Mediemyndigheten

DSA – EU:s förordning om digitala tjänster

Hitta på sidan

  1. Syftet med förordningen
  2. Vad innebär DSA?
  3. Tillsynsmyndigheter i Sverige
  4. Klagomål om överträdelser av DSA
  5. Länkar till mer information

Syftet med förordningen

EU:s förordning om digitala tjänster (Digital Services Act – DSA) ska skapa en säkrare och mer tillförlitlig onlinemiljö genom bättre skydd för användare och tydligare krav på digitala tjänster och plattformar.

DSA reglerar så kallade förmedlingstjänster - digitala tjänster som kopplar samman användare med varor, tjänster eller information. 

Förordningen syftar till att skydda användares grundläggande rättigheter på nätet, motverka spridningen av olagligt innehåll samt tydliggöra de förmedlingstjänsternas ansvar. Den ska därmed bidra till en säkrare onlinemiljö, ökad transparens och förutsägbarhet vid användning av tjänsterna samt tydligare och mer enhetliga villkor för de tjänster som omfattas.

Ett viktigt syfte med DSA är också att särskilt stärka skyddet för barn på nätet, genom att värna deras integritet, säkerhet och trygghet.

DSA trädde i kraft 16 november 2022 och började tillämpas i sin helhet 17 februari 2024.

  • Vad är förmedlingstjänster och vilka krav ställs på dem?

    Ett av DSA:s syften är att skydda dina rättigheter när du använder dig av förmedlingstjänster på nätet. Exempel på sådana tjänster kan vara:

    • Sociala medier (till exempel Facebook, Snapchat, Tiktok och Instagram),
    • Videodelningsplattformar (till exempel Youtube)
    • Spelplattformar (till exempel Roblox)
    • Stora sökmotorer eller AI-tjänster (till exempel Google och ChatGPT)
    • Digitala marknadsplatser (till exempel Blocket och Amazon)

    DSA ställer krav på plattformarna. De ska dels ta större ansvar för att se till att deras användare är säkra på tjänsterna som erbjuds, dels aktivt försöka minska spridningen av olagligt innehåll och desinformation. Det innebär bland annat att du enkelt ska kunna anmäla olagligt innehåll som du stöter på direkt på plattformen.

    DSA innehåller även krav på ökad transparens hos plattformarna vad gäller bland annat deras rekommendationssystem, algoritmer och annonser. Det här är för att användaren på ett enkelt sätt ska kunna förstå vad plattformarna visar för dig som mottagare, och varför.

  • Hur skyddar DSA minderåriga?

    En central del av DSA är skydd av minderåriga online. Enligt förordningen ska onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet. En onlineplattform är tillgänglig för minderåriga när:

    • dess allmänna villkor tillåter minderåriga att använda tjänsten,
    • dess tjänst, som är riktad till eller till övervägande del, används av minderåriga,
    • leverantören på annat sätt är medveten om att vissa av användarna är minderåriga.

    I juli 2025 utfärdade EU-kommissionen riktlinjer för skydd av minderåriga på nätet. Riktlinjerna innehåller förslag på åtgärder som plattformar – som är tillgängliga för minderåriga – bör vidta för att uppnå en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet på sina tjänster. Riktlinjerna kan också vara ett stöd för de nationella tillsynsmyndigheterna, som Mediemyndigheten, för att avgöra om leverantörer av onlineplattformar lever upp till sina skyldigheter kring skydd av minderåriga enligt DSA. Kommissionen anser att åtgärderna som finns med i riktlinjerna ska vara väl avvägda och ändamålsenliga och ska vägledas av vissa generella principer, som proportionalitet och minderårigas rättigheter. De största plattformarna behöver därför vidta striktare åtgärder än de med färre användare.

    Enligt Barnkonventionen har minderåriga rätt till information och deltagande. Samtidigt kan ett effektivt skydd av minderåriga online innebära att deras tillgång till viss information och vissa funktioner på onlineplattformar begränsas. Därför säger kommissionens riktlinjer att leverantörer av onlineplattformar från fall till fall behöver bedöma vilka åtgärder som är lämpliga och proportionella. Detta för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga online utan att det i onödan inkräktar på minderåriga användares rättigheter.

Vad innebär DSA?

Förordningen om digitala tjänster (DSA) innehåller krav på digitala tjänster och onlineplattformar. Kraven varierar beroende på tjänstens storlek och funktion. Mycket stora onlineplattformar, med mer än 45 miljoner användare i EU, omfattas av striktare regler och särskilda skyldigheter.

DSA säkerställer till exempel följande:

För privatpersoner

  • Förbättrat skydd av grundläggande rättigheter
  • Minskad risk för exponering för olagligt innehåll
  • Större insyn i och kontroll över vad plattformarna visar och rekommenderar
  • Bättre möjligheter att anmäla innehåll och klaga på beslut som rör ditt innehåll eller konto
  • Ett utökat skydd för minderåriga

För leverantörer av digitala tjänster

  • Ökad rättslig trygghet
  • Enhetliga regler inom hela EU
  • Lättare att starta och utöka verksamhet i Europa

För företag som använder digitala tjänster

  • Tillgång till EU-marknader genom digitala plattformar
  • Ingen orättvis konkurrens med leverantörer av olagligt innehåll

För samhället som helhet

  • Ökad demokratisk kontroll och överblick över systemviktiga plattformar
  • Färre systemrisker som manipulation och desinformation 

Tillsynsmyndigheter i Sverige

Post- och telestyrelsen (PTS), Mediemyndigheten och Konsumentverket är behöriga myndigheter för tillämpningen av DSA i Sverige. Tillsammans ansvarar myndigheterna för att digitala förmedlingstjänster - med Sverige som huvudsakligt etableringsställe - följer kraven som ställs upp i förordningen.

Utöver rollen som behörig myndighet har PTS även utsetts till samordnare för digitala tjänster. Det innebär att PTS har ett samordnande ansvar för samarbetet mellan de behöriga myndigheterna. PTS är även den myndighet som ska ta emot DSA-relaterade klagomål och se till att det är rätt myndighet som handskas med klagomålet.

  • Hur ser ansvarsfördelningen ut för DSA i Sverige?

    PTS

    Är nationell samordnare för DSA i Sverige. PTS ansvarar för de DSA-regler som inte har tilldelats någon annan myndighet.

    Konsumentverket

    Ansvarar för regler om konsumentskydd, kommersiell reklam, rekommendationssystem för konsumenter och online-marknadsplatser. (Artiklarna 31 och 32 och delar av artiklarna 25, 26.1, 26.3, 27 och 28.2.)  

    Mediemyndigheten

    Ansvarar för regler om allmänna villkor och skydd av minderåriga, samt regler om  annonsering och rekommendationssystem utanför konsumentområdet. (Artiklarna 14, 26.2 och 28.1 och delar av artiklarna 25, 26.1, 26.3, 27 och 28.2.)

  • När ansvarar svenska myndigheter för tillsynen av en digital tjänst?

    Tillsynen av att digitala tjänster följer kraven i DSA utgår från ursprungslandsprincipen. Det innebär att det land där företaget bakom tjänsten huvudsakligen är etablerat ansvarar för tillsynen. Det innebär att en tjänst vars moderföretag huvudsakligen är etablerat i Sverige faller under svenska myndigheters tillsynsansvar. Det finns dock särskilda regler för mycket stora onlineplattformar med mer än 45 miljoner användare i EU (till exempel Facebook, TikTok och Roblox), där det är EU-kommissionen som huvudsakligen har tillsynsansvaret över dessa tjänster.

    Om man vill lämna in ett klagomål om att en tjänst inte lever upp till kraven i DSA ska man alltid vända sig till den nationella samordnaren för DSA i det land man befinner sig eller är etablerad i. Det gäller oavsett vilken aktör som har tillsynsansvaret för den aktuella tjänsten. Befinner du dig eller är etablerad i Sverige och vill lämna in ett klagomål ska du alltså vända dig till PTS. PTS ansvarar sedan för att vidarebefordra klagomålet till rätt aktör.

Klagomål om överträdelser av DSA

Om du anser att en digital förmedlingstjänst inte följer kraven i DSA kan du lämna in ett klagomål till PTS. Ditt klagomål kan sedan komma att utgöra underlag för tillsyn av PTS, Mediemyndigheten eller Konsumentverket. Om leverantören som tillhandahåller den förmedlingstjänst som du klagar på är etablerad i ett annat EU-land, kan PTS lämna över klagomålet till den nationella samordnaren för DSA i det landet.

Om du vill att en åtgärd ska vidtas i ett enskilt fall bör du i första hand vända dig direkt till den aktuella tjänsten. Det gäller exempelvis om du vill få innehåll som du anser vara olagligt borttaget eller ett beslut om innehållsmoderering omprövat. Tillsynsmyndigheterna kan inte ta bort, ändra eller återställa innehåll. De kan inte heller återställa din tillgång till en tjänst, exempelvis om ditt konto har stängts av, eller lösa tvister mellan enskilda användare och tjänster. Myndigheterna kan däremot granska om tjänsten lever upp till kraven enligt DSA och, om brister konstateras, vidta åtgärder för att bristerna ska rättas till.

Lämna in klagomål till PTS här

Mediemyndigheten kan bland annat hantera klagomål som rör skydd av barn online.

Klagomål inom Mediemyndighetens ansvarsområde kan till exempel gälla att:

  • barns konton är offentliga som standard,
  • plattformens kontaktfunktioner innebär ett otillräckligt skydd för barn mot trakasserier eller oönskade kontakter,
  • plattformens rekommendationssystem innebär risker för att barn exponeras för skadligt innehåll,
  • barn får pushnotiser under tider då de normalt förväntas sova,
  • plattformens allmänna villkor är otydligt formulerade eller svåra att förstå,
  • plattformen tillämpar sina allmänna villkor på ett godtyckligt eller oproportionerligt sätt.

Även anmälningar som rör frågor inom Mediemyndighetens ansvarsområde ska lämnas in till PTS.

Länkar till mer information