Det aktuella avsnittet av Buffy och vampyrerna sändes på eftermiddagen i TV4:s ungdomsblock. Det handlade om skolflickan Buffy som i egenskap av ”dråpare”, med uppdrag att förgöra flera hundra år gamla vampyrer, var en ung hjältinna. Flera slagsmål utkämpades mellan människor och vampyrer, i vissa fall användes yxor eller andra vapen. De vampyrer som dödades i duell med Buffy gick bokstavligen upp i rök. Det antyddes att vampyrer dödade människor och drack människoblod, dock utan att några sådana scener visades direkt.

Granskningsnämnden hade förståelse för att programmet kunde verka skrämmande, särskilt för yngre barn. Enligt nämndens mening skulle det med hänsyn till barnpubliken i och för sig kunna vara motiverat att tillämpa en strängare bedömningsnorm för program som sänds på eftermiddagstid. Detta skulle dock strida mot nämndens sedan länge etablerade praxis med en tidsgräns kl. 21.00. Med särskilt beaktande av den utpräglat fiktiva karaktären i avsnittet där våldet framför allt riktade sig mot övernaturliga väsen, ansåg nämnden att programmet inte getts en sådan utformning att det, i förhållande till gällande praxis, stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Två ledamöter var skiljaktiga och ville fälla sändningen av programmet.

>> Jämför nämndens fällande bedömning av ett annat avsnitt i samma serie SB 124/02 (s. 28).

Programmet påannonserades på följande sätt: ”Nu ska vi se Drevet. Jag vill påminna om att reportrarna tar ställning och uttrycker egna åsikter.”

Det första inslaget handlade om den religiösa rörelsen Plymouthbröderna och dess mycket strikta levnadsregler. Det berättades att ett bolag med anknytning till rörelsen hade ansökt om att få starta en friskola i en kommun i Småland. Skolverket hade dock avslagit ansökan och bolaget hade överklagat beslutet till länsrätten. I inslaget intervjuades riksdagsledamoten Annelie Enochson (KD) som sa att hon upplevde Plymouthbröderna som oerhört positiva och beklagade att de inte fått möjlighet att driva en skola. Reportern avslutade inslaget på följande sätt.ää
”Men enligt min åsikt står två saker utom tvivel. Plymouthbröderna är en så extremt sluten grupp att de inte bör få starta någon friskola. För det vore att stänga det sista fönstret mot omvärlden för deras barn. Och hur en svensk riksdagsledamot kan kalla en religiös grupp som inte låter kvinnor utbilda sig, barn leka med andra barn och som förkastar demokrati för oerhört positiv är ingenting annat än genant. Jag tycker Annelie Enochson borde fundera på om hon bidrar till att Kristdemokraterna uppfattas som ett parti för 2000-talet”.

Det andra inslaget handlade om fackförbundet Transports syn på konkurrensen från åkeriföretag som anlitar lågavlönade polska chaufförer. Polska och svenska lastbilschaufförer som reportern kom i kontakt med vid truckstoppet Stigs Center utanför Göteborg intervjuades om sin arbetssituation och om förhållandena i branschen. Vidare intervjuades två företrädare för Transport som hävdade att polska chaufförer skaffade sig extrainkomster genom försäljning av alkohol och annan kriminell verksamhet. Reportern avslutade inslaget på följande sätt.

”Det jag fått se på Stigs Center är polska fäder som längtar hem till familjen. [- - -] En del tjänar säkert en hacka på att sälja en flaska polsk vodka om någon kommer och frågar, vad vet jag, men en sak är säker – det går inte att generalisera om människor från ett annat land. När en svensk fackförening använder svepande anklagelser om knark, prostitution och stölder för att hålla polska lastbilschaufförer borta från de svenska vägarna, har det gått för långt. Det är min högst personliga åsikt”.

TV4 uppgav att Drevets programidé var att belysa olika samhällsfenomen med den kommenterande journalistikens metoder. Oftast handlade det om att ta ställning för grundläggande demokratiska principer som yttrandefrihet, skydd för miljön, stöd till brottsoffer, kamp mot brottslighet, mobbning och fördomar.

Granskningsnämnden konstaterade att Drevet till sitt innehåll och allmänna upplägg var ett traditionellt samhällsgranskande program och att det i ett sådant program finns ett betydande utrymme för programledare och reportrar att uttala sig kritiskt och ifrågasättande i de ämnen som behandlas. Något utrymme för rena ställningstaganden i kontroversiella frågor finns dock i princip inte. Enbart det förhållandet att Drevet presenterades som ett program där reportrarna uttrycker åsikter och tar ställning ledde inte till någon annan slutsats. Nämnden ansåg att reportern i det första inslaget genom sitt uttalande att Plymouthbröderna inte borde få starta någon friskola tog ställning på ett sätt som inte var förenligt med det krav som ställs på företrädare för programföretaget. Programmet stred därför i denna del mot kravet på opartiskhet. Detta gällde även med beaktande av demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen. ää
Enligt nämndens mening brast även reportern i det andra inslaget i opartiskhet när hon gav uttryck för sin ”högst personliga åsikt” om Transports uttalanden om polska lastbilschaufförer. Nämnden ansåg dock att reportern i detta fall inte gick så långt i sina värderande omdömen att överträdelse skett av bestämmelsen i sändningstillståndet. Detta gällde särskilt som dessa omdömen skulle kunna uppfattas som ett uttryck för den förut nämnda demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen. En ledamot var skiljaktig och ville fria, men kritisera, även det första inslaget.

Begäran om omprövning

TV4 begärde omprövning av beslutet. Enligt TV4:s mening hade Drevet getts en tydlig form som kunde inbegripa ställningstaganden utan att strida mot kravet på opartiskhet. TV4 ansåg att nämndens tolkning av opartiskhetskravet ledde till oacceptabla inskränkningar i yttrande- och åsiktsfriheten för kanalens medarbetare och att bestämmelsen var otidsenlig och svår att tillämpa.

Granskningsnämnden avslog TV4:s begäran om omprövning. I beslutet framhöll nämnden att det krav på opartiskhet som gäller för public service-kanalerna och TV4:s huvudkanal bland annat har till syfte att förhindra att de kanaler som når flest antal tittare och lyssnare inte utnyttjar sin starka ställning för att driva egna opinioner i politiska eller andra kontroversiella frågor. Journalister som är knutna till kanaler med krav på opartiskhet har således inte samma yttrandefrihet i sin yrkesroll som andra journalister har.

Enligt granskningsnämndens mening är det viktigt för förtroendet för programföretagen att kravet på opartiskhet upprätthålls. Om det skulle räcka att ”varudeklarera” ett program på det sätt TV4 gjorde med Drevet för att opartiskhetskravet inte ska gälla, skulle detta krav riskera att bli helt innehållslöst. Alla program som tar upp kontroversiella samhällsfrågor skulle då kunna förses med liknande deklarationer och därmed undantas från bestämmelsen.

Granskningsnämnden påpekade också att en mer långtgående förändring av opartiskhetskravet är en fråga för regering och riksdag.