Filmen handlade om en stridspilot i den amerikanska militären. I en av filmens scener gick stridspiloten fram till en kvinna i en bar, tog fram en mikrofon och började sjunga en låt. Hans pilotkollegor stämde in i låten och sjöng med. Piloten satte sig ner på en stol bredvid kvinnan i baren och en av hans kollegor tog över mikrofonen och började sjunga. Sedan avbröts sändningen för annonser. Efter annonsavbrottet återupptogs filmen i samma scen.

Granskningsnämnden ansåg att annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp.
Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 50 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 28580-19).

I programmet intervjuade en programledare en författare om en bok hon skrivit. Det framgick att boken var en historia om svensk konformitet och att den tog sin utgångspunkt i hur medier behandlat uppgifter om sexuella övergrepp på en musikfestival i Stockholm år 2015. Programledaren sa bland annat följande om det materiel som boken byggde på.

”(Pgl.) – Jag har varit utgivare i decennier och försökt bedöma material, så i ärlighetens namn så i det skedet så är det oerhört tunt som påstående, framför allt när det gäller långtgående påståenden om förövarnas etniska bakgrund. (Författare) – Men sådana påståenden gör jag ju inte, jag citerar ju DN som senare då anklagar polisen för att ha mörkat det här för att de inte vill gynna SD. [- - -] Polisen säger ju själva att de som anmälde var en liten bråkdel av de som blev utsatta, att man avvisade hundratals unga killar från festivalplatsen som man bedömde då trakasserade. […] Sedan spekulerar ju inte jag i deras etnicitet, jag säger att [en psykolog] gör den bedömning. (Pgl.) – Jo, du ger en bild av etnicitet”.

Lite senare sa programledaren bland annat att författaren gjorde en historia av något som inte var helt dokumenterat och det inte hade blivit någon rättsprocess. Därefter sades bland annat följande.

”(Författare) – Att övergreppen ägde rum är ju inte bestritt på något vis. (Pgl.) – Nja, det är ju inte bekräftat heller. Det blev inga rättssaker av det här, så att säga. (Författare) – Så du menar att de här övergreppen, hände inte? (Pgl.) – Nej, jag säger att [- - -] du har inga belägg för det i din bok. (Författare) – Men polisen säger ju själva att det här ägde rum, att alla de här tjejerna utsattes för sexuella övergrepp. (Pgl.) – Ja, det blev inga rättssaker, du har en anonym polis, alltså du förstår du, det finns ett källkritiskt problem här”.

Programledaren frågade även författaren om hon tyckte att etnicitet skulle lyftas fram i brottsrapportering.

Den 20 juni 2019 sände SVT ett beriktigande där bland annat följande sades:

”I intervjun förekom sakfel om att övergreppen inte skulle ha blivit en rättssak och Sveriges Television vill förtydliga att en anmälan ledde till rättegång och fällande dom”.

Granskningsnämnden ansåg inte att programledarens förhållningssätt eller uttalanden i programmet gick utöver vad som kunde accepteras inom ramen för kravet på opartiskhet. Detta med hänsyn till att nämnden i sin praxis har godtagit att en programledares frågor kan ha en provokativ karaktär och att en programledares uppgift vid intervjuer är att – genom ett kritiskt förhållningssätt – tydliggöra den intervjuades ståndpunkt. Programmet stred därför inte mot detta krav.

Nämnden ansåg dock att programledarens uttalanden gav intrycket att det inte skulle ha skett några sexuella övergrepp under den aktuella musikfestivalen och att framställningen därför blev missvisande. Det beriktigande som SVT sände korrigerade enligt nämnden inte felaktigheten tillräckligt och programmet stred därför mot kravet på saklighet.

Rolandz på Rondo var en sändning av en krogshow. I showen medverkade en känd komiker som spelade dansbandssångare. Sändningen avbröts vid följande tillfällen för annonser.

• Sändningen avbröts för annonser när komikern svävade över publiken upphängd i två vajrar. En saxofonist spelade en välkänd melodi. Efter annonsavbrottet visades en kort bild från en verkstad bakom scenen medan komikern stod på scenen och sjöng. Därefter växlade bilden till scenen med sångnumret.

• Sändningen avbröts för annonser när komikern framförde ett sångnummer. Efter annonsavbrottet fortsatte komikern att sjunga samma låt.

• Sändningen avbröts för annonser i samma stund som komikern avslutade ett sångnummer. Efter annonsavbrottet fortsatte showen med en annan låt.

• I ett förinspelat musikinslag syntes komikern gå på stan och sjunga och åka spårvagn. Sångnumret avslutades på en båt. Därefter avbröts sändningen för annonser. Efter annonsavbrottet fortsatte showen inne på Rondo igen och med en annan låt.

Granskningsnämnden konstaterade att det andra annonsavbrottet placerats på ett sådant sätt att det avbröt krogshowen mitt i ett sångnummer. Avbrottet var därmed inte placerat där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett avbrott i programmets kontinuitet. Sändningen stred därför mot bestämmelsen om när program får avbrytas av annonsering. Övriga tre annonsavbrott hade placerats där en scen eller sekvens så vitt kunde bedömas höll på att avslutas. Dessa stod därmed enligt nämndens mening i överensstämmelse med bestämmelsen i radio- och tv-lagen.

Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 50 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 7263-20).

Inslaget var en del av ett humorprogram som handlade om de två bröderna Leif och Billy som bodde tillsammans i en stuga. I inslaget förekom en kidnappingsscen där en av karaktärerna hotade Leif och hans flickvän med en kniv.

Granskningsnämnden ansåg att även om inslaget var en del av ett humorprogram så kunde det verka skrämmande för barn. Mot bakgrund av sändningstidpunkten stred enligt nämndens bedömning inslaget mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

I programmet diskuterade och analyserade olika experter och politiker Europaparlamentsvalet ur ett svenskt och europeiskt perspektiv. I programmet redovisades bland annat Sveriges Television AB:s (SVT) vallokalsundersökning (VALU) och det svenska valresultatet. Valresultatet presenterades med en elektronisk skylt där det stod ”Källa: Valmyndigheten”. Det gjordes med samma stapeldiagram som när det preliminära resultatet presenterades enligt följande.

V 6,8 % | S 23,7% | MP 11,4% | C 10,7 % | L 4,1 % | M 16,7 % | KD 8,6 % | SD 15,6 % | Fi 0,8 % | Övriga partier 1,7 %

Piratpartiet (PP) kritiserade att SVT:s bevakning av valrörelsen och i synnerhet att PP:s valresultat inte särredovisades utan slogs ihop med mindre partiers valresultat i en övrigt-stapel. PP anförde att Valmyndigheten utsåg partiet till ett så kallat rapportparti vilket bland annat innebar att partiets röster räknades och särredovisades på valdagen.

Granskningsnämnden ansåg att det måste det vara förenligt med opartiskhet- och saklighetskraven att redovisa valresultat på ett sätt som till sin form inte helt sammanfaller med Valmyndighetens sätt att redovisa valresultat. Detta gällde även om SVT angav Valmyndigheten som källa för valresultatet i sändningen. Det förhållandet att ett så kallat rapportpartis valresultat sammanfogades i en övrigt-stapel och inte särredovisades stred därmed inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.

När det gäller SVT:s och övriga programföretags bevakning i samband med allmänna val har nämnden tidigare uttalat att något krav på att alla politiska partier ska behandlas helt likformigt inte kan ställas, utan att denna bevakning till stor del måste kunna få göras utifrån redaktionella värderingar. Det förhållandet att PP, ett parti utan representation i Europaparlamentet, inte på annat sätt gavs utrymme i programmet stred inte heller mot kraven på opartiskhet och saklighet.

I programmet diskuterade och analyserade olika experter och politiker Europaparlamentsvalet ur ett svenskt och europeiskt perspektiv. I programmet redovisades bland annat Sveriges Television AB:s (SVT) vallokalsundersökning (VALU) och det svenska valresultatet. Valresultatet presenterades med en elektronisk skylt där det stod ”Källa: Valmyndigheten”. Det gjordes med samma stapeldiagram som när det preliminära resultatet presenterades enligt följande.

V 6,8 % | S 23,7% | MP 11,4% | C 10,7 % | L 4,1 % | M 16,7 % | KD 8,6 % | SD 15,6 % | Fi 0,8 % | Övriga partier 1,7 %

Piratpartiet (PP) kritiserade att SVT:s bevakning av valrörelsen och i synnerhet att PP:s valresultat inte särredovisades utan slogs ihop med mindre partiers valresultat i en övrigt-stapel. PP anförde att Valmyndigheten utsåg partiet till ett så kallat rapportparti vilket bland annat innebar att partiets röster räknades och särredovisades på valdagen.

Granskningsnämnden ansåg att det måste det vara förenligt med opartiskhet- och saklighetskraven att redovisa valresultat på ett sätt som till sin form inte helt sammanfaller med Valmyndighetens sätt att redovisa valresultat. Detta gällde även om SVT angav Valmyndigheten som källa för valresultatet i sändningen. Det förhållandet att ett så kallat rapportpartis valresultat sammanfogades i en övrigt-stapel och inte särredovisades stred därmed inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.

När det gäller SVT:s och övriga programföretags bevakning i samband med allmänna val har nämnden tidigare uttalat att något krav på att alla politiska partier ska behandlas helt likformigt inte kan ställas, utan att denna bevakning till stor del måste kunna få göras utifrån redaktionella värderingar. Det förhållandet att PP, ett parti utan representation i Europaparlamentet, inte på annat sätt gavs utrymme i programmet stred inte heller mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget var en sammanfattning av tidigare direktsända intervjuer med bland annat Feministiskt initiativs (Fi) toppkandidat inför EU-valet, NN. Inslaget påannonserades av nyhetspresentatören enligt följande (svensk textning från finska).

”I intervjuserien med EU-valets toppkandidater var KD:s [namn] och Fi:s [NN] först ut. [KD:s EU-kandidat] fick förklara hur en parafras på Donald Trumps slagord passar in på partiets EU-politik. [NN] i sin tur avslöjade sina bristfälliga kunskaper i säkerhetspolitik”.

Granskningsnämnden ansåg att nyhetspresentatörens uttalande om att NN avslöjade sina bristfälliga kunskaper i säkerhetspolitik var värderande och passerade gränsen för vad som kunde accepteras inom ramen för opartiskhetskravet. Inslaget stred därför mot detta krav.

Filmen var en svartvit film från år 1954 och handlade om tre attentatsmän som planerade att skjuta USA: president när han passerade en småstad i Kalifornien. Filmen innehöll skottlossningsscener och flera sekvenser där ett barn blev hotad av attentatsmännen.

Granskningsnämnden ansåg att även om de aktuella skottlossningsscenerna var svartvita och inte innehöll några närgångna skildringar av våld så fick de anses vara av sådan karaktär att de kunde uppfattas som skrämmande för yngre barn. Sändningen av filmen vid den aktuella tidpunkten stred enligt nämndens bedömning mot bestämmelsen om mediets genomslagskraft.

Filmen handlade om den före detta militärpolisen Jack. Ett av annonsavbrotten hade placerats i en scen där Jack utkämpade ett slagsmål med en annan man. Filmen avbröts för annonser när Jack hade fått en spark i magen och fallit till marken. När filmen återupptogs efter avbrottet fortsatte slagsmålet.

Granskningsnämnden ansåg att annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp.
Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 50 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 28585-19).

Filmen handlade om finanskrisen åren 2007–2008. Ett av annonsavbrotten hade placerats i en scen där en banktjänsteman höll en presentation för en grupp investerare och förklarade hur bostadsobligationer är uppbyggda med hjälp av träklossar. Efter annonsavbrottet återupptogs filmen i samma scen.

Granskningsnämnden ansåg att annonsavbrottet placerades på ett sådant sätt att det avbröt ett pågående händelseförlopp.
Granskningsnämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle påföras en särskild avgift för det felaktigt placerade annonsavbrottet. Nämnden ansåg att överträdelsen motiverade en avgift om 50 000 kronor. Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan (förvaltningsrättens dom i mål nr 28574-19).