Sändningarna var direktsända och innehöll flera tävlingar i längdskidåkning för damer och herrar. Granskningsnämnden konstaterade att respektive tävling varade i över en timme och därmed var sådana direktsända evenemang som pågick utan avbrott där annonsering med delad skärm var tillåten. Vidare ansåg nämnden att annonseringen med delad skärm hade sådan utformning att den inte störde i allt för hög grad och att det inte heller på annat sätt kunde anses ha kränkt programmets integritet.

Nämnden konstaterade även att det vid samtliga tillfällen med annonsering med delad skärm fanns en särskild signatur före och efter annonserna. Signaturen innehöll inte ordet reklam men ovanför annonserna visades texten ”reklam” under hela annonssändningen. Kombinationen av signaturen före och efter annonserna tillsammans med den löpande texten reklam ansåg nämnden var tillräcklig som reklamidentifiering och därför stred sändningarna inte heller mot bestämmelsen om annonssignatur.

En av anmälningarna innehöll en invändning om att det framstod som att reklamen ”presenterade” sändningen vilket nämnden uppfattade avsåg de sponsringsmeddelanden som förekom i början och i slutet av varje annonsering med delad skärm. Då ett sponsringsmeddelande visades i slutet av samtliga aktuella sändningar bedömde nämnden att sändningarna även uppfyllde bestämmelsen om när ett sponsringsmeddelande ska lämnas. De ytterligare sponsringsmeddelandena som sändes i samband med annonseringen med delad skärm stod inte heller i strid med bestämmelsen.

Beslutet refereras under Annonsering med delad skärm.

Det aktuella programmet var det första i SVT:s programserie Teodorescu & Suhonen. Utgångspunkten var att debattera var gränsen går för Israels självförsvar i det pågående kriget i Israel och Gaza. Granskningsnämnden konstaterar att det framgick tydligt av programmets inledning att ämnet skulle debatteras av de två opinionsbildarna Alice Teodorescu och Daniel Suhonen från varsitt politiskt håll. Det stod därmed klart för tv-publiken att dessa främst representerade sig själva som opinionsbildare och inte var företrädare för SVT.

Nämnden ansåg vidare att ämnet utgick från olika perspektiv genom den debatt och de diskussioner som förekom i programmet, bland annat utifrån olika tolkningar av folkrättsprinciperna. Nämnden bedömde därför att varken Teodorescu och Suhonen eller de medverkande gästernas uttalanden medförde att programmet stred mot kraven på opartiskhet och saklighet. Det mot bakgrund av den vidsträckta yttrandefriheten och att de aktuella frågorna belystes från motsatta perspektiv

Det aktuella programmet var det första i SVT:s programserie Teodorescu & Suhonen. Utgångspunkten var att debattera var gränsen går för Israels självförsvar i det pågående kriget i Israel och Gaza. Granskningsnämnden konstaterar att det framgick tydligt av programmets inledning att ämnet skulle debatteras av de två opinionsbildarna Alice Teodorescu och Daniel Suhonen från varsitt politiskt håll. Det stod därmed klart för tv-publiken att dessa främst representerade sig själva som opinionsbildare och inte var företrädare för SVT.

Nämnden ansåg vidare att ämnet utgick från olika perspektiv genom den debatt och de diskussioner som förekom i programmet, bland annat utifrån olika tolkningar av folkrättsprinciperna. Nämnden bedömde därför att varken Teodorescu och Suhonen eller de medverkande gästernas uttalanden medförde att programmet stred mot kraven på opartiskhet och saklighet. Det mot bakgrund av den vidsträckta yttrandefriheten och att de aktuella frågorna belystes från motsatta perspektiv

I inslaget intervjuades en israelisk kvinna (NN) som tidigare varit bosatt i Gaza men som tvingades lämna området år 2005 efter ett beslut om vräkningar av Israels dåvarande premiärminister. NN sa bland annat följande.

"Jag bodde där i 38 år. Mina barn och barnbarn föddes där. Vi var jordbrukare, framgångsrika jordbrukare (--) Det är ett vackert område. Det är en del av Israel. Judar bodde där i flera generationer, och jag vill återvända hem. Det är särskilt viktigt nu. Efter ohyggligheterna den 7 oktober har vi inget val. Vi försökte med allt under dessa år. Vi gav oss av. Jag ville inte, men vi tvingades".

Det sades också att NN önskade att det framtida Gaza skulle ha en stark israelisk militär närvaro och ett utraderat Hamas, men med palestinska grannar till bosättarna. Avslutningsvis i inslaget sa NN att det fanns tiotusentals människor som väntade på att få åka till Gaza bara de fick klartecken att det ska rensas och det är säkert.

Det måste enligt granskningsnämndens mening vara möjligt att under en pågående konflikt som en del i den löpande nyhetsrapporteringen skildra ett särskilt perspektiv i ett program utan att det medför att programmet blir ensidigt. NN var därtill en sådan tillfälligt medverkande för vilken kravet på opartiskhet kan ställas lägre än på företrädare för programföretaget. Nämnden konstaterade dock i sitt beslut att den intervjuade bosättaren fick stort utrymme att redogöra för sitt perspektiv på frågan om israeliska bosättningar i Gaza utan att få några kritiska frågor från reportern som balanserade inslaget, eller att perspektivet på annat sätt kommenterades. Nämnden konstaterar vidare att betydande uppgifter som att de israeliska bosättningarna i Gaza vad illegala enligt bland annat FN. Mot denna bakgrund anser nämnden att inslaget gav en ensidig bild av den kontroversiella bosättarfrågan. Nämnden fäller därför inslaget.

Inslaget var en intervju med en svensk-israelisk kvinna vars barnbarn omkommit i Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Kvinnan sa bland annat följande om att hon önskade att Israels militär utplånar Hamas.

”Det enda jag vill är att de ska utplåna Hamas. […] För min del får de gärna plåna ut Hamas ända till marken det gör mig ingenting, trots att det finns en massa oskyldiga människor där. Någon sa det till mig. Men, tycker du inte det är synd om de oskyldiga människorna. Jag sa är det någon som tyckte synd om alla dessa oskyldiga människor i Israel som blev mördade, våldtagna, knivhuggna, barnen blev lemlästade. Var det någon som tyckte synd om dem? Nej, jag tycker inte synd om någon. Har folket i Gaza inte lyckats ställa sig upp mot Hamas får de skylla sig själva.”

Programledaren frågade i förhållande till detta hur kvinnan ställde sig till en uppmaning från Joe Biden om att inte låta sig styras av rädsla och hat.

Granskningsnämnden ansåg att kvinnan gav uttryck för en kontroversiell åsikt som kan uppfattas som stötande. Mot bakgrund av att utgångspunkten i inslaget var att skildra ett offer i en konflikt samt att reportern problematiserade kvinnans uttalande ansåg nämnden att inslaget inte stred mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Programmet var ett avsitt av serien Allt för Sverige, ett underhållningsprogram där tio svenskamerikaner tävlar mot varandra och samtidigt lär sig mer om Sverige genom att uppleva typiska svenska saker. Det aktuella avsnittet var till stora delar inspelat vid och i ett varuhus i Ullared.

Granskningsnämnden konstaterade att ortens namn, Ullared, nämndes ett stort antal gånger i programmet. Eftersom ortsnamnet är en del av varumärkesnamnet och starkt förknippat med varuhuset innebar skildringen av campingen och varuhuset i sig ett gynnande av verksamheten. Med beaktande av att syftet var att programdeltagarna skulle få uppleva ett fenomen som många svenskar kan relatera till ansåg granskningsnämnden dock att skildringen var motiverad av ett tillräckligt underhållningsintresse. Nämnden beaktade även att logotyper eller varumärken inte exponerades på ett framträdande sätt. Programmet innebar därför inte ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

I filmen De ofrivilliga utspelade sig en sekvens med ett gäng manliga kompisar som hade fest vid en sommarstuga. Sekvensen utspelade sig sent på kvällen i en mörk miljö. Några av männen satt vid ett bord, drack alkohol och hejade på en annan man som dansade inför männen med bar överkropp. Mannen strippade successivt av sig alla sina kläder och visade sin rumpa för männen vid bordet, ivrigt påhejad av de andra männen. Därefter reste sig en av männen vid bordet och hämtade en flaggstång med svenska flaggan från husets fasad. Den nakna mannen ställde sig på händer, mannen med flaggan ställde sig bakom honom och höll flaggstången mot den nakna mannens rumpa. Den nakna mannen sa ”försiktigt, försiktigt” och en av männen vid bordet tog ett foto av händelsen, den nakna mannen fortsatte sedan dansa framför sällskapet. Sekvensen avslutades med att den nakna mannen blev irriterad på att en i sällskapet hade fotat händelsen och började klä på sig sina kläder.

Granskningsnämnden konstaterade att filmen sändes på en tid då varsamhet ska iakttas i fråga om avancerade sexuella framställningar. Enligt nämndens mening innehöll dock inte filmen sådana avancerade sexuella framställningar som avses i bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft. Nämnden anser inte heller att filmen var skrämmande för barn. Sändningen stred därmed inte mot bestämmelsen.

Cirka 35 minuter av Aktuellt-sändningen rörde en pågående konflikt i Israel och Gaza två dygn efter att terrororganisationen Hamas attackerat mål i Israel. I sändningen förekom ett flertal inslag, däribland följande:

• En programledare redogjorde för hur Hamas genomfört en storskalig attack mot samhällen i Israel. I ett reportage intervjuades överlevande från en attack och det sades att minst 260 dödats och att många tillfångatagits och förts till Gaza.
• En programledare sa att Israel hade attackerat minst 500 mål i Gaza och att civila hade drabbats. Bilder visades av hur döda bars bort och hur människor räddades ur rasmassor.
• En läkare på ett sjukhus i Gaza intervjuades och sa bland annat att en blockad kunde leda till brist på mediciner, bränsle och syrgas vilket skulle resultera i fler döda.
• En talesperson för Israels militär intervjuades. Han sa bland annat sa att Israel inte attackerar civila mål i Gaza och att det med tanke på Hamas terrorattack var humant att kalla terrororganisationen för djur.

Anmälarna ansåg sammanfattningsvis att sändningen var ensidig och var kritiska till att uttalanden från representanten för Israels militär förblev oemotsagda.

Granskningsnämnden beaktade att sändningen en del av en löpande nyhetsrapportering under en pågående konflikt och ansåg att situationen skildrades ur olika perspektiv och att det tydligt framgick hur civilbefolkningen i Gaza drabbades. Vad gällde intervjun med talespersonen för Israels militär konstaterade nämnden att det tydligt framgick att han redogjorde för sin syn på Hamas attack och Israels efterföljande anfall mot Gaza utifrån sin roll som företrädare för ett israeliskt perspektiv. Talespersonen var därtill en sådan tillfälligt medverkande för vilken kraven på opartiskhet och saklighet kan ställas lägre än på företrädare för programföretaget. Sändningen stred inte mot kraven på opartiskhet och saklighet eller mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.