Vad menas egentligen med upphovsrätt? Vi har samlat några frågor och svar om vad som händer när du eller någon annan skapat något unikt.

1. Vad är upphovsrätt?
Så fort du har skapat något nytt och eget alldeles själv – ritat en teckning, skrivit en låt, tagit en bild, gjort en film och liknande – uppstår en upphovsrätt. Du har rätt att bestämma över det du skapat, alltså gett upphov till.

2. Vad är ett ”verk”?
Det du har skapat kallas för ”verk”, som ett konstverk. Du bestämmer om någon annan får kopiera och kanske dela ditt verk på nätet eller sprida det i andra kanaler. Den som får ditt tillstånd att använda ditt verk måste tala om att det är du som har skapat verket.

Ingen får använda ditt verk på ett kränkande sätt. Man får inte heller ändra eller göra något konstigt med ditt verk.

3. Måste man alltid fråga innan man använder upphovsskyddade verk?
Du får kopiera skyddade verk för privat bruk, utan att fråga. Men om du vill använda någon annans verk till ditt eget arbete, till exempel klippa in någon annans film i din egen, eller klistra in någon annans text i din uppsats, måste du ha tillstånd av den som har upphovsrätten.

4. Måste man registrera sin upphovsrätt hos någon myndighet?
Nej. Skyddet uppstår i samma stund som verket skapas, hos den som skapar verket. Upphovsrätten gäller i större delen av världen.

I "Lilla upphovsrättsfrågan" finns information och filmer för dig som vill veta mer vad man till exempel får göra med andras bilder, filmer och musik på nätet. Får man till exempel ta bilder på människor man inte känner och publicera på internet?

Får man dela bilder på personer man inte känner? Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier? Lilla upphovsrättsfrågan är en programserie i tio delar för barn och unga på låg- och mellanstadiet, lärare, bibliotekarier och föräldrar.

I filmerna längre ned på sidan får du svar på frågor som

• Vad är upphovsrätt?
• Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier?
• Får nyheter delas hur som helst?
• Får man dela en bild som man fått av sin kompis?
• Får man dela bilder på personer man inte känner?
• Får ett politiskt parti spela någons musik utan tillstånd?
• Kan man sälja hela sin upphovsrätt?
• Får föräldrar lägga ut bilder på sina barn utan tillåtelse?
• Hur säljer man sin musik?
• Kan det vara olagligt att se film på nätet?

Läs mer om Lilla upphovsrättsfrågan

Filmerna som finns på sidorna i länkarna var ett samarbete mellan Statens medieråd och Patent- och registreringsverket (PRV)

Vad kan du göra om någon delar bilder eller annat som du har upphovsrätten till? Och när har man egentligen upphovsrätten till något? Vi har frågat Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Det mesta vi skapar kan vara skyddat

Det mesta vi skapar — en tavla, en dikt, bilder på vänner, eller kanske en film i mobilen — kan vara upphovsrättsligt skyddade verk.

Alltså det du skapar kan vara skyddat i lagen om upphovsrätt.

För att något ska vara skyddat krävs att det är originellt och personligt utformat. Och det är ju det mesta som skapas av oss.

Kan flera ha upphovsrätt samtidigt?

Det kan finnas flera personer som tillsammans har skapat ett verk som är skyddat av upphovsrätt.

Du kan till exempel ha tagit en bild tillsammans med en kompis som har sagt vad du ska fotografera, vilket ljus som är bäst och vilken vinkel du ska använda. Då äger ni upphovsrätten tillsammans. För att bilden skall kunna användas behöver både du och din vän vara överens om på vilket sätt den får användas.

När bryter man mot upphovsrätten?

När någon lägger upp dina bilder eller filmer, som oftast skyddas av upphovsrätten, utan att ha frågat om lov, begår personen upphovsrättsintrång.

Personen bryter mot den ensamrätt som du har som upphovsperson. Det står i upphovsrättslagen.

När man lägger upp en bild eller en film på nätet så är det samma sak som att göra en kopia av bilden eller filmen. Samtidigt gör man filmen eller bilden tillgänglig för alla andra. När något är ute på internet blir det tillgängligt för hela världen — om det inte är publicerat under en lösenordskyddad hemsida.

Både kopiering och tillgängliggörande — delning — är sådant som bara den som har skapat verket kan bestämma om. Alltså upphovspersonen.

Varför använder en del andras verk utan lov?

Varför händer det då ofta att någon publicerar en bild som någon annan har tagit, eller kopierar en text som någon annan har skrivit, utan att ha tillstånd?

Det kan finnas olika anledningar till att det händer. Oftast så tar man någon annans bild eller film för att man gillar den, eller för att man inte har någon egen bild eller film att använda till en presentation, en post på instagram eller liknande.

Det är egentligen inte så intressant just varför man gör det, alltså vad syftet är med kopieringen eller tillgängliggörandet. Det som är viktigt är att få ett okej från den som har tagit bilden/filmen, skrivit texten och så vidare. Varje upphovsperson har rätt att bestämma över det han eller hon har skapat. Och varje upphovsperson har rätt att säga nej till delning.

Om du tillåter att någon lägger upp din bild eller film, som du har skapat, så ska ditt namn anges som upphovsperson.

Vad gör du om någon använder dina verk?

Vad händer om någon som inte har frågat dig om lov lägger upp dina bilder eller filmer på internet?

Det bästa är att kontakta personen och be den att ta ned materialet. Du kan också kontakta plattformen där bilden eller filmen har lagts upp och anmäla upphovsrättsintrång.

De flesta plattformar brukar agera snabbt vid sådana anklagelser. Den som ligger bakom den olagliga användningen kan bli avstängd från plattformen en tid.

Ett bra exempel är användarvillkoren på Youtube. Det kan finnas olika begränsningar för hur videor kan användas. Man får till exempel, utan tillstånd från den som har laddat upp filmen på Youtube, lägga en hyperlänk till klippet, men man får inte bädda in klippet eller ta skärmdumpar från filmer.

Vart kan jag vända mig?

Om du tar många bilder eller gör filmer som konstnärligt uttryck kan det vara bra att prata med en organisation som tillvaratar upphovspersoners rättigheter, till exempel Bildupphovsrätt

Du kan få hjälp, stöd och råd från dem om du behöver prata med någon som använder ditt material.

Om inget annat fungerar kan man lämna in en stämningsansökan för upphovsrättsintrång.

Vissa gånger kan upphovsrättsintrång vara ett brott, och då kan man också polisanmäla det. Men det kräver bland annat att det är ett stort intrång.

 Vad ska jag göra om någon delar bilder på mig utan att fråga? Vi frågade Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Vad gör jag om någon delar bild på mig utan lov?

Då kan upphovsrättslagen komma i konflikt med annan lagstiftning.

Principen enligt upphovsrättslagen är ju att den som har tagit bilden har rätt att kopiera den, göra den allmänt tillgänglig med mera.

Men vad händer med den som är på bilden?

Det kan strida mot dataskyddsförordningen, GDPR, att sprida bilder på andra personer utan deras tillstånd.

GDPR ger skydd för den personliga integriteten, alltså det som är privat för dig, och en bild kan faktiskt vara en personuppgift. Om någon publicerar bilder på dig utan tillstånd kan den personen alltså göras skyldig till spridande av personuppgifter.

Bilder på barn har extra skyddsvärde

GDPR blir tillgänglig om man till exempel delar en bild på sociala medier, men inte om bilden används privat.

När det handlar om publicering av bilder på nätet behöver man väga intressen mot varandra för att avgöra om bilderna får läggas ut. Man får väga en persons intresse av att publicera bilden mot en annan persons intresse av att inte synas på nätet.

Bilder på barn kan anses ha extra skyddsvärde, och då innebär avvägningen att bilden oftast inte får publiceras.

Fotografering kan vara kränkande

I vissa fall kan en bild vara kränkande fotografering.

Kränkande fotografering beskrivs i Brottsbalken,  4 kap 6a § BrB, som när någon utan lov eller i hemlighet tar en bild av en person som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum och liknande.

Vad betyder det nya EU-direktivet om upphovsrätten för var och en av oss? Vi har frågat Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet om den nya svenska lagen 2023 som direktivet är en del av.

Vad säger EU om upphovsrätten?

Det nya direktivet, alltså EU:s riktlinjer, inom upphovsrätten är DSM- direktivet. 

DSM står för ”Digital Single Market” och det direktivet har som syfte är att harmonisera EU-ländernas lagstiftning när det gäller användning av upphovsrättsligt material i en digital miljö. Det betyder att lagarna ska vara lika i alla EU:s 27 länder.

Direktivet blev 1 januari 2023 en del av den svenska lagstiftningen (upphovsrättslagen).

Medier kan begära ersättning

En av de viktigaste ändringarna i direktivet är det som i medierna ibland kallats för länkskatt (artikel 15 i DMS-direktivet).

Det innebär att medieföretag, som tidningar, radio och tv skall kunna begära ersättning när plattformar som Google och Facebook använder deras artiklar genom att publicera textutdrag.

Den nya bestämmelsen kommer inte att påverka din rätt att använda dig av textutdrag för personligt bruk, eller din rätt att använda hyperlänkar.

Plattformar måste ha licens för delning

En annan ny bestämmelse är artikel 17, som har varit mycket omdiskuterad. Direktivet vill inte begränsa användning av material på internet, men det vill skapa rätt förutsättningar för det.

Plattformtjänster som tjänar pengar på att göra material som läggs upp av deras användare tillgängligt (Facebookinlägg, Instagraminlägg med flera) får med direktivet ett ansvar för användningen. För att de skall kunna fortsätta med att tillåta delning av upphovsrättsligt skyddat material krävs att de har en licens med en rättighetsorganisation, alltså organisationer som representerar upphovspersoner.

Den nya regleringen innebär också att plattformar som Youtube behöver betala ersättning till upphovspersoner på samma sätt som till exempel Spotify gör.

Upphovsperson ska ha ersättning

Direktivet ger även rätt till enskilda upphovspersoner att få rättvis och rimlig ersättning när deras verk används online (artiklarna 18—20).

Den användning som görs digitalt av ett upphovsrättsligt verk skall rapporteras till upphovspersonerna, och om ersättningen som en upphovsperson får inte har rimlig storlek, jämfört med hur materialet använts, skall upphovspersonen ha rätt till högre ersättning.

Man ska få skämta och göra parodi

Vidare fastslår direktivet rätten att göra parodi på vad någon annan har gjort, alltså förvränga det på ett skämtsamt sätt.

I dag är det fritt för medlemsstaterna att inte ha ett sådant skydd. Sverige har fram till i dag inte haft ett sådant undantag i upphovsrättslagen.

Det finns material på nätet som är tillgängligt under så kallad CC-licens. Upphovspersonen går då med på att verket får spridas fritt, så länge du talar om vem som skapat verket. Du måste skriva vem som till exempel tagit ett foto. Kolla alltid vad som gäller!

Undersök alltid vem som äger rättigheterna

Bara för att material finns på nätet betyder det inte att du fritt kan använda det.

Bilder som kommer upp när du söker på Google ägs inte av Google. Det är helt enkelt bilder som Google hittar när de söker metadata.

Om du hittar en bild vid en Google-sökning måste du undersöka vem som äger rättigheterna till bilden och de villkor som gör att du (kanske) kan använda den.

Väldigt mycket av det som skapas i form av bilder, filmer, texter med mera skyddas av upphovsrättslagen. Utgångspunkten är att den som har skapat något också har en ensamrätt till det materialet.

Det finns saker du kan använda utan att fråga

Det finns sådant som du kan använda lagligt utan att du först måste be om lov.

Det finns material på nätet som är tillgängligt under en licens, så kallade Creative Commons (CC-licenser) 

Det är väldigt mycket material i dag som görs tillgängligt under en CC-licens. Det är en licens där upphovspersonen går med på att verket får spridas fritt, så länge upphovspersonen nämns som skapare till verket. Du måste alltså skriva vem som till exempel tagit ett foto.

Symboler kan hjälpa dig

Det kan så klart finnas varianter av CC-licensen.

Vissa upphovspersoner vill att verket ska spridas, men andra kräver att du inte använder det i kommersiella sammanhang, som till exempel reklam, eller att verket inte får bearbetas och förändras.

För att underlätta användningen av CC, och för att inte behöva läsa komplicerad text som beskriver hur materialet får användas (och inte) har de här symbolerna utvecklats:

Symbol 1: "Du måste ge mig erkännande." Symbol 2: "Använd gärna men tjäna inte pengar." Symbol 3: "Din version måste vara identisk med min - inga förändringar." Symbol 4: "Om jag låter dig göra förändringar, upprepa min CC-licens."

Symbolerna står i stället för text om avtalet med de villkor som behöver vara uppfyllda för att användningen av verket skall kunna falla inom licensen.

Det finns även andra licenser som tillåter att man får tillgång till upphovsrättskyddat material, och man kan (om man följer licensens villkor) även utveckla materialet.

Med öppen tillgång får vem som helst ladda ner

Open access (OA), eller öppen tillgång, betyder att vetenskapliga artiklar publiceras fritt tillgängligt på nätet.

Open access tillåter vem som helst att läsa, ladda ned, kopiera, distribuera, skriva ut samt att använda texterna på ett sådant sätt att det inte bryter mot upphovsrättslagen.

Öppen källkod finns för programutvecklare

Open Source — Öppen källkod eller Öppen programvara — handlar om licenser där källkod är tillgänglig att använda, läsa, ändra och sprida för den som vill.

Detta gör att programutvecklare kan använda programkod som andra har utvecklat i egna projekt utan att betala licensavgifter till kodens ägare. De kan också anpassa koden till sina användares behov utan att hindras av upphovsrätten.

Oftast kräver sådana open source-licenser att programvara, som utvecklas utifrån open source-källkod, också ska göras tillgänglig under samma open source-licens.

Information and videos are available here to show you what you can do with other people’s photos, videos and music online. For example, can you take photos of people you don’t know and publish them on the Internet?

Can you share photos of people you don’t know? Are you responsible for everything you post on social media? "The Little Copyright Issue" is a ten-part series of programmes for children and young people up to the age of 13, teachers, librarians and parents.

The videos found on the sites in the links are a collaboration between the former Swedish Media Council and the Swedish Intellectual Property Office (PRV)

What can you do if someone shares your photos or other copyrighted material? And when do you actually have the copyright to something? We asked Frantzeska Papadopoulou, Professor of Intellectual Property Law at Stockholm University.

Most of the things we create can be protected

Most of the things we create - paintings, poems, photos of friends, or maybe videos on your mobile – can be copyrighted works.

So what you create may be protected by the Copyright Act

Anything to be protected has to be original and personalised. And most of the things we create are exactly that.

Can several people hold copyright at the same time?

Several people might have jointly created a work that’s protected by copyright.

For example, you might have taken a photo with a friend who told you what to shoot, what the best light is and what angle to use. In that case, you own the copyright together. For the photo to be used, both you and your friend need to agree on how it can be used.

When is copyright infringed?

Anyone who posts your photos or videos – which are usually protected by copyright – without asking for permission is infringing your copyright.

That person is infringing your exclusive rights as the originator. That’s what the Copyright Act says.

Posting a photo or video online is the same as making a copy of the photo or video. You’re making the video or photo available to everyone else at the same time. Once something is online, it becomes available to the whole world – unless it’s published on a password-protected website.

Both copying and making available – sharing – are things that only the creator of the work can decide on. The originator, that is.

Why do some people use other people’s work without permission?

So why do people often publish photos taken by someone else, or copy texts written by someone else, without permission?

There may be various reasons for this. Usually people take someone else’s photos or videos because they like them, or because they don’t have a photo or video of their own to use for a presentation, an Instagram post or similar.

Exactly why they do that – that is, why they’re copying or sharing the photo or video – isn’t really of interest. What’s important is to get approval from the person who took the photo/video, wrote the text, etc. Every originator has the right to control what they’ve created. And every originator has the right to refuse to allow their works to be shared.

If you allow someone to post a photo or video that you’ve created, you have to be named as the originator.

What do you do if someone uses your work?

What happens if someone who hasn’t asked your permission posts your photos or videos online?

The best thing to do is contact that person and ask them to take down the photo or video. You can also contact the platform where the photo or video has been posted and report copyright infringement.

Most platforms tend to respond quickly to such accusations. The person responsible for the illegal use may be suspended from the platform for a time.

The terms of use on YouTube are a good example. There may be various restrictions on how videos can be used. For example, you can add a hyperlink to a clip, but you can’t embed the clip or take screenshots from videos without the permission of the person who uploaded the video to YouTube.

Who can I ask about this?

If you take a lot of photos or make videos as an artistic expression, you may want to talk to an organisation that protects originators’ rights, such as Bildupphovsrätt

You can get help, support and advice from them if you need to talk to someone who’s using your material.

If nothing else works, you can file a lawsuit for copyright infringement.

Copyright infringement is sometimes a criminal offence, in which case you can report it to the police as well. But to do this, there has to be a major infringement.

What should I do if someone shares photos of me without asking? We asked Frantzeska Papadopoulou, Professor of Intellectual Property Law at Stockholm University.

What should I do if someone shares photos of me without my permission?

Copyright law may conflict with other legislation in that case.

The principle of copyright law is that the person who took the photo has the right to copy it, make it publicly available, etc.

But what about the person in the photo?

Sharing photos of other people without their permission may be in breach of the General Data Protection Regulation, GDPR

The GDPR protects your privacy, i.e. the things that are private to you, and a photo can actually count as personal data. So if someone publishes photos of you without permission, they might be guilty of distributing personal data.

Photos of children have extra protection.

The GDPR is applicable if you share an photo on social media, for example, but not if the photo is used privately.

When it comes to publishing photos online, interests need to be balanced against one another to decide whether the photos can be posted. One person’s interest in publishing the photo has to be weighed against another person’s interest in not having their photo posted online.

Photos of children can be considered to have extra protection, which usually means the photo shouldn’t be published.

Taking photos may be offensive

In some cases, taking photos may be offensive.

Offensive photography is described in the Criminal Code, chapter 4 (6a),  as when someone without permission or secretly takes a photo of someone indoors at home or in a toilet, in a changing room, or something like that.

What does the new EU Copyright Directive mean for us all? We asked Frantzeska Papadopoulou, Professor of Intellectual Property Law at Stockholm University, about the new Swedish law of 2023 – the directive is part of that.

What does the EU have to say about copyright?

The DSM Directive is the new directive, or EU guidelines, in the field of copyright. 

DSM stands for “Digital Single Market”, and the Directive aims to harmonise laws in EU countries on the use of copyrighted material in a digital environment. This means that the laws should be the same in all 27 EU countries.

The Directive became part of Swedish law (the Copyright Act) on 1 January 2023.

Media can claim compensation

One of the most important changes in the Directive relates to what the media sometimes refer to as link tax (Article 15 of the DMS Directive).

This means that media organisations such as newspapers, radio and television should be able to claim compensation when platforms such as Google and Facebook use their articles by publishing text extracts.

The new provision will not affect your right to use text extracts for personal use, or your right to use hyperlinks.

Platforms must have a licence for sharing

Another new provision is Article 17, which has been very controversial. The Directive doesn’t aim to restrict the use of material on the Internet, but it does aim to create the right conditions for it.

The Directive means that platform services that earn money by making material posted by their users available (Facebook posts, Instagram posts, etc.) are responsible for their use of this material. To continue allowing the sharing of copyrighted material, they have to have a licence with a rights organisation, i.e. organisations representing originators.

The new regulation also means that platforms such as YouTube will have to pay compensation to originators in the same way that Spotify does, for example.

Originators must receive compensation

The Directive also gives individual originators the right to receive fair and reasonable compensation when their works are used online (Articles 18–20).

Digital use of a copyrighted work must be reported to the originators, and the originator should be entitled to higher compensation if the compensation they receive is unreasonable in relation to the use made of the material.

Parody and jokes are allowed

Furthermore, the Directive establishes the right to parody what someone else has done, i.e. to distort it in a jocular fashion.

Member States are free not to have such protection at the moment. Until now, Sweden has not had such an exception in the Copyright Act.

There’s material online that’s available under what’s known as a CC licence. With this, the originator agrees to allow the work to be distributed freely as long as you make it clear who created the work. You have to indicate who took a photo, for example. Always check the rules!

Always find out who owns the rights

Just because you find material online doesn’t mean you can use it freely.

Photos that come up when you search on Google aren’t owned by Google. These are just photos that Google finds when searching metadata.

If you find a photo in a Google search, you need to check who owns the rights to the photo and the conditions that allow you to use it – if, indeed, you’re allowed to use it at all.

A lot of what’s created in the form of photos, videos, texts, etc. is protected by copyright law. Essentially, whoever created something also has an exclusive right to that material.

There are things you can use without asking

There are things that you can use legally without having to ask for permission first.

There’s material online that’s available under what’s known as a Creative Commons licence (CC licence).

A lot of material today is made available under CC licences. A CC licence is a licence where the originator agrees that the work can be distributed freely, as long as the originator is credited as the creator of the work. So you have to say who took a photo, for example.

Symbols can help you

Obviously, there may be variants of the CC licence.

Some originators want their work to be distributed, but others require you not to use it for commercial purposes, such as advertising, or demand that the work isn’t adapted or altered.

These symbols have been developed to make it easier to use CC, and to avoid you having to read complicated text describing how material can (and can’t) be used:

The symbols replace the text of the agreement with the conditions that need to be met for the use of the work to be covered by the licence.

There are also other licences that allow you to access copyrighted material, and you can develop the material as well (if you comply with the conditions of the licence).

Open access means anyone can download it

Open access (OA) means that scientific papers are published and freely available online.

Open access means that anyone is allowed to read, download, copy, distribute, print and use the texts in a way that doesn’t breach copyright law.

Open source code is available for software developers

Open source code refers to licences where the source code is available for anyone to use, read, modify and distribute.

This allows software developers to use software code developed by others in their own projects without paying licence fees to the owner of the code. They can also adapt the code to their users’ needs without being hindered by copyright.

Such open source licences frequently require software developed on the basis of open source code to also be made available under the same open source licence.

تتوفر هنا معلومات ومقاطع فيديو لتوضح لك ما يمكنك فعله بالصور ومقاطع الفيديو والمقاطع الصوتية الخاصة بالأشخاص الآخرين عبر الإنترنت. على سبيل المثال، هل يمكنك التقاط صور لأشخاص لا تعرفهم ونشرها على الإنترنت؟

هل يمكنك مشاركة صور لأشخاص لا تعرفهم؟ هل تتحمل المسؤولية عن كل ما تنشره على وسائل التواصل الاجتماعي؟ تعتبر قضية حقوق التأليف والنشر البسيطة سلسلة من عشرة أجزاء من البرامج للأطفال والشباب حتى سن 13 عامًا والمعلمين وأمناء المكتبات وأولياء الأمور.

تُعد مقاطع الفيديو الموجودة على المواقع في الروابط نتاج التعاون بين مجلس الإعلام السويدي والمكتب السويدي لحقوق الملكية الفكرية (PRV)
 

ماذا أفعل إذا شارك أحدهم صوري بدون الرجوع إلي؟ سألنا أستاذة قانون الملكية الفكرية بجامعة ستوكهولم، فرانتزيسكا بابادوبولو

ماذا أفعل إذا شارك أحدهم صوري دون إذن مني؟

قد يتعارض قانون حقوق التأليف والنشر مع غيره من التشريعات فيما يخص هذا الشأن.

يكمن المبدأ من قانون حقوق التأليف والنشر في أحقية الشخص الذي التقط الصورة في نسخها، وإتاحتها للعامة، وغيرها من الأفعال.

لكن ماذا عن الشخص الذي في الصورة؟
مشاركة صور لأشخاص آخرين بدون إذن منهم ربما يكون خرقًا في اللائحة العامة لحماية البيانات (GDPR) 

تحمي اللائحة العامة لحماية البيانات خصوصيتك، أي الأمور التي تُعد خاصة بالنسبة لك، ويُمكن اعتبار الصورة في الواقع ضمن هذه البيانات الشخصية. ولذا إذا نشر أحدهم صورا لك دون إذنك، فربما يُعد مذنبًا لنشره بيانات شخصية.

تتمتع صور الأطفال بحماية إضافية.

تسري اللائحة العامة لحماية البيانات إذا شاركت صورة على مواقع التواصل الاجتماعي، على سبيل المثال، ولكن ليس الأمر كذلك إذا كانت الصورة تُستخدم بشكل خاص.

عندما يتعلق الأمر بنشر الصور عبر الإنترنت، يجب موازنة الاهتمامات مع بعضها البعض لتحديد ما إذا كان يمكن نشر الصور أم لا. ويجب الموازنة بين اهتمام أحد الأشخاص بنشر الصورة مقابل اهتمام شخص آخر بعدم نشر صورته على الإنترنت.

يمكن اعتبار أن صور الأطفال تتمتع بحماية إضافية، مما يعني أنه لا ينبغي نشر الصورة عادة.

قد يُعد التقاط الصور أمرًا مسيئًا

في بعض الحالات، قد يُعد التقاط الصور أمرًا مسيئًا.

نصّ القانون الجنائي  في الفصل 4 (6أ) .، فيما يخص وصف التصوير المسيء، على أنه التقاط شخص ما صورة لغيره دون إذن منهم، أو يفعل ذلك سرًا داخل منازلهم، أو في المرحاض، أو في غرفة تغيير الملابس، أو شيء من هذا القبيل.

ماذا أفعل إذا شارك أحدهم صوري بدون الرجوع إلي؟ سألنا أستاذة قانون الملكية الفكرية بجامعة ستوكهولم، فرانتزيسكا بابادوبولو

ماذا أفعل إذا شارك أحدهم صوري دون إذن مني؟

قد يتعارض قانون حقوق التأليف والنشر مع غيره من التشريعات فيما يخص هذا الشأن.

يكمن المبدأ من قانون حقوق التأليف والنشر في أحقية الشخص الذي التقط الصورة في نسخها، وإتاحتها للعامة، وغيرها من الأفعال.

لكن ماذا عن الشخص الذي في الصورة؟
مشاركة صور لأشخاص آخرين بدون إذن منهم ربما يكون خرقًا في اللائحة العامة لحماية البيانات (GDPR) 

تحمي اللائحة العامة لحماية البيانات خصوصيتك، أي الأمور التي تُعد خاصة بالنسبة لك، ويُمكن اعتبار الصورة في الواقع ضمن هذه البيانات الشخصية. ولذا إذا نشر أحدهم صورا لك دون إذنك، فربما يُعد مذنبًا لنشره بيانات شخصية.

تتمتع صور الأطفال بحماية إضافية.

تسري اللائحة العامة لحماية البيانات إذا شاركت صورة على مواقع التواصل الاجتماعي، على سبيل المثال، ولكن ليس الأمر كذلك إذا كانت الصورة تُستخدم بشكل خاص.

عندما يتعلق الأمر بنشر الصور عبر الإنترنت، يجب موازنة الاهتمامات مع بعضها البعض لتحديد ما إذا كان يمكن نشر الصور أم لا. ويجب الموازنة بين اهتمام أحد الأشخاص بنشر الصورة مقابل اهتمام شخص آخر بعدم نشر صورته على الإنترنت.

يمكن اعتبار أن صور الأطفال تتمتع بحماية إضافية، مما يعني أنه لا ينبغي نشر الصورة عادة.

قد يُعد التقاط الصور أمرًا مسيئًا

في بعض الحالات، قد يُعد التقاط الصور أمرًا مسيئًا.

نصّ القانون الجنائي  في الفصل 4 (6أ) .، فيما يخص وصف التصوير المسيء، على أنه التقاط شخص ما صورة لغيره دون إذن منهم، أو يفعل ذلك سرًا داخل منازلهم، أو في المرحاض، أو في غرفة تغيير الملابس، أو شيء من هذا القبيل.

ماذا أفعل إذا شارك أحدهم صوري بدون الرجوع إلي؟ سألنا أستاذة قانون الملكية الفكرية بجامعة ستوكهولم، فرانتزيسكا بابادوبولو

ماذا أفعل إذا شارك أحدهم صوري دون إذن مني؟

قد يتعارض قانون حقوق التأليف والنشر مع غيره من التشريعات فيما يخص هذا الشأن.

يكمن المبدأ من قانون حقوق التأليف والنشر في أحقية الشخص الذي التقط الصورة في نسخها، وإتاحتها للعامة، وغيرها من الأفعال.

لكن ماذا عن الشخص الذي في الصورة؟
مشاركة صور لأشخاص آخرين بدون إذن منهم ربما يكون خرقًا في اللائحة العامة لحماية البيانات (GDPR) 

تحمي اللائحة العامة لحماية البيانات خصوصيتك، أي الأمور التي تُعد خاصة بالنسبة لك، ويُمكن اعتبار الصورة في الواقع ضمن هذه البيانات الشخصية. ولذا إذا نشر أحدهم صورا لك دون إذنك، فربما يُعد مذنبًا لنشره بيانات شخصية.

تتمتع صور الأطفال بحماية إضافية.

تسري اللائحة العامة لحماية البيانات إذا شاركت صورة على مواقع التواصل الاجتماعي، على سبيل المثال، ولكن ليس الأمر كذلك إذا كانت الصورة تُستخدم بشكل خاص.

عندما يتعلق الأمر بنشر الصور عبر الإنترنت، يجب موازنة الاهتمامات مع بعضها البعض لتحديد ما إذا كان يمكن نشر الصور أم لا. ويجب الموازنة بين اهتمام أحد الأشخاص بنشر الصورة مقابل اهتمام شخص آخر بعدم نشر صورته على الإنترنت.

يمكن اعتبار أن صور الأطفال تتمتع بحماية إضافية، مما يعني أنه لا ينبغي نشر الصورة عادة.

قد يُعد التقاط الصور أمرًا مسيئًا

في بعض الحالات، قد يُعد التقاط الصور أمرًا مسيئًا.

نصّ القانون الجنائي  في الفصل 4 (6أ) .، فيما يخص وصف التصوير المسيء، على أنه التقاط شخص ما صورة لغيره دون إذن منهم، أو يفعل ذلك سرًا داخل منازلهم، أو في المرحاض، أو في غرفة تغيير الملابس، أو شيء من هذا القبيل.