Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medier (tv) omfattas av den nya lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som träder i kraft 28 juni 2025. Mediemyndigheten är en av flera tillsynsmyndigheter för lagen.
Lagen ställer tillgänglighetskrav på ett antal produkter och tjänster riktade mot konsumenter inom områdena
EU-direktivet räknar upp alla tillgänglighetskrav, men beskriver inte i detalj hur de ska uppfyllas.
Det finns redan i dag standarder för tillgänglig utformning av produkter och tjänster. Produkter och tjänster som överensstämmer med en harmoniserad standard förutsätts överensstämma med tillgänglighetskraven.
De allmänna kraven på alla produkter och tjänster som omfattas av regelverket handlar om
Det finns också sektorsspecifika krav för både produkter och tjänster, och tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster omfattas av specifika krav.
Redan i dag ställer Mediemyndigheten krav på, och utövar tillsyn över, att programbolag tillgängliggör tv-sändningar och beställ-tv för personer med funktionsnedsättning genom olika tekniker, till exempel textning.
Bestämmelserna i den nya lagen ska inte tillämpas om det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i grundlagarna.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behöver ändras så att kraven enligt tillgänglighetsdirektivet ska kunna uppfyllas fullt ut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.
Det finns undantag från kraven.
Mediemyndigheten får i uppgift att
Andra myndigheter som har tillsynsansvar för tillgänglighet enligt lagen:
PTS och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) får även i uppgift att meddela ytterligare föreskrifter om tillgänglighetskrav inom sina specifika områden. Det rör krav som ska gälla enligt direktivet men som varken reglerats i tillgänglighetslagen eller tillgänglighetsförordningen.
Här har vi samlat frågor och svar om nya kraven på att vissa produkter och tjänster ska vara tillgängliga.
Tillgänglighetsdirektivet är ett EU-direktiv som ställer krav på att vissa produkter och tjänster ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Alla, oavsett förmåga, ska kunna använda dessa digitala tjänster och produkter.
Tillgänglighetskraven gäller ett antal produkter och tjänster riktade mot konsumenter inom områdena
I Sverige införs direktivet genom tillgänglighetslagen och tillgänglighetsförordningen.
Tillgänglighetsdirektivets krav införs för att göra vissa produkter och tjänster enklare att använda för personer med funktionsnedsättningar och skapa en mer jämlik digital miljö inom EU. Det tar bort hinder för att ge alla samma möjligheter att delta i samhället. Dessutom bidrar direktivet till att göra reglerna i alla EU-länder mer lika, vilket gynnar både företag och konsumenter. Det gör även digitala tjänster mer tillgängliga för äldre och andra som behöver extra stöd.
Redan i dag ställer Mediemyndigheten krav på att programbolag tillgängliggör tv-sändningar och beställ-tv för personer med funktionsnedsättning genom olika tekniker, till exempel textning. Direktivet ställer krav på att tillgänglighetsteknikerna också finns åtkomliga för tittarna.
Tillgänglighetskraven gäller ett antal produkter och tjänster riktade mot konsumenter inom områdena
Det finns allmänna krav på alla produkter och tjänster som omfattas av regelverket. Det handlar om att ge information om produktens och tjänstens tillgänglighet på ett tillgängligt sätt. Det handlar också om krav på tillgängligt gränssnitt och funktionell utformning för alla tjänster och produkter. Det finns även krav på stödtjänster som erbjuds i samband med tjänster och produkter.
Det finns också sektorsspecifika krav, och tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster omfattas av specifika krav. Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster är tjänster för att identifiera, välja, ta emot information om och använda tv-tjänster och tillgänglighetsfunktioner (till exempel textning och syntolkning) som finns på webbplatser, digitalboxar och olika typer av appar. Även elektroniska programguider (EPG) omfattas.
Många av de här tjänsterna tillhandahålls av traditionella massmedieföretag som omfattas av mediegrundlagarna. Det innebär att det finns krav som inte kan ställas på tjänsterna om kraven skulle strida mot bestämmelserna i grundlagarna. En utredning föreslår att grundlagarna ändras så att direktivet ska kunna följas fullt ut. Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Förslagen beredes nu inom Regeringskansliet.
Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster kan beskrivas som tjänster som används för att navigera sig fram till ett tv-program. Det kan också vara tjänster som levererar tillgänglighetsfunktioner, det vill säga som överför till exempel syntolkning eller textremsor från en tv-utsändning till enheten på vilken användaren ser programmet.
Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster inkluderar bland annat elektroniska programguider (EPG), operatörers play-tjänster, tidningar med tv-funktion, streamingtjänster och övriga webb-tv-aktörer. De används för att hitta, välja och använda audiovisuellt material. Om en tjänst finns på flera plattformar, till exempel på webbplatser i dator och mobil, mobilappar och smart-tv-appar, ska alla dessa anpassas så att kraven uppfylls.
Tjänster ska vara lätta att förstå och använda samt vara tillförlitliga. I direktivet beskrivs att de ska vara uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta. Direktivet beskriver vilka funktioner som behövs, men inte exakt hur de ska uppfyllas.
De allmänna kraven på alla produkter och tjänster som omfattas av regelverket handlar om
Det finns också sektorsspecifika krav för både produkter och tjänster, och tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster omfattas av specifika krav.
Kraven ska ses som uppfyllda om en tjänst överensstämmer med en harmoniserad standard.
För att underlätta uppfyllandet av tillgänglighetslagen ska harmoniserade standarder tas fram. En relevant standard för att uppfylla tillgänglighetsdirektivets krav är EN 301 549, en europeisk standard för tillgänglighet och inkluderande design.
EN 301 549 bygger i hög utsträckning på WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines), globala standardiserade riktlinjer för tillgänglighet. Just nu uppdateras EU-standarden för att inkludera WCAG 2.2, vilket inte är färdigt än.
Kraven börjar gälla den 28 juni 2025. Men vissa av kraven kommer inte kunna ställas fullt ut före det att grundlagarna ändrats, se fråga: Hur påverkar direktivet mediabranschen?
Tjänster som tillhandahålls av företag med färre än tio anställda och som har en årsomsättning eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro (mikroföretag) omfattas inte av kraven.
Om tillgänglighetskraven skulle innebära en oproportionerligt stor börda för aktören eller om de skulle innebära en stor förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär så kan det vara skäl för undantag.
Post- och telestyrelsen har meddelat föreskrifter om när krav inte ska gälla på grund av medför en oproportionerligt stor börda för den berörda ekonomiska aktören.
Direktivet räknar upp tillgänglighetskraven, men beskriver inte i detalj hur de ska uppfyllas utan anger den funktion som en produkt eller tjänst ska tillgodose.
Mediemyndigheten kan som tillsynsmyndighet inte ge specifika råd till enskilda företag hur de ska uppfylla kraven.
Mediemyndigheten har tillsyn över tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster. Med tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster avses tjänster för att identifiera, välja, ta emot information om och använda tv-tjänster och tillgänglighetsfunktioner (till exempel textning och syntolkning) som finns på webbplatser, digitalboxar och olika typer av appar. Även elektroniska programguider (EPG) omfattas.
Tillsynen omfattar granskning av att kraven på de tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster uppfylls. Vilka kraven är framgår under frågan: Vilka krav ställs på tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster enligt tillgänglighetsdirektivet?
Tillsynen kommer att inkludera granskningar av tjänster och hantering av inkommande klagomål.
Många av tjänsterna som omfattas av vår tillsyn tillhandahålls av traditionella massmedieföretag som omfattas av mediegrundlagarna. Det innebär att det finns krav som inte kan ställas på tjänsterna om kraven skulle strida mot bestämmelserna i grundlagarna, se fråga Hur påverkar direktivet mediabranschen? Mediemyndighetens tillsyn kan därför bara bedrivas i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till nuvarande grundlagsreglering.
Post- och telestyrelsen ansvarar för att samordna tillsynen av alla produkter och tjänster som omfattas av direktivet och har särskilt ansvar för områden som kommunikation, banktjänster och e-handel.
Det finns även andra tillsynsmyndigheter. Myndigheten för tillgängliga medier har tillsyn över e-böcker och den programvara som behövs för att kunna läsa e-böcker. Konsumentverket och Transportstyrelsen har tillsyn över vissa persontransporttjänster.
Tjänster om ger åtkomst till audiovisuella medietjänster får inte släppas ut på marknaden om de inte uppfyller kraven. Om ett företag inte uppfyller tillgänglighetskraven kan myndigheten förelägga företaget att uppfylla kraven inom en viss tid. Föreläggandet kan förenas med vite. Om bristerna inte rättas till kan företaget få betala en sanktionsavgift. Avgiften kan vara mellan 10 000 kronor och tio miljoner kronor.
Mediemyndigheten arbetar just nu med att ta fram föreskrifter om vad som ska gälla för elektroniska programguider och överföring av tekniska tillgänglighetstjänster. Föreskrifterna ska överensstämma med de krav som anges i direktivet och tillgänglighetsförordningen. Ni kommer ha möjlighet att yttra er över föreskrifterna. Föreskrifterna ska publiceras under första halvan av 2025.
En utredning föreslår att grundlagarna ändras så att direktivet ska kunna följas fullt ut, se fråga: Hur påverkar direktivet mediabranschen? Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Utredningen bereds nu i Regeringskansliet.
Här finns länkar till mer information:
Tillgänglighetsdirektivet EU (2019/882)
Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:254)
Förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:676)
EU-kommissionens information om tillgänglighet
Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet
Digin - Vägledning och inspiration om digital inkludering
Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (Riksdagens webbplats)
Förordning (2023:676) om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet (Riksdagens webbplats)
Digin.nu är en informationswebbplats där du kan få en introduktion till EU:s tillgänglighetsdirektiv som genomförs i Sverige av lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.