I ett nyhetsinslag i lokalnyheterna Skåne berättade en familj om sina erfarenheter av att få ett dödfött barn. Mamman och pappan beskrev sina upplevelser av förlossningen och tiden därefter och en barnmorska berättade om hur man på BB arbetar med familjer som drabbats av detta. Under inslaget, som var ljudsatt med lugn musik, visades också olika fotografier och korta filmer av det dödfödda spädbarnet. Flera av dessa visade bebisens ansikte i närbild i moderns famn och tillsammans med resten av familjen, de flesta i svartvitt.

Granskningsnämnden skrev i sitt beslut att de hade förståelse för att bilderna av det döda spädbarnet i inslaget kunde väcka känslor. Samtidigt konstaterade nämnden att själva bilderna inte var i fokus för inslaget, som handlade om sorgebearbetning och dödfödda barn i ett större perspektiv. Nämnden ansåg att framställningen inte var skrämmande på ett sådant sätt att den medför att inslaget stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Programmet handlade om den så kallade uteätarkulturen och bestod av ett studiosamtal med tre inbjudna gäster som diskuterade svenskarnas restaurangvanor utifrån olika frågeställningar. En av gästerna var en krögare (NN) som driver flertalet restauranger.

Granskningsnämnden konstaterade att det måste det vara möjligt för SR att i ett program om restaurangkultur bjuda in företrädare från branschen för att dela med sig av sitt perspektiv till lyssnarna. Särskilda krav måste dock i sådana fall ställas på att de medverkande personerna inte använder programtid för att marknadsföra den egna verksamheten. Granskningsnämnden ansåg att krögarens omnämnanden av sina restauranger och beskrivningar av dess olika verksamheter innebar ett gynnande av de aktuella restaurangerna. Nämnden ansåg dock att krögarens hänvisningar inte gick utöver vad som kan godtas med hänsyn till informations- och underhållningsintresset och beaktade därvid särskilt att det var ett längre program där ämnet belystes ur andra perspektiv av övriga gäster och att det inte förekom några prisuppgifter eller direkta besöksuppmaningar. Programmet innebar därför inte ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Programserien handlade om en svensk komiker (NN) vars fru utsågs till Stockholms landshövding 2023 och följde NN i rollen som hennes man. I det femte och sista avsnittet kom större delen av programmet att handla om den kritik som riktades mot landshövdingen angående en rekrytering till länsstyrelsen som hon legat bakom. Stort fokus lades på hur NN påverkades av mediebevakningen och hur han stöttade sin fru.

Granskningsnämnden konstaterade att utgångspunkten för programserien var att skildra komikerns personliga upplevelser av att vara gift med landshövdingen. Att programmen skildrade samtalen mellan komikern och landshövdingen och beskrev deras syn på korruptionsanklagelserna medför inte sig att programmen var partiska eller att de innebar ett ställningstagande i strid mot kravet på opartiskhet. Mot bakgrund av den tydliga utgångspunkten krävdes det inte att programmen hade en mer kritisk infallsvinkel. Programmen stred därför inte mot kravet på opartiskhet. Övrig kritik mot framställningen innebar inte heller att det stred mot kravet på opartiskhet.

Inslaget ingick i en direktsändning från Paralympics och efter ett 200 meterslopp där en transperson (NN) deltagit sa en expertkommentator och en kommentator bland annat följande.

(Expertkommentator) – Sedan är det litet skönt ändå kan jag tycka att [NN] är sist och inte är nära att gå till final. Om jag får lägga en personlig värdering på det ändå. (Kommentator) – Det är tillåtet. (Expertkommentator) – Samtidigt som jag tycker det är kul på ett sätt, att man kan, att hon kan få vara med liksom. Såklart. (Kommentator) – Mm, det har ju varit en lång debatt, diskussion, gällande den här löparen från Italien. (Expertkommentator) – Där har ju idrotten en ganska stor utmaning att hitta fram, i de här frågorna, för att vara maximalt inkluderande.

Uttalande om att det var skönt att NN kom sist var enligt granskningsnämnden värderande. Enligt nämndens bedömning var expertkommentatorn dock en sådan tillfälligt medverkande för vilken kravet på opartiskhet enligt praxis ställs lägre och med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten medför uttalandet inte att inslaget stred mot kravet på opartiskhet. Därtill var uttalandet inte uppenbart kränkande i strid med bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Inslaget ingick i en direktsändning från Paralympics och efter ett 200 meterslopp där en transperson (NN) deltagit sa en expertkommentator och en kommentator bland annat följande.

(Expertkommentator) – Sedan är det litet skönt ändå kan jag tycka att [NN] är sist och inte är nära att gå till final. Om jag får lägga en personlig värdering på det ändå. (Kommentator) – Det är tillåtet. (Expertkommentator) – Samtidigt som jag tycker det är kul på ett sätt, att man kan, att hon kan få vara med liksom. Såklart. (Kommentator) – Mm, det har ju varit en lång debatt, diskussion, gällande den här löparen från Italien. (Expertkommentator) – Där har ju idrotten en ganska stor utmaning att hitta fram, i de här frågorna, för att vara maximalt inkluderande.

Uttalande om att det var skönt att NN kom sist var enligt granskningsnämnden värderande. Enligt nämndens bedömning var expertkommentatorn dock en sådan tillfälligt medverkande för vilken kravet på opartiskhet enligt praxis ställs lägre och med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten medför uttalandet inte att inslaget stred mot kravet på opartiskhet. Därtill var uttalandet inte uppenbart kränkande i strid med bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Inslaget handlade om hur människor ska bete sig på stranden. I inslaget intervjuades en vett- och etikettexpert av två programledare. Efter en redogörelse av vad expertens följare ansåg vara olämpligt beteende på en strand sades följande.

(Programledare 1) – Det är ju så jävla avtändande med allt det här som du rabblar upp nu, då vill jag gå till en strand där det är alltså en riktigt så blasta musik, rök en gås, alltså ha på dig tangabikini. (Programledare 2) - Ingenting vi ställer oss bakom, men. (Programledare 1) – Eller alltså I don’t know stökig jävla, det är zombies på den här stranden, hellre än att det är ordning och kusligt. (Programledare 2) – Verkligen.

Granskningsnämnden konstaterade att eftermiddag i P3 var ett underhållningsprogram med ett lättsamt och humoristiskt tilltal. I det aktuella inslaget sa en programledare bland annat ”rök en gås” som ett exempel på ett beteende hon vill se på en strand som en kontrast till de förslag på etikettsregler som etikettexperten redogjorde för. Nämnden beaktade programmets karaktär anser att inslaget inte uppmuntrade till eller förhärligade bruket av droger. Nämnden noterade även att den andra programledaren i anslutning till uttalandet sa at det inte var något de ställde sig bakom. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Inslaget handlade om att fler vill installera batterier till solceller för att kunna sälja el från solceller vidare. I inslaget visade en villaägare sin batteri-anläggning och då visades tillverkarens logotyp vid två tillfällen. I inslaget intervjuades även medgrundaren av batteriföretaget och då var företagets logotyp synlig framtill på vänstra sidan av bröstet på medgrundarens tröja i cirka 15 sekunder.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av det aktuella företaget. Granskningsnämnden ansåg att gynnandet som uppkom genom omnämnandet av företagets tjänst och exponeringen av företagets logotyp fick anses uppvägt av ett tillräckligt informationsintresse. I denna bedömning la nämnden vikt vid att logotypen endast visades i korta sekvenser. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ansåg att inslaget stred mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

I två annonser talade flera kända medieprofiler direkt in i kameran om det negativa med illegala tv-tjänster samtidigt som rörliga bilder på bland annat knarkpåsar, kontanter och en knarkhund som sökte igenom ett flygplan visades. I båda inslagen visades samtidigt Skatteverkets logotyp och under den följande text.

Världsomspännande kriminella nätverk bakom illegal försäljning av tv-kanaler. Skatteverket har för första gången kontrollerat intäkter från försäljning av tv-kanaler som stulits från de stora tv-bolagen. Systemet liknar ett pyramidspel. Högst upp huserar ett begränsat antal världsomspännande kriminella nätverk. Mellanskiktet består av tekniskt kunniga, som stjäl kanalerna. Längst ner finns privatpersoner som agerar återförsäljare av de illegala kanal-paketen.

I mindre framträdande styrka under texten stod ”Källa Skatteverket 2023-11-23”. I slutet av inslagen sades ”Lägre kostnad till ett högt pris” samtidigt som en bild visades där Nordic Content Protections (NCP) logotyp syntes längst ner i bild och det stod följande.

”Illegala tv-tjänster. En lägre kostnad till ett högt pris. Nordic Content Protection.”

Granskningsnämnden ansåg att det framgick tillräckligt tydligt i slutet av inslagen att det var organisationen Nordic Content Protection som stod bakom annonsen. Inslagen stred därför inte mot bestämmelsen i 8 kap 6 § radio- och tv-lagen om att det ska framgå av en annons som inte är reklam och som förekommer i tv-sändning, i vems intresse detta sker.

I ett nyhetsinslag om ett terrordåd mot en konsertlokal i Moskva visades sekvenser från övervakningskameror samt en mobilkamera som fångat delar av skeendet. Övervakningsbilderna var filmade på avstånd snett uppifrån. De visade beväpnade personer som gick genom en foajé och avlossade skott mot glasrutor som krossades. På marken låg livlösa personer och två personer hukade och sökte skydd. Samtidigt som övervakningsfilmen visades berättade nyhetsuppläsaren om terrordådet.

Granskningsnämnden konstaterade att inslaget sändes vid en tidpunkt då varsamhet i
fråga om skrämmande innehåll ska iakttas och att det visades övervakningsfilm
från terrordådet som rapporteringen gällde. Enligt nämnden visades dock återhållsamhet vid rapporteringen då sekvenserna från terrordådet var korta och inspelade från långt håll, inga skadade eller döda människor visades heller i närbild. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att inslaget inte var skrämmande på ett sådant sätt att det stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

I programmet förekom ett tävlingsmoment som kallades för Duellen, där en tävlande skulle gissa vilken invandrargrupp som fått flest uppehållstillstånd i Sverige år 2022 utifrån svar från en panel med kändisar och komiker. En av paneldeltagarna sa då att den största invandrargruppen kom från Ukraina, men att man kanske inte tänker så mycket på det, att det märks mest på bordellerna. Därefter fick tävlingsdeltagaren gissa vilket som var det rätta alternativet. Det rätta svaret, Polen och Indien, hade presenterats av en annan paneldeltagare. Över hundra personer hörde av sig till Mediemyndigheten och kritiserade inslaget för att bland annat vara kränkande mot ukrainska kvinnor.

Granskningsnämnden konstaterade att IFS – invandrare för svenskars programidé var att genom frågesport skämta om stereotyper och fördomar om olika folkgrupper och kulturer. Mot bakgrund av programformen och med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten ansåg nämnden att det aktuella skämtet inte passerade gränsen för vad som kunde accepteras. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.