I inslaget som var en historisk sammanfattning av konflikten mellan israeler och palestinier redogjordes det för att konflikten var en lång och komplicerad historia som sträcker sig flera decennier bakåt. Det framgick även att bland annat att olika arabländer attackerat Israel och att den så kallade Palestinafrågan under 1970- och 1980-talet präglades av terrordåd mot Israel och israeler. I inslaget sades även att Israel ”tagit kontrollen” över Västbanken, Gaza, Golanhöjderna och Sinai-halvön under det så kallade sexdagarskriget.

Granskningsnämnden ansåg dock att historiska uppgifter utelämnades som exempelvis att Israel ockuperar palestinska områden och att det finns en israelisk bosättarpolitik, vilka kritiserats av bland andra FN. Att sådana uppgifter utelämnades i inslaget medförde att den historiska redovisningen blev ensidig. Inslaget stred därmed mot kravet på opartiskhet.

Inslaget var en debatt mellan två personer (A och B) om ett politiskt förslag om att inrätta mottagningscenter för asylsökande.

Granskningsnämnden uppfattade att A:s uttalande om B:s omsorg för svenska medborgare, som inte ville bli rånade, våldtagna och mördade, riktades mot asylsökande. Uttalandet förmedlade en uppenbart kränkande bild av personer som sökte asyl i Sverige. Nämnden konstaterade dock att uttalandet ifrågasattes av programledaren och mötte starka reaktioner hos den andra debattdeltagaren. Med hänsyn till detta och programformen ansåg nämnden att SR hade tagit tillräcklig hänsyn till bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft.

Inslaget handlade om ett möte anordnat av Sollefteå kommun med anledning av ett förslag om att bygga ett lyxhotell i Junsele. I inslaget intervjuades en av initiativtagarna till förslaget samt två mötesdeltagare som uttalade sig positivt om förslaget. Under inslaget visades också en rubrik i bild som löd ”lokalbefolkningen positiv till hotellplaner”.

Granskningsnämnden ansåg att inslaget på ett ensidigt sätt skildrade positiva reaktioner på hotellplanerna. I SVT:s yttrande framgick att SVT före och efter det aktuella inslaget rapporterade om andra perspektiv på hotellsatsningen. I det nu aktuella inslaget gjordes dock ingen sådan referens till tidigare inslag. Mot bakgrund av ovanstående ansåg nämnden att inslaget blev ensidigt och att det därför stred mot kravet på opartiskhet.

Programserien hade en kritisk infallsvinkel som problematiserade transvården för barn och unga, särskilt den vetenskapliga grunden för vården, samt debatten kring könsidentitet. I serien intervjuades bland annat forskare, läkare, en författare och personer som hade genomgått könsbekräftande vård och/eller upplevt könsdysfori. De medverkande i programmen hade en i huvudsak kritisk syn på transvård för barn och unga.

Granskningsnämnden konstaterade att framställningen av transvård och könsidentitetsfrågor var ensidig, men att detta inte innebar att ämnet behandlades i strid med kravet på opartiskhet. Nämnden vägde i denna bedömning i första hand in att utgångspunkten - ett ifrågasättande av det vetenskapliga stödet för den etablerade transvården av barn och unga - var tydlig för publiken. Det framgick även att flera personer och organisationer som har en mer positiv syn på transvården fått möjlighet att medverka i programserien men avböjt. Nämnden lade även vikt vid att programseriens kritiska infallsvinkel gentemot transvården låg i linje med SVT:s uppdrag att stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna.

Programserien hade en kritisk infallsvinkel som problematiserade transvården för barn och unga, särskilt den vetenskapliga grunden för vården, samt debatten kring könsidentitet. I serien intervjuades bland annat forskare, läkare, en författare och personer som hade genomgått könsbekräftande vård och/eller upplevt könsdysfori. De medverkande i programmen hade en i huvudsak kritisk syn på transvård för barn och unga.

Granskningsnämnden konstaterade att framställningen av transvård och könsidentitetsfrågor var ensidig, men att detta inte innebar att ämnet behandlades i strid med kravet på opartiskhet. Nämnden vägde i denna bedömning i första hand in att utgångspunkten - ett ifrågasättande av det vetenskapliga stödet för den etablerade transvården av barn och unga - var tydlig för publiken. Det framgick även att flera personer och organisationer som har en mer positiv syn på transvården fått möjlighet att medverka i programserien men avböjt. Nämnden lade även vikt vid att programseriens kritiska infallsvinkel gentemot transvården låg i linje med SVT:s uppdrag att stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna.

Programserien hade en kritisk infallsvinkel som problematiserade transvården för barn och unga, särskilt den vetenskapliga grunden för vården, samt debatten kring könsidentitet. I serien intervjuades bland annat forskare, läkare, en författare och personer som hade genomgått könsbekräftande vård och/eller upplevt könsdysfori. De medverkande i programmen hade en i huvudsak kritisk syn på transvård för barn och unga.

Granskningsnämnden konstaterade att framställningen av transvård och könsidentitetsfrågor var ensidig, men att detta inte innebar att ämnet behandlades i strid med kravet på opartiskhet. Nämnden vägde i denna bedömning i första hand in att utgångspunkten - ett ifrågasättande av det vetenskapliga stödet för den etablerade transvården av barn och unga - var tydlig för publiken. Det framgick även att flera personer och organisationer som har en mer positiv syn på transvården fått möjlighet att medverka i programserien men avböjt. Nämnden lade även vikt vid att programseriens kritiska infallsvinkel gentemot transvården låg i linje med SVT:s uppdrag att stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna.

I inslaget diskuterade en programledare och en journalist ett omdebatterat mingel som statsministern anordnat i samband med Stockholm Pride. En av programledarna sa bland annat att minglet fått kritik för att statsministern bildat regering med hjälp av ett homofobt parti, Sverigedemokraterna (SD).

Granskningsnämnden konstaterade att programledarens uttalande om att SD är ett homofobt parti kunde uppfattats som ett ställningstagande, men att det framgick av inslaget i sin helhet att uttalandet syftade på den allmänna debatten som uppstått inför minglet. Mot denna bakgrund, samt med hänsyn till inslagets lättsamma karaktär, ansåg nämnden att uttalandet inte medförde att inslaget stred mot kraven på opartiskhet och saklighet.

I inslaget diskuterade en programledare och en journalist ett omdebatterat mingel som statsministern anordnat i samband med Stockholm Pride. En av programledarna sa bland annat att minglet fått kritik för att statsministern bildat regering med hjälp av ett homofobt parti, Sverigedemokraterna.

Granskningsnämnden konstaterade att programledarens uttalande om att Sverigedemokraterna är ett homofobt parti kunde uppfattats som ett ställningstagande, men att det framgick av inslaget i sin helhet att uttalandet syftade på den allmänna debatten som uppstått inför minglet. Mot denna bakgrund, samt med hänsyn till inslagets lättsamma karaktär, ansåg nämnden att uttalandet inte medförde att inslaget stred mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Carmen Curlers var en dansk dramaserie som utspelade sig på 1960-talet och i en sekvens i det aktuella avsnittet hamnade två karaktärer i slagsmål. I scenen utdelades knytnävsslag mot ansiktena och näsblod syntes i bild. Sekvensen växlade till tillbakablickar där karaktärerna slogs som tonårspojkar på en skolgård.

Granskningsnämnden konstaterade att de aktuella sändningarna innehöll en slagsmålsscen som resulterade i att en av karaktärerna blödde näsblod. Nämnden ansåg dock slagsmålsscenen var relativt kort och innehöll snabba scenväxlingar och därför inte hade en sådan utformning som medför att sändningarna stred mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.