Under seminariet ‘Utan läsande, inget skrivande’ delade Statens medieråds analytiker Yvonne Andersson med sig av hur ungas läsvanor förändrats. En slutsats är att familjebakgrund spelar roll för läsning.

Tiden som barn och tonåringar lägger på att läsa böcker och tidningar minskar, men samhällsklass spelar stor roll. Föräldrars utbildningsnivå, såväl som inkomst påverkar barnens läsvanor. Att barn och tonåringar lägger mindre tid på läsning är en trend som pågått under flera års tid, det visar Statens medieråds rapport Ungar & medier. År 2012 svarade en femtedel, 20 procent, av tonåringarna mellan 13 och 16 år att de läste varje dag. I den senaste mätningen har den siffran sjunkit till 7 procent.

Fler än tidigare svarar också att de aldrig läser på sin fritid. År 2012 uppgav bara 6 procent av pojkarna mellan 13 och 16 år att de inte läste alls på fritiden. År 2020 har andelen pojkar som aldrig läser ökat till 20 procent.
Men det minskade läsandet har inte sett likadant ut i alla grupper: Barn till högutbildade läser mer. Andelen som anger att de aldrig läser på sin fritid har knappt förändrats i den här gruppen, medan de har ökat märkbart bland tonåringar med låg- och medelutbildade föräldrar. Dvs andelen ”icke-läsare” har alltså knappt ökat alls bland barn till högutbildade under åren, men däremot bland barn till låg- och medelutbildade.

— Läsvana är ofta kopplat till studievana miljöer, och resultaten här antyder att kopplingarna snarare stärkts än försvagats sedan 2012. Trots de läsfrämjande insatser som gjorts under åren verkar inte skillnaderna minska mellan barn med högutbildade föräldrar och de med lägre utbildningsnivå i familjen, kommenterar Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd.

Läs hela rapporten Ungar & medier 2021

Den här artikeln publicerades ursprungligen på dåvarande Statens medieråds hemsida, den 12 december 2021. Från och med den 1 januari 2024 bildade Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv Mediemyndigheten.