Granskningsnämnden konstaterade att programmet var direktsänt och utgjordes av en partiledardebatt med riksdagspartiernas partiledare, följt av en efteranalys med sammandrag från partiledardebatten. Programmet sändes två dagar före valet till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.

I samband med integrationsdebatten gjorde SD:s partiledare uttalanden bland annat om varför det enligt hans mening är svårt för invandrare att få jobb och integreras i Sverige. Uttalandena mötte reaktioner hos övriga partiledare och ledde till debatt dem emellan. Huvuddragen i denna ordväxling speglades i SVT:s sammandrag. Därefter tog SVT i ett svepande uttalande avstånd från inlägget som SD:s partiledare gjort.

Granskningsnämnden ansåg att det kunde diskuteras om partiledarens uttalanden i debatten var sådana att det krävde ett ifrågasättande eller bemötande från SVT. Oavsett vilket riskerade emellertid det sätt på vilket SVT:s markering gjordes efter debatten att framstå som ett politiskt ställningstagande. Nämnden beaktade särskilt att uttalandena gjordes i en partiledardebatt i nära anslutning till valet. Avståndstagandet medförde därmed att programmet stred mot kravet på opartiskhet.

I inslaget gästades studion av en programledare från satirprogrammet Tankesmedjan som gjorde ett längre uttalade om partiledaren för Sverigedemokraterna. I inslaget sa en programledare bland annat följande.

”En grej jag avskyr med [partiledaren] är att han är en landsförrädare. Han älskar inte vårt land så mycket som man skulle kunna tro. Under fotbolls-VM i somras så höll han till exempel inte på Sverige utan på Saudiarabien. Känner ni till detta? [- - -] De kunde nämligen ge hela 5002 gånger pengarna tillbaka. Om man bettade på dem. Och den frestelsen kunde [partiledaren] så klart inte stå emot, eftersom han är spelmissbrukare. Han kan inte hålla i pengar över huvud taget, när det handlar om spel. Faktum är att under [partiledaren]:s första år som riksdagsledamot i Stockholm, så köpte han tre trisslotter i stället för lunch varje dag. Som ett beroende, då. En effekt av det var att han gick ner väldigt mycket i vikt. Nu verkar dock extrakilona vara tillbaka. Men, han är ju lite av Sveriges [namn], alltså en viktpendlare av rang. [- - -] Efter gymnasiet studerade [partiledaren] statsvetenskap i Lund. Och det var där han bildade det han kallar ”de fyras gäng”. [- - -] Ett riktigt jävla rövgäng, med andra ord. Och när man tittar på bilder från den här tiden, så känns det inte direkt som att de knullade ihjäl sig. I alla fall inte med samtycke. [Partiledaren] har ju varit partiledare i en evighet. Och han blev megautbränd. Han vill sluta egentligen. Han vill bara chilla. Men dessvärre måste han sitta kvar på sin post tills i alla fall en till läskunnig människa ansluter sig till partiet. Annars blir det ju ohållbart i längden. Han har ju kämpat hårt för att normalisera sig själv”.

Uttalandena om partiledaren var enligt granskningsnämndens mening långtgående. Mot bakgrund av att det tydligt framgick att det var fråga om ett satiriskt inslag, för vilket det gäller vida ramar för vad som får sägas, ansåg nämnden dock att programledarens uttalanden inte passerade gränsen för vad som fick accepteras med hänsyn till opartiskhetskravet.

Programmet var ett avsnitt ur en norsk dramaserie som handlade om barnet Lars som var en zombie. Programmet föregicks av en varning som bestod av en elektronisk skylt med följande text: “Programmet som kommer nu kan vara läskigt, så titta gärna tillsammans med en vuxen.” Bakom texten syntes röda tecknade dödskallar med korslagda ben. Texten på skylten lästes upp av en speakerröst.

Granskningsnämnden ansåg att scenerna när Lars kastade sig handlöst ut från ett fönster samt när hans klasskamrater kastade honom framför en lastbil och från ett hustak kunde verka skrämmande för barn och var olämpliga att visa före kl. 21.00. Med hänsyn till tidpunkten stred sändningen av programmet därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Den inledande varningen ändrade inte den bedömningen.

I programmet byggde programledarna om ett kök hos en familj. En kökstillverkares varumärke syntes vid flera tillfällen på bland annat t-shirtar som bars av köksmontörer, emballage och en skyddsmatta. I samband med att en person berättade om en köksfläkt för en av programledarna omnämndes fläkten och dess funktioner i positiva ordalag och ett varumärke syntes på personens tröja. I övrigt exponerades flera varumärken kort på bland annat en markis, färgburkar och förpackningar.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av kökstillverkaren genom att företagets varumärke vid flera tillfällen exponerades. Sekvenserna då varumärket var i fokus och syntes tydligt i bild var dock få och korta. Enligt nämndens mening framhävdes inte varumärket på ett sätt som framstod som otillbörligt. Nämnden ansåg vidare att det uppkom ett visst gynnande av köks¬fläkten genom de positiva beskrivningarna av fläkten som förekom i programmet och genom att varumärket syntes på en tröja vid ett tillfälle. Gynnandet gick dock inte utöver vad som kunde accepteras med hänsyn till informations- och underhållningsintresset. Inte heller övriga varumärken som syntes i programmet exponerades i sådan omfattning att det uppkom ett otillbörligt gynnande.

Sändningen var en film som var tablålagd kl. 22.15–00.15. Under den tablålagda halvtimmen 23.15–23.45 förekom två annonsavbrott. Sändningen avbröts således av annonsering mer än en gång per tablålagd period om minst 30 minuter och programmet stred därför mot 8 kap. 4 § andra stycket radio- och tv-lagen.

Nämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 25 000 kronor för överträdelsen. Vid tidpunkten för publi­ceringen av denna skrift hade förvaltningsrätten ännu inte avgjort ärendet.

I det så kallade löpet visades bland annat personer som drack öl och följande sades.

(Kvinna, enligt textning) – Jättegott. Jag tar alla fem! (Programledare, speakerröst) – Ska man få köpa ölen med sig direkt från bryggeriet?Alliansen säger ja, regeringen nej. Det blir debatt i Aktuellt.

Inslaget inleddes med ett reportage från en ö i Stockholms skärgård där bland annat chefen för ett ölbryggeri intervjuades om sin verksamhet. I reportaget exponerades bryggeriets logotyp i cirka tre sekunder i närbild på en skylt. Logotypen exponerades också i totalt cirka 13 sekunder på arbetskläder som syntes till och från. Reportern pratade även med en man och en kvinna som sa följande medan de provsmakade bryggeriets öl (enligt svensk textning).

(Reporter) – Gott? (Man) – Verkligen. Vi kommer från Appleton i Wisconsin. Där har vi ett eget öl, men det här är fantastiskt. (Programledare) – Vad tycker du? (Kvinna) – Jättegott. Jag tar alla fem!

Efter reportaget från skärgårdsön följde en studiodebatt om gårdsförsäljning av alkohol mellan Moderaternas näringspolitiska talesperson och Socialdemokraternas alkoholpolitiska talesperson.

Granskningsnämnden ansåg att det uppkom ett gynnande av det ölbryggeri som besöktes i det inledande reportaget, särskilt genom exponeringen av bryggeriets logotyp samt de positiva omdömen som lämnades om bryggeriets öl. Nämnden konstaterade dock att reportaget syftade till att illustrera den aktuella politiska frågan om gårdsförsäljning av alkohol som därefter debatterades i studion. Det gynnande som uppkom ansågs därför vara motiverat av ett tillräckligt informa¬tionsintresse och inslaget stred inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.

Under sändningarna från Fotbolls-VM sändes sponsringsmeddelanden för bland annat Volvo V60 och måltidsprodukter från McDonald’s. Granskningsnämnden ansåg att innehållet i sponsringsmeddelandet för Volvo V60, där en barnfamilj lämnade bilen och en bagagelucka stängdes, var utformat på ett sätt som gav sponsringsmeddelandet en reklamliknande karaktär. Sponsringsmeddelandet innehöll även ett säljfrämjande tillägg för Volvo V60. Meddelandets utformning ansågs strida mot bestämmelsen i 7 kap. 7 § radio- och tv-lagen.

Gällande sponsringsmeddelandena för de olika måltidsprodukterna från McDonald’skonstaterade nämnden att programföretaget uppgett att det var de enskilda produk-terna som var sponsorerna och inte det övergripande McDonald’s-varumärket. I meddelandena förekom dock i förgrunden flera andra av McDonald’s-produkter, bland annat en BigMac-kartong. Nämnden ansåg att sponsringsmeddelandenas innehåll, genom förekomsten av andra produkter från McDonald’s sortiment än de sponsrande produkterna, gick utöver vad som är tillåtet enligt 7 kap. 7 § radio- och tv-lagen.

Nämnden beslutade att ansöka hos förvaltningsrätten om att TV4 AB ska påföras en särskild avgift om totalt 450 000 kronor för överträdelser av bestämmelsen om utformning av sponsringsmeddelanden. Vid tidpunkten för publiceringen av denna skrift hade förvaltningsrätten ännu inte avgjort ärendet.

Sponsringsmeddelanden sändes vid flera tillfällen under sändningarna. Samtliga sändningar av sponsringsmeddelanden inleddes med att en speakerröst sa ”Sändningarna från FIFA Fotbolls-VM 2018 sponsras av”. I sponsringsmeddelan¬dena visades – förutom logotyperna för sponsorerna – även bland annat en blå himmel, diverse piedestaler gjorda av olika material, ett par fotbollsskor, en röd och gul flagga, ett rött och ett gult kort, en svart visselpipa och en vit fotboll som rullade in i bild.

Granskningsnämnden bedömde att inramningen av sponsringsmeddelandena, med bland annat fotbollar och skor, hade en tydlig koppling till programmet och en neutral utformning i förhållande till sponsorernas verksamhet och produkter. Inramningen av meddelandena kunde därmed inte anses stå i strid med bestäm¬melsen om utformning av sponsringsmeddelanden. Nämnden fann däremot att ljudtillägget ”svenska byggprodukter i betong och granit” i ett sponsringsmeddelande för Benders gav meddelandet en säljfrämjande utformning som gick utöver en sådan förklaring som bidrar till att identifiera sponsorn. Utformningen av detta sponsringsmeddelande stred därför mot bestämmelsen.

Förvaltningsrätten biföll granskningsnämndens ansökan om att SVT skulle betala en särskild avgift om 50 000 kr för överträdelsen av bestämmelsen om sponsringsmeddelandens utformning vad gäller sponsringsmeddelandet för Benders (förvaltningsrättens mål nr 7778-19).

Inslaget handlade om en ny rapport som bland annat utredde kostnaden för flyktinginvandringen i Sverige. I inslaget intervjuades forskaren som skrivit rapporten. Han fick bland annat svara på frågor om varför det var viktigt att utreda vad en flykting kostade och om forskaren trodde att rapporten kunde komma att användas i valrörelsen. Inslaget anmäldes av ett 30-tal personer som främst kritiserade programledaren för att vara tendensiös.

Granskningsnämnden konstaterade att SVT har som uppdrag att bland annat stimulera till debatt och att inslagets kritiska infallsvinkel inte i sig stred mot kravet på opartiskhet. Nämnden konstaterade också att en programledares uppgift vid intervjuer är att genom ett kritiskt förhållningssätt tydliggöra den intervjuades hållning. Nämnden ansåg därför inte att programledarens förhållningssätt och uttalanden i inslaget medförde att det stred mot kravet på opartiskhet.

Programmet var ett avsnitt ur en serie i vilken en syrisk filmstjärna, A och hennes man B reste genom Sverige tillsammans med sin chaufför C. I en sekvens i början av programmet sades följande.

(A) – Jag hade hört att de riktiga svenskarna, de infödda, lever där. (C) – De har ett eget språk, egen kultur. (A) – Hur är de? (C) – De är som beduiner. De flyttar runt mycket. De har djur som kallas renar. Så de flyttar runt med dem. (A) – Även nuförtiden? (C) – Ja, en del gör det fortfarande. Men nu har de skolor, precis som vi. Så det är ingen skillnad. (A) – Hur ser de ut? Som du? (C) – Nej! De ser mer ut som, du vet eskimåer? (A) – Ja. (C) – De liknar dem. (B) – Med likadana ögon? (C) – Forskning visar att om man drar en linje runt jorden uppe i norr så finns det samer, eskimåer, Grönland och Nordamerika. Om man fortsätter neråt finns det indianer. Och på den här sidan finns det kineser. (B) – Är de svarta? (C) – Nej. Bruna. Brunaktiga. (A) – Är det säkert? (B) – De är inte ljusa? (C) – De blir mörka i hyn av solen […]. (B) – Är de många eller en minoritet? (C) – Jag vet inte. (B) – Vi åker dit. (A) – Vi kan inte besöka Sverige utan att åka dit, även om vi inte köper ett hus där.

Något senare i programmet träffade A och B flera människor i en matbutik och bland annat följande sades.

(B) – Jag trodde att han var same. Vi hade ju fått höra att de har sneda ögon. (A) – Det där är så rasistiskt. (B) – Hur beskriver man dem då? Men han var från Afghanistan.

A, B och C träffade sedan en kvinna som berättade att hon var same. Hon bjöd in alla tre till sitt hem och berättade bland annat att samer inte längre bor i kåtor, att alla är bofasta och bara flyttar med renarna. B sa att kvinnan hade ett drag av ursprungsbefolkning och vid ett tillfälle, när A provade en samisk dräkt, sa C att A såg samisk ut i ansiktet. Avslutningsvis i programmet pratade A och B om att de under sin resa träffat olika människor, att de lärt sig något om livet och att de nu såg på livet ur ett annat perspektiv.

Granskningsnämnden ansåg att det inledningsvis i programmet gavs uttryck för en stereotyp och fördomsfull syn på samer och samisk kultur, bland annat genom påståendet om samers utseende. Nämnden ansåg dock att det måste vara möjligt för programbolaget att i denna typ av program, med personligt färgade berättelser och en skildring av möten mellan människor och kulturer, kunna visa personer som hyser fördomar. I programmet utforskades och motsades senare de fördomsfulla uttalanden som gjorts. Det redogjordes också till viss del för samers situation i Sverige och därigenom problematiserades några av de föreställningar om samer som uttryckts tidigare i programmet. Nämnden ansåg att programmet överensstämde med bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.