Programmen handlade om komikern Soran Ismail som blivit anklagad för bland annat våldtäkt och sexuella övergrepp men där förundersökningarna lagts ner. Båda avsnitten inleddes med följande text.

"Soran Ismail polisanmäldes hösten 2017 för flera våldtäkter och sexuella ofredanden. Men misstankarna avskrevs i brist på bevis.
Den här historien handlar om en anklagad som inte dömts men där anklagelserna lever kvar. Programmet skildrar Soran Ismails perspektiv. "

Programmen utgjordes till stor del av intervjuer med Soran Ismail. I programmen medverkade även en journalist som bland annat sa att hon hade pratat med två kvinnor som anmält Soran Ismail och att hon ansåg att de var trovärdiga, att Soran Ismail inte hållits ansvariga för sina handlingar och att sexualbrott generellt sett inte tas på allvar av det svenska rättsväsendet.

Granskningsnämnden konstaterade att programmen inte gjorde anspråk på att reda ut sakförhållandena eller sanningshalten i anklagelserna mot komikern. I stället var utgångspunkten för de aktuella programmen att skildra hans upplevelse av att vara anklagad för våldtäkt och sexuella ofredanden utan att anklagelserna hade prövats av domstol. Nämnden ansåg att denna utgångspunkt redovisades tydligt och att det därtill tydlig framgick att komikern var anklagad för flera brott samt att medverkande journalist gav sin syn på trovärdigheten hos två av kvinnorna som polisanmält komikern samt kritiserade såväl komikerns förhållningssätt som rättsväsendets generellt bristfälliga hantering av sexualbrott. Sammantaget ansåg nämnden att programmen inte givits en utformning som strider mot kraven i sändningstillståndet.

En ledamot var skiljaktig och ville fälla programmen för att de stred mot kravet på opartiskhet.

Programmen handlade om komikern Soran Ismail som blivit anklagad för bland annat våldtäkt och sexuella övergrepp men där förundersökningarna lagts ner. Båda avsnitten inleddes med följande text.

"Soran Ismail polisanmäldes hösten 2017 för flera våldtäkter och sexuella ofredanden. Men misstankarna avskrevs i brist på bevis.

Den här historien handlar om en anklagad som inte dömts men där anklagelserna lever kvar. Programmet skildrar Soran Ismails perspektiv".

Programmen utgjordes till stor del av intervjuer med Soran Ismail. I programmen medverkade även en journalist som bland annat sa att hon hade pratat med två kvinnor som anmält Soran Ismail och att hon ansåg att de var trovärdiga, att Soran Ismail inte hållits ansvariga för sina handlingar och att sexualbrott generellt sett inte tas på allvar av det svenska rättsväsendet.

Granskningsnämnden konstaterade att programmen inte gjorde anspråk på att reda ut sakförhållandena eller sanningshalten i anklagelserna mot komikern. I stället var utgångspunkten för de aktuella programmen att skildra hans upplevelse av att vara anklagad för våldtäkt och sexuella ofredanden utan att anklagelserna hade prövats av domstol. Nämnden ansåg att denna utgångspunkt redovisades tydligt och att det därtill tydlig framgick att komikern var anklagad för flera brott samt att medverkande journalist gav sin syn på trovärdigheten hos två av kvinnorna som polisanmält komikern samt kritiserade såväl komikerns förhållningssätt som rättsväsendets generellt bristfälliga hantering av sexualbrott. Sammantaget ansåg nämnden att programmen inte givits en utformning som strider mot kraven i sändningstillståndet.

Sverige möts var ett direktsänt debattprogram där politiker, experter och andra gäster debatterade och diskuterade bland annat mångkultur. I programmet förmedlade två medverkande en uppenbart kränkande och stereotyp bild av islam och muslimer. Uttalandena mötte dock reaktioner hos övriga medverkande och ledde till diskussioner dem emellan. Givet detta och med hänsyn till programformen ansåg nämnden att SVT tagit tillräcklig hänsyn till bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet var en direktsänd insamlingsgala till förmån för den svenska musikbranschen med anledning av covid-19-pandemin och en hyllning till svenska musiker. Sändningen, som var två timmar lång, bestod bland annat av inslag om personer inom branschen samt musikframträdanden från olika artister. Mitt under ett av musikframträdandena avbröts sändningen för annonser. När sändningen återupptogs efter annonsavbrottet hade framträdandet tagit slut och programledarna presenterade ett annan inslag.

Granskningsnämnden konstaterade att det aktuella annonsavbrottet skedde mitt under ett musikframträdande och därmed var placerat på ett sätt som innebar ett avbrott i programmets kontinuitet. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas för annonsering. Vad TV4 anfört i sitt yttrande om att programledarna påannonserade att programmet strax skulle avbrytas för reklam medförde ingen annan bedömning.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift för de felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 100 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 24032-23).

Stjärnorna på slottet var en programserie där kända personer tillbringade några dygn tillsammans i ett slott. Programmet sändes i flera avsnitt där deltagarna fick utforma ett avsnitt var utifrån sin personlighet och sina livs-och yrkeserfarenheter.

Det aktuella avsnittet var skådespelaren NN:s dag. Avsnittet inleddes med att deltagarna samlades i matsalen för att äta en gemensam frukost, som såg ut att bestå av ett glas juice och en kopp kaffe, varpå NN tände en cigarett. NN förklarade för de andra deltagarna att han hade för vana att alltid började dagen med en kopp kaffe och en cigarett, en vana några av deltagarna ifrågasatte. Efter att NN berättat för de andra om några händelser från hans unga år serverades en annan frukost till övriga deltagares stora lättnad. Under frukosten kom en ljudtekniker in i bild och flera gånger försökte rätta till NN:s mikrofon. NN tappade till slut tålamodet och slog ner ljudteknikern. De andra deltagarna reagerade med förskräckelse men blev snabbt varse om att slagsmålet var uppgjort och att ljudteknikern var en så kallad stuntman. NN hade bestämt att stuntmannen senare under dagen skulle leda en övning med de andra deltagarna i hur man utför stunts.

Granskningsnämnden ansåg att programmet inte stred mot bestämmelsen televisionens särskilda genomslagskraft. I den bedömningen hade nämnden beaktat att det snabbt framgick att slagsmålet var arrangerat och en stuntaktivitet som de andra deltagarna skulle få pröva på senare under dagen. Nämnden konstaterade vidare att rökandet som förekom inte framställdes som något positivt.

Komedifilmen Anchorman 2: The Legend Continues handlade om ett amerikanskt nyhetsankare. I en scen i slutet av filmen kom huvudpersonen springande genom en park när han stoppades och utmanades till strid av ett konkurrerande nyhetsteam. Innan utmanarna hunnit gå till attack dök huvudpersonens kollegor upp i parken för att försvara honom. Därefter anlände flera ytterligare nyhetsteam till parken kort efter varandra för att delta i den begynnande striden. Filmen avbröts för annonser mellan det fjärde och det femte nyhetsteamets ankomster till platsen.

Granskningsnämnden konstaterade att annonsavbrottet gjordes i en scen som pågick både före och efter avbrottet och ansåg att annonsavbrottet hade placerats på ett sådant sätt att det på ett abrupt vis avbröt ett pågående händelseförlopp.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 100 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 12994-22).

Inslaget var en del av ett resereportage från Trosa i programmet Go’kväll. I inslaget besökte reportern ett hotell i staden där hon fick en guidad visning av hotellägaren genom hotellets olika rum. Hotellets rum visades ur olika vinklar samtidigt som hotellägaren berättade hur rummen kommit till. Namnet på hotellet nämndes inte i inslaget.
Granskningsnämnden ansåg att den omfattande exponeringen av de olika hotellrummen samt reporterns och hotellägarens samtal om dessa innebar ett gynnande av hotellet. Vid en sammantagen bedömning ansåg nämnden dock att gynnandet var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Nämnden beaktade därvid särskilt att hotellets namn inte nämndes och att inslaget inte innehöll några prisuppgifter eller uppmaningar att besöka hotellet. Inslaget innebar därför inte något otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

I filmen förekom två annonsavbrott under den tablålagda halvtimmen kl. 21.00–21.30. Sändningen stred därför mot bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket radio- och tv-lagen och granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift för överträdelsen av bestämmelsen. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 25 000 kronor.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor (förvaltningsrättens dom i mål nr 20568-21).

I Lego Masters Sverige tävlade ett antal par i att bygga konstruktioner med hjälp av leksaks-byggsystemet lego. Olika typer av Lego-produkter exponerades genomgående i det cirka 45 minuter långa programmet och ordet lego nämndes ett stort antal gånger.

Granskningsnämnden ansåg att det genom programmets namn och programidé uppkom ett gynnande av legoprodukter och varumärket Lego. Nämnden konstaterade samtidigt att det betydande underhållningsvärdet, som programmet fick anse ha, vägde upp gynnandet. Programmet stred därmed inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

I sändningen presenterade en programledare vinster som lyssnare som skänkte pengar till en insamling kunde vinna. Programledaren sa bland annat följande.
”Nu ska jag berätta […] vad du är med och tävlar om när du ringer […]. Ett exklusivt kökspaket från Bagaren och kocken med allt du behöver när det gäller proffsiga knivar, kastruller och andra köksverktyg.”
Granskningsnämnden ansåg att det genom det värderande omdömet av varorna uppstod ett kommersiellt gynnande som inte uppvägdes av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Nämnden ansåg därför att sändningen stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.
Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att SR skulle betala en särskild avgift om 50 00 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 648-21).