kunde beskrivas som hans eget personliga varumärke. Mot bakgrund av att programledaren tydligt beskrev hur hans konto gick att hitta och vid flera tillfällen uppmanade lyssnarna att följa honom där ansåg nämnden att det uppstod ett gynnande av inte bara Instagram utan också av programledarens egna kommersiella intressen som inte var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.
Nämnden ansåg att de hänvisningar som gjordes till en spelad artists Instagram-konto och till programmets Spotify-lista var motiverade av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse
Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SR AB skulle betala en särskild avgift om 50 000 kronor för det otillbörliga gynnandet (förvaltningsrättens mål nr 13285-22).

Granskningsnämnden ansåg att sändningarna var reklam och fällde därför TV4 för att programmen saknade annonssignatur.

I det ena programmet drogs vinstnumren för Keno och tilläggstjänsten Kung Keno och i det andra programmet drogs vinstnumren för Lotto med tilläggstjänsterna Joker och Drömvinsten. Nämnden konstaterade att programmen var helt uppbyggda kring Svenska Spels spelprodukter. Programmen var producerade av Svenska Spel med Svenska Spels programledare och hade samma namn, logotyp och färgtema som produkterna. Enligt nämndens mening stod det klart att ett syfte med programmen var att bidra till att främja avsättningen av spelprodukterna.

Nämnden ansåg också att TV4 hade fått sådan ersättning för sändningarna som avses i radio- och tv- lagens definition av reklam, bland annat genom att Svenska Spel hade stått för kostnader för produktionen av programmen samt lämnat ytterligare ersättning till TV4.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift för avsaknaden av annonssignatur. Nämnden ansåg att överträdelserna motiverade en avgift om 50 000 kronor per sändning. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens domar i mål nr 21797-23 och 21794-23).

Draknästet är en programserie som handlar om entreprenörer som på ett säljande sätt presenterar, så kallat pitchar, sina affärsidéer för en grupp riskkapitalister, i programmet benämnda som drakar, i syfte att få drakarna att investera i deras projekt. Under presentationerna ställer drakarna frågor om bland annat entreprenörernas bakgrund och affärsmodeller samt ger konstruktiv kritik till de olika entreprenörerna. Drakarna beslutar sig efter presentationerna för om de är intresserade av att investera i entreprenörernas projekt eller inte. Vissa entreprenörer får med sig en eller flera investerare, medan andra entreprenörer får besked om att drakarna inte är redo att investera i deras affärsidéer. Entreprenörerna har även möjlighet att tacka ja eller nej till de bud eller förslag på investeringsbelopp som drakarna ger mot en viss andel i entreprenörernas företag. I det aktuella avsnittet pitchade deltagarna sina sju affärsidéer för de fem drakarna. En speakerröst introducerade kort de olika entreprenörerna och kommenterade under programmets gång hur det gick för dem under presentationerna.

Genom presentationerna och omnämnandena av namnen på de produkter och tjänster som förekom i programmet – i vissa fall i kombination med att varumärken, produkter eller information visades i bild – uppkom enligt granskningsnämnden ett gynnande av dessa produkter och tjänster samt företagen bakom. Nämnden anser dock, mot bakgrund av programmets syfte och karaktär, att gynnandet fick anses vara motiverat av ett informations- och underhållningsintresse i det aktuella sammanhanget. Programmet stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Granskningsnämnden fällde ett annonsavbrott som skedde i en utdragen actionscen. Intensiv musik spelades samtidigt som slagsmål visades. Mot bakgrund av att samma musik och samma scen fortsatte efter annonsavbrottet ansåg nämnden att annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp. Avbrottet var därmed inte placerat där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i filmens kontinuitet.

Nämnden bedömde att ett annat annonsavbrott inte stred mot bestämmelsen. Avbrottet skedde i en actionscen med ett pågående anfall mot agenter i en stuga. När sändningen bröts hade en agent dödat alla anfallare och rusat in i stugan för att ladda sitt vapen. En dialog mellan agenterna utspelades därefter inne i stugan och man fick följa deras ageranden medan nya anfallare närmade sig utanför stugan. Enligt nämndens mening fick detta anses vara ett sådant avbrott i programmets kontinuitet som var tillräckligt för att inplaceringen av annonsavbrottet inte skett i strid med den aktuella bestämmelsen i radio- och tv-lagen.

Mot bakgrund av att det var första gången som Nent fälldes för att ha brutit mot bestämmelsen om när program får avbrytas för annonsering fann nämnden inte skäl att ansöka hos förvaltningsrätten om att Nent skulle påföras en särskild avgift.

I sändningen visades trailers med sammansatta sekvenser från två dokumentärfilmer.

Granskningsnämnden konstaterade att trailrarna handlade om verkliga dödsfall och sändes vid en tidpunkt då varsamhet ska iakttas i fråga om våldsskildringar. Även om trailrarna innehöll bilder med ett skrämmande tema ansåg nämnden att bildsekvenserna var väldigt korta och inte innehöll några tydliga våldsskildringar. Enligt nämndens mening var därför trailrarna i sin helhet inte utformade på ett sådant sätt att de stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Ett inslag i Kulturnyheterna handlade om att ett företag som sålde affischkonst använde sig av algoritmer för att skapa motiv som konsumenter efterfrågar. Under inslaget förekom företagets namn i bild vid två tillfällen på namnskyltar som presenterade den medverkande vd:n och designchefen. Under inslaget, som var cirka tre minuter långt, syntes företagets produkter i bild i drygt två minuter och 50 sekunder.

Granskningsnämnden ansåg att det gynnande som uppkom i inslaget var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.

I inslaget samtalade en vaccinationssamordnare från ett privat vårdföretag med två programledare om att det i samband med fas 3 i vaccineringen mot covid-19 i Stockholm uppstått många lediga vaccinationstider och vad det kunde bero på. Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av det aktuella vårdföretaget genom att dess logotyp syntes på vaccinationssamordnarens tröja under flera sekvenser i inslaget. Enligt nämndens mening framhävdes dock inte den aktuella logotypen på ett sätt som framstod som otillbörligt. Nämnden la vid sin bedömning vikt vid logotypens storlek och att det inte förekom någon särskild fokusering på logotypen vid de tillfällen den syntes i bild. Det eventuella gynnande som uppkom i övrigt motiverades av ett tillräckligt informationsintresse. Inslaget innebar därför inte ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Programmet handlade om ordet emballage ur alla möjliga perspektiv. När programledaren i en del av programmet besökte en chokladbollsfabrik för att diskutera emballage syntes varumärket för ett konditoriföretag vid flera tillfällen på förpackningen i handen på programledaren, på förpackningarna på rullbandet i fabriken och på lådor som förpackningarna packades i. I slutet av inslaget sa programledaren ”innehållet är viktigt – emballaget är ännu viktigare” samtidigt som han åt en chokladboll.

Granskningsnämnden tog i sin bedömning hänsyn till att exponeringen av varumärket skedde under en relativt kort tid av inslaget och att varumärket sällan var i fokus. Mot bakgrund av syftet med inslaget – som var att fördjupa sig i ämnet emballage – ansåg nämnden att det gynnande som uppkom genom exponeringen av varumärket, och de uttalanden som gjordes av programledaren i samband därmed, inte gick utöver vad som får anses motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. Exponeringen av varumärket innebar därför inte ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.