Åldersgränser på bio

Biograf

Mediemyndigheten bestämmer vilken åldersgräns en film ska ha om den ska visas på bio. Foto: Shutterstock

Åldersgränser på bio finns för att skydda barn från filmer som är för skrämmande eller obehagliga.

Det är Mediemyndigheten som bestämmer vilken åldersgräns en film har om den ska visas på bio. Det står i åldersgränslagen.

Mediemyndigheten utgår bara från om en film kan vara skadlig för barns välbefinnande, inget annat.

Åldersgränser på bio finns för att skydda barn från filmer som är för skrämmande eller obehagliga.

Det finns fyra olika åldersgränser för film som visas på bio: barntillåten, 7 år 11 år och 15 år.

En film kan få en högre åldersgräns om den innehåller något som kan vara till skada för välbefinnandet för barn. Det betyder att filmen till exempel kan vara för skrämmande eller obehaglig. Filmen kan ha våldsamma scener, hotfulla situationer eller personer som skadas.

Vad betyder åldersgränser?
Åldersgränserna betyder inte att en film passar för en viss ålder.

Till exempel så betyder inte "barntillåten" att det är en film som är gjord för barn. En film som exempelvis bara handlar om vuxna som pratar om sina problem skulle nog vara tråkig att se för de flesta barn, men om filmen inte innehåller något som är skrämmande för barn så får den åldersgränsen barntillåten.

Är alla 11-åringar lika? 
Barn kan uppfatta samma film på olika sätt, även om alla är 11 år. 

Man kan vara olika mogen, vara van vid viss sorts film, se mycket eller lite film, vara rädd för vissa saker och ha varit med om olika saker i livet. Allt det påverkar hur barn (och vuxna) upplever en film.  

När Mediemyndigheten bestämmer en åldersgräns gör vi det utifrån hur vi tänker att de flesta små barn, 7-åringar eller 11-åringar kan reagera på filmen.

Det står i lagen att barn ska skyddas
Det står i lagen att barn ska skyddas Länk till annan webbplats. från filmupplevelser som kan göra dem rädda, oroliga eller förvirrade. Filmgranskarnas uppgift är att bestämma vid vilken ålder som barn får se en film på bio eller på en filmfestival. Innan en film visas för barn så ansöker den som vill visa filmen om att få den tillåten från en viss ålder. Det gäller även för trailrar som visas före filmer på bio.

Det finns fyra olika åldersgränser för film som visas på bio: barntillåten, från 7 år, från 11 år och från 15 år.

De åldersgränser som Mediemyndigheten sätter gäller bara på bio. När du ser film på andra ställen, som hemma, är det föräldrarna som har ansvar för vad du tittar på.

Barntillåten
Alla får se en barntillåten film på bio.

För att en film ska få åldersgränsen barntillåten kan den inte innehålla alltför skrämmande saker som till exempel läskig musik och starka ljudeffekter. Även riktigt små barn kan titta på spännande filmer. Därför kan en barntillåten film innehålla jakter, lätt hotfulla situationer och komiska slagsmål.

Från 7 år
Får ses på bio av barn som fyllt 7 år.

När du är 7 år har du lärt dig en del om olika filmer. Du blir inte lika lätt rädd för snabba klipp eller hotfull musik. En film med 7-årsgräns kan innehålla närbilder på hotfulla djur med vassa tänder i tecknad film. För yngre barn kan sådant vara skrämmande. Även lättare slagsmål och personer som skjuter på varandra kan finnas med i en film med 7-årsgräns. Det beror på i vilken miljö och på vilket sätt saker händer i filmen som avgör vilken åldersgräns den får.

Från 11 år
Får ses på bio av barn som fyllt 11 år.

Barn i 11-årsåldern brukar vara bra på att skilja på verklighet och film. Därför kan filmer med 11-årsgräns innehålla rejält spännande och hotfulla saker. Det som ofta avgör är om du kan känna igen dig i filmen och om den är berättad på ett verkligt sätt. En film som är en tydlig saga, fantasy eller med superhjältetema kan få en 11-årsgräns trots att den innehåller mycket strider och hotfulla situationer. En film som innehåller liknande saker och är realistisk så att man kan känna igen sig kan få en högre åldersgräns.

Från 15 år
Får ses på bio av barn som fyllt 15 år.

Grovt våld som är skildrat i detalj och mycket blodiga filmer där personer lider är sådant som kan få en 15-årsgräns. Starka hot- och skräckscener och när personer mår väldigt dåligt och kanske skadar sig själva och andra kan också finnas med. Även sexscener med våld och tvång kan göra att en film får en 15-årsgräns.

Vad menas med ogranskad film?
En filmdistributör, alltså den som säljer och marknadsför film, kan välja att inte låta Mediemyndigheten sätta en åldersgräns.

Då får filmen 15-årsgräns även om den inte innehåller något som kan vara dåligt för barn.

Kan man se film med högre åldersgräns med en vuxen?
Du får se en film med en högre åldersgräns om du går på bio tillsammans med en person över 18 år.

Det kan vara till exempel en förälder, en släkting eller ett äldre syskon. Ofta vet föräldrar vad du är van vid att titta på och vad du kan tycka är skrämmande.

Tillsammans med en vuxen får du som är under 7 år se filmer med 7-årsgräns, du som är 7—10 år får se film med 11-årsgräns och du som är 11—14 år får se film med 15-årsgräns.

Kan det vara andra åldersgränser på tv?
Många streamingtjänster, som till exempel Netflix och HBO, har åldersgränser på sina filmer och tv-serier.

Det är inte Mediemyndigheten som sätter de åldersgränserna utan det gör streamingtjänsterna själva. Därför kan åldersgränserna där vara annorlunda än på bio.

Vi samlar kunskap om barn genom forskning som handlar om barn och unga. Vi samlar också kunskap genom att träffa barn och prata om film.

Alla filmgranskare på Mediemyndigheten har jobbat med barn på olika sätt, till exempel som lärare och barnpsykologer.

Äldre barn förstår lättare

Vad som kan vara skadligt för välbefinnandet när man ser en film är ofta olika för olika åldrar.

Ett litet barn kan bli rädd för saker som ett äldre barn inte tycker är läskigt, och därför finns det olika åldersgränser. Äldre barn förstår lättare att det är en film de tittar på, medan ett yngre barn kan tro att allt i filmen händer på riktigt.

Det görs många nya typer av filmer och tekniska effekter hela tiden. Därför är det viktigt för filmgranskarna att prata med barn i olika åldrar om film och hur barnen själva upplever olika filmer. Det är en rättighet som barn har enligt FN:s barnkonvention Länk till annan webbplats..

Barnpaneler ger filmgranskarna råd

Filmgranskarna pratar med barn i barnpaneler.

En barnpanel är när en skolklass träffar filmgranskarna och tittar på film tillsammans med dem. Efter filmen sitter man i grupper och pratar om filmen. Filmgranskarna väljer en film som de redan har satt en åldersgräns på men som de har diskuterat mycket, eller som de vill prata om med barn för att få deras synpunkter.

Efteråt skriver filmgranskarna ner det som barnen har sagt i en rapport som blir till hjälp när de granskar andra filmer. Det är frivilligt att vara med i en barnpanel och det syns inte vem som har sagt vad i rapporterna.

Inte trevligt men kanske inte skadligt

Det finns saker som människor säger eller gör på film som vissa vuxna och även barn inte tycker är lämpligt eller trevligt för barn att titta på.

Det kan till exempel vara svordomar, sex, nakenhet och människor som dricker alkohol, röker och tar droger.

Det betyder inte att sådant automatiskt är skadligt för barns välbefinnande. Barn blir kanske inte skrämda, rädda eller oroliga av det som visas även om det är otrevligt eller olämpligt att titta på.

Mediemyndigheten utgår bara från om det kan vara skadligt för välbefinnandet och inget annat.

Vi tittar på hur saker visas i filmen och hur vi tänker att barn kan reagera på det. Det kan till exempel vara vilken stämning som finns i filmen och om vi tror att barn blir rädda eller oroliga på ett dåligt sätt av det som visas.

Alla filmer ses av två filmgranskare som sedan skriver en förklaring om varför de tycker att filmen ska ha en viss åldersgräns.

Om två filmgranskare inte kommer överens kan de be en tredje filmgranskare att titta på filmen.

Vad tittar filmgranskaren på?

Här är några exempel på sådant som filmgranskarna tittar närmare på när de fattar beslut om de olika åldersgränserna:

  • våld och skräck.
    vilken stämning en film har, till exempel om det är obehaglig musik eller starka effekter.
  • om till exempel något otäckt i filmen känns som om det är på riktigt kan filmgranskarna tycka att barn under en viss ålder inte ska se filmen. Till exempel en saga som är overkligt skildrad kan få lägre åldersgräns än en verklig berättelse om ett barn som till exempel blir mobbat.