Programmet var en dokumentär som fokuserade på grundaren av Hare Krishnas liv. I programmet gavs en historisk skildring av rörelsens hinduiska ursprung och dess utveckling från en liten religiös grupp i New York till att bli en rörelse med medlemmar över hela världen beskrevs genom historiskt bildmaterial samt intervjuer.
Granskningsnämnden ansåg att det framgick av dokumentärens inledning att utgångspunkten var att skildra Hare Krishna och rörelsens grundare. Programmet var dock närmast en hyllningsfilm till rörelsen där de som intervjuades och medverkade i dokumentären i stort var anhängare och där programmets producenter hade koppling till rörelsen. Detta hade kunnat accepterats om utgångspunkten hade gjorts tydlig för publiken. Någon introduktion eller annan information till tittarna om detta förekom dock inte. Eftersom en sådan programpresentation saknades stred sändningen mot kravet på opartiskhet.

Programmet var en dokumentär som fokuserade på grundaren av Hare Krishnas liv. I programmet gavs en historisk skildring av rörelsens hinduiska ursprung och dess utveckling från en liten religiös grupp i New York till att bli en rörelse med medlemmar över hela världen beskrevs genom historiskt bildmaterial samt intervjuer.
Granskningsnämnden ansåg att det framgick av dokumentärens inledning att utgångspunkten var att skildra Hare Krishna och rörelsens grundare. Programmet var dock närmast en hyllningsfilm till rörelsen där de som intervjuades och medverkade i dokumentären i stort var anhängare och där programmets producenter hade koppling till rörelsen. Detta hade kunnat accepterats om utgångspunkten hade gjorts tydlig för publiken. Någon introduktion eller annan information till tittarna om detta förekom dock inte. Eftersom en sådan programpresentation saknades stred sändningen mot kravet på opartiskhet.

I programmet ringde en man in för att prata om en förort som enligt honom hade förfallit. Granskningsnämnden ansåg att många av hans uttalanden, däribland att det inte fungerade att ”blanda in så mycket invandrare med ursprungsbefolkningen” samt att Sverige inte borde ”importera ännu mer problem”, var grovt kränkande. Därtill förmedlade mannen en uppenbart kränkande och stereotyp bild av invandrare. Nämnden ansåg inte att programledaren, i enlighet med demokratibestämmelsen, på ett adekvat sätt tog avstånd från inringarens uttalanden. Detta även med beaktande av att en inringare senare i programmet hade ifrågasatt mannens uttalanden.

Programserien handlade om Tibet och presenterades av tre programledare som besökte området. Programmen fokuserade på traditioner, kultur, natur samt teknik och innovation i Tibet. I avsnitten framställdes livet i Tibet för tibetaner på ett synnerligen positivt sätt.

Granskningsnämnden ansåg att avsaknaden av en mer balanserad och heltäckande bild av hur det är att leva i Tibet innebar att programmen var ensidiga, med beaktande av de aspekter som togs upp. Någon introduktion till tittarna om vem som stod bakom produktionen förekom inte. Avsaknaden av en tydlig programpresentation som gjorde utgångspunkten tydlig för publiken innebar att sändningarna stred mot kravet på opartiskhet.

Programserien handlade om Tibet och presenterades av tre programledare som besökte området. Programmen fokuserade på traditioner, kultur, natur samt teknik och innovation i Tibet. I avsnitten framställdes livet i Tibet för tibetaner på ett synnerligen positivt sätt.

Granskningsnämnden ansåg att avsaknaden av en mer balanserad och heltäckande bild av hur det är att leva i Tibet innebar att programmen var ensidiga, med beaktande av de aspekter som togs upp. Någon introduktion till tittarna om vem som stod bakom produktionen förekom inte. Avsaknaden av en tydlig programpresentation som gjorde utgångspunkten tydlig för publiken innebar att sändningarna stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget handlade om julgranar. En speakerröst sa att Naturskyddsföreningen rekommenderade kravmärkning. Inslaget påannonserades sedan av nyhetsuppläsaren som bland annat sa att Naturskyddsföreningen rekommenderade kravmärkta julgranar till den som ville vara miljövänligare men att inte alla kände till det. Bland annat följande sades.

(Reporter) – Vi pratade med Naturskyddsföreningen som säger att rödgran är mycket bättre ur klimatsynpunkt än just kungsgran. Tänker du på det när du köper? […] (Reporter) – Och så var det, det här med julgran som finns i de flesta svenska hem. Men hur pass miljömedvetna är svenskarna när julgranen ska inhandlas? […] (Sakkunnig Naturskyddsföreningen) – De som är bäst för klimatet och miljön det är den vanliga svenska rödgranen som den kallas. En helt vanlig julgran alltså. Och det allra bästa är om man lyckas få tag på en kravmärkt sådan, för då är man säker på att den odlas utan bekämpningsmedel.

Inslaget avslutades med att reportern intervjuade frågade en julgransköpare om denne tänkt på att det finns kravmärkta granar.
Granskningsnämnden ansåg inte att inslaget stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Det eventuella gynnande av KRAV som uppkom genom inslaget var motiverat av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse.

Filmen handlade om en rullstolsburen man och hans kvinnliga assistent. Filmen avbröts för annonser vid följande tillfällen.

1. Huvudkaraktären Will drog ner ett par fotoramar i golvet när karaktären Louisa kom in i rummet och bad Will att vara stilla tills hon hade städat upp efter honom. Sändningen bröts för annonser. Efter avbrottet visades en annan scen.

2. Wills föräldrar grälade om sonens framtid när filmen avbröts för annonser. Efter avbrottet återupptogs filmen i samma scen.

3. Will och Louisa besökte ett slott och Will berättade om sin första kyss när sändningen bröts för annonser. Efter avbrottet återupptogs filmen i samma scen.

4. Efter ett gräl lämnade Louisa Will på en strand när sändningen bröts för annonser. Efter avbrottet visades en annan scen.
Granskningsnämnden ansåg att det andra och det tredje annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att de avbröt ett pågående händelseförlopp. Det första och fjärde annonsavbrottet var däremot placerade på ett sätt som var förenligt med radio- och tv-lagen.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för de felaktigt placerade annonsavbrotten. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 100 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 15301-20).

I inslaget ringde en kvinna in för att prata om våld i skolan. Kvinnan sa bland annat att ”invandrarpojkar” uppfostrades annorlunda eftersom de kom från kulturer där djungelns lag gällde. Granskningsnämnden ansåg att flera av inringarens uttalanden var uppenbart kränkande mot personer med invandrarbakgrund. Nämnden noterade att programledaren sagt att inringarens resonemang var grovt generaliserande men ansåg inte att han, i enlighet med demokratibestämmelsen, kunde anses ha tagit avstånd från dessa. Tre ledamöter var skiljaktiga och ansåg att inslaget borde ha friats.

Filmen utspelade sig några år efter det amerikanska inbördeskriget. I en scen befann sig bland annat en så kallad prisjägare och några brottslingar i en stuga. I scenen riktade prisjägaren en pistol mot en av brottslingarna och hotade att döda henne, varpå sändningen avbröts för annonser. När filmen återupptogs efter annonsavbrottet avfyrade prisjägaren pistolen. Granskningsnämnden ansåg att annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 50 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 15318-20).