I reklamfilmen satt en man bakom ett skrivbord och vid sidan av det satt två poliser. Mannen sa till en av poliserna ”Säg Mongo från Kongo”. Polisen svarade då ”Mongo från Kongo” varvid den förste mannen sträckte ut sin hand och sa ”Lasse från Krim”. Därefter skrattade alla och texten ”Sibylla – värt en omväg” syntes.

Enligt granskningsnämndens mening kunde det ifrågasättas om TV4 iakttagit tillräcklig försiktighet genom uttrycket ”Mongo från Kongo”. Nämnden fann dock inte att uttrycket tedde sig uppenbart kränkande. Inslaget stred därför inte mot bestämmelsen om hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft.

I de aktuella inslagen kommenterade Aktuellts inrikespolitiske kommentator den svenska regeringsbildningen. Det framgick att Socialdemokraterna hade lämnat ett bud till Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet men att båda partierna hade sagt nej till budet. Kommentatorn sa bland annat följande om MP:s agerande.

”Ja, det är nog möjligt så att Miljöpartiet agerar på ett sådant sätt som man ska göra om man absolut inte vill ha något inflytande över politiken. […] Jag tror att Socialdemokraterna helt enkelt är rasande på miljöpartisterna nu och jag tror att Persson egentligen personligen hellre skulle gå till nyval än ta i de här med tång. […] Jag skulle tro att Göran Persson tänker att de här vill jag inte ta i med tång, de här mullarna, eller mullorna, längre efter det här agerandet. Alltså, det personliga förtroendet mellan dem är under noll vid det här laget och jag tror att Socialdemokraterna uppfattar det som miljöpartisterna säger som lögnaktigt”.

Granskningsnämnden konstaterade att SVT har en skyldighet att kommentera aktuella händelser och skeenden som har betydelse för medborgarna och att med denna skyldighet följer också ett visst utrymme för värderande omdömen. Den kritiska infallsvinkeln medförde därför inte i sig att kravet på opartiskhet åsidosattes. Det kunde dock ifrågasättas om inte kommentatorns ordval fick karaktär av angrepp på MP. Enligt nämndens uppfattning kunde emellertid kommentarerna inte rimligen uppfattas som uttryck för kommentatorns personliga uppfattning i fråga om de politiska partiernas ageranden. Det framgick snarare att kommentarerna utgjorde hans tolkning av Socialdemokraternas syn på MP:s strategi. Mot denna bakgrund ansåg nämnden att inslagen inte stred mot kravet opartiskhet.

Position X var ett tävlingsprogram med flera deltagande lag, ”rymmare” och ”spanare”, som skulle gömma sig för varandra och under tiden utföra olika uppdrag. Ett av rymmarparen fick ett uppdrag som gick ut på att bädda en himmelssäng inne på en bank. I det cirka 40 sekunder långa inslaget förekom inte bara exponering av en Hästens säng utan även ytterligare blåoch vitrutiga Hästensprodukter, såsom en morgonrock, täcken, kuddar, nattmössor och ett mjukisdjur i form av en häst som även den var iförd en blå och vitrutig nattmössa.

Granskningsnämnden ansåg att exponeringen av Hästens produkter gick vida utöver vad som kunde vara motiverat av ett informations- eller underhållnings¬intresse.

Förvaltningsrätten biföll delvis granskningsnämndens ansökan om att TV4 AB skulle betala en särskild avgift om 500 000 kronor för det otillbörliga gynnandet men satte ner beloppet till 350 000 kronor. Kammarrätten satte ned beloppet ytterligare till 250 000 kronor (kammarrättens mål nr 343-04).

I morgonprogrammet Väckarklockan kommenterade programledaren bland annat det förhållandet att Sverigedemokraterna hade blivit inröstade i Älvkarleby kommunfullmäktige. Enligt programledaren fanns det ”jättemycket, jätteroliga saker att berätta om valet och så finns det ett riktigt, riktigt dystert faktum som gäller oss, nämligen Älvkarleby kommun där de rasistiska svinen lyckades ta sig in i fullmäktige”.

Granskningsnämnden konstaterade att det visserligen är tillåtet för SR:s företrädare att ta avstånd från eller bemöta diskriminerande eller rasistiska uttalanden. Programledarens starkt nedsättande uttalande om Sverigedemokraterna gjordes dock helt opåkallat i ett sammanhang som inte hade något med innehållet i partiets politik att göra. Enligt nämndens mening gick detta uttalande vida utöver vad som kunde accepteras. Inslaget stred därför mot kravet på opartiskhet.

I programmet medverkade en kvinna som ansåg att ”högern” i Sverige ofta missförstods och felaktigt framställdes som en linje som inte var för solidaritet, omtanke för de svaga i samhället etc. Programledaren svarade henne följande.

”Ja, det finns ju ingenting som tyder på att folk mår bättre i högerregimer. […]. Man knäcker fingrarna på folk som har olika åsikter och så där. Det är ju inte att må bra tycker jag. […] Äh, jag tänkte på Chile och sådant där”.

Granskningsnämnden konstaterade att programledaren gjorde flera uttalanden som i andra sammanhang inte skulle ha varit godtagbara. Mot bakgrund av programmets upplägg ansåg dock nämnden dock att uttalandena inte innehöll ställningstaganden av sådant slag att de stred mot kravet på opartiskhet.

I kultur- och nöjesprogrammet Alexänder förekom ett inslag om pjäsen ”Manlighet” med anledning av pjäsens nypremiär. Inslaget innehöll en intervju med skådespelarna samt två korta utdrag ur föreställningen, varav de första spelades upp helt utan förvarning eller introduktion. I de avsnitt som spelades upp pratade de manliga rollfigurerna om avancerade sexuella handlingar med inslag av anal- och oralsex.

Enligt granskningsnämndens uppfattning innehöll utdragen från föreställningen mycket avancerade och grova sexuella framställningar. Med hänsyn till sändningstidpunkten ansåg nämnden att inslaget stred mot bestämmelsen om skyldigheten att ta hänsyn till radions särskilda genomslagskraft. Denna bedömning gjorde nämnden trots det kulturella sammanhanget, det vill säga att syftet var att diskutera pjäsens innehåll och informera om pjäsens nypremiär.

Programmet innehöll en utfrågning av Moderaternas partiledare Bo Lundgren inför valet hösten 2002. Vid några tillfällen förekom en uppmaning från en av programledarna att ge tydligare svar på frågor om bland annat skolan, friskolor och anställningsavtal. Programledaren visade missnöje med Bo Lundgrens svar och de resonemang han förde och gick också in i direkt diskussion med honom.

Granskningsnämnden konstaterade att särskilt en av programledarna vid ett flertal tillfällen visade en märkbar irritation över Bo Lundgrens svar. Nämnden beaktade emellertid att programledarnas uppgift var att genom ett kritiskt förhållningssätt tydliggöra partiernas ståndpunkter. Nämnden fann därför vid en samlad bedömning att programmet inte stred mot kravet på opartiskhet.

I en krönika i Kulturnyheterna kritiserade en krönikör Folkpartiets förslag om språktest för svenskt medborgarskap.

Granskningsnämnden ansåg att krönikören tog ställning i en politiskt kontroversiell fråga. Av SVT:s yttrande framgick att krönikören var en sådan tillfällig medverkande på vilken kravet på opartiskhet kan ställas lägre. Krönikören introducerades emellertid inte närmare än genom att hennes namn nämndes före krönikan. Enbart det förhållandet att inslaget presenterades som en krönika signerad av en namngiven person var inte ett tillräckligt tydligt uttryck för att krönikören endast medverkade tillfälligt. Presentationen var således bristfällig med hänsyn till kravet på opartiskhet. Med beaktande av att flertalet tittare ändå torde ha uppfattat krönikören som en tillfällig medverkande ansåg granskningsnämnden dock att bristen inte var så allvarlig att inslaget stred mot kravet på opartiskhet i SVT:s sändningstillstånd.

En ledamot var skiljaktig och ville fälla inslaget.

Det aktuella inslaget handlade om händelserna år 1992 då serbiska styrkor intog staden Prijedor i nordvästra Bosnien och hur dessa händelser hade beskrivits i utländska medier. Reportern hävdade att mediebilden av serbernas krigsförbrytelser hade varit väsentligt överdriven, en uppfattning som han ansåg hade stöd i de domar som avkunnats av Haag-tribunalen. Han sa bland annat följande.

”I dessa läger inträffade summariska avrättningar och det rådde omänskliga förhållanden men något massmord inträffade inte denna heta sommar för tio år sedan, enligt krigstribunalen. [...] I november förra året föll domen för de ansvariga i lägret Omarska som av journalisterna beskrivits som ett dödsläger, ett samtida Auschwitz. [...] Miroslav Kvocka, vicekommendanten, dömdes alltså till sju års fängelsestraff. Ett uppseendeväckande kort straff med tanke på att många journalister jämfört Omarska med nazisternas utrotningsläger”.

SR anförde att reportern i fråga var frilansjournalist och att inslaget innehöll hans tolkningar av Haag-tribunalens domar. Även om inslaget i avannonsen beskrevs som ”Ett personligt färgat reportage” framgick det enligt granskningsnämndens mening inte tillräckligt tydligt att reportern var en sådan från programföretaget fristående medverkande som SR gjorde gällande. Hans uppfattning i den kontroversiella frågan om serbernas krigsförbrytelser understöddes i stället närmast av programledarens påannons till inslaget. Nämnden fann därför att inslaget stred mot kravet på opartiskhet.

>> Beslutet refereras i avsnitt 4.2 Hudfärg, etnicitet, religion.