Forskning visar att användning av digitala medier kan leda till psykisk ohälsa som depression, ångest och ätstörningar hos unga. Men bilden är komplex – barn är individer som påverkas olika av olika saker.

Flickor verkar exempelvis kunna påverkas negativt av sociala mediers innehåll, exempelvis förhärligande kroppsideal och mobbning. Eller så tar skärmanvändning tid från unga människors andra viktiga aktiviteter — sömn, motion, studier och umgänge — vilket gör att de till slut kan må dåligt.

Umgänge och motion skyddar

Hälften av barnen och tonåringarna anser själva att medieanvändningen dagligen leder till att de inte gör andra saker som de ska göra. Det visar Statens medieråds återkommande undersökningar Ungar och medier. I senaste rapporten (2021) hade användningen av mobiler och sociala medier ökat, samtidigt som andelen barn som tyckte att de ägnade för mycket tid åt mobilen och sociala medier också vuxit.

I Statens medieråds rapport Unga, medier och psykisk ohälsa (2020) identifieras några faktorer som verkar fungera som skydd mot sådant som kan göra att en ung människa mår dåligt av att i hög utsträckning använda digitala skärmar:

• kunskap och att lyckas i skolan
• träning/motion
• att träffa kompisar även på andra sätt än digitalt
• att prata med sina föräldrar om sin dag och hur den har varit.

Vissa mer sårbara

Forskningen visar att vissa barn eller tonåringar kan ha en individuell känslighet som lättare skapar eller förstärker psykisk ohälsa på grund av digital medieanvändning.

”Det finns mycket som tyder på att om man har en ökad sårbarhet för att utveckla problem med sociala medier och använder det mycket eller kommer i kontakt med dåligt innehåll, förstärks de psykosociala problemen,” säger Lisa Thorell, forskare i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI, i en intervju gjord av Medicinsk Vetenskap (nr 2 2022), publicerad på Karolinska institutets (KI) nyhetssida.

Ytterligare forskning behövs

Lisa Thorell har tillsammans med forskarkollegan Sissela Nutley författat Statens medieråds kunskapsöversikt Digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (2021). Där framgår att digitala medier kan ha en betydande negativ inverkan på ungas psykiska hälsa ”… men att ytterligare forskning behövs för att klargöra under vilka förutsättningar som en förhöjd risk för negativa effekter infinner sig.

Det finns enligt rapporten tecken på att relativt många uppvisar ett beroendemässigt användande av digitala medier, och det bör enligt författarna vara ”av yttersta vikt” att stoppa sådant beroende i ett tidigt skede.

Vi påverkas olika

En forskningsslutsats är dock att vi påverkas olika – och inte bara negativt. Sociala medier har också har positiva effekter, just för att de är sociala, säger Lisa Thorell (KI:s nyhetssida). Hon påpekar å andra sidan att både ungdomar och föräldrar söker hjälp och stöd på grund av digitala mediers negativa effekter på ungdomars psykiska hälsa. Vi kan vara övertygade om att det finns ett samband, menar hon. (Forte.se).

"Man behöver hitta en balans"

Statens medieråds analytiker Yvonne Andersson, författare till rapporten Ungar, medier och psykisk ohälsa, svarar här på ett par centrala frågor kring barns och ungas digitala medieanvändning.

Är det relevant att tala om "skärmtid" som något negativt, en risk, för barn och tonåringar?

— Både ja och nej. Det finns vid det här laget många studier som funnit korrelationer mellan mer tid med mobilen, på nätet eller sociala medier och sämre psykiskt välbefinnande. I vissa fall kan det handla om så kallade förskjutningseffekter: om man ägnar mycket tid åt medier blir det mindre tid till annat, och om medieanvändningen går ut över andra saker som vi också behöver göra för att må bra kan det till slut få negativa konsekvenser för hälsan.

Då behöver man hitta en bättre balans i tillvaron. Men man måste också ställa sig frågan varför barnet ägnar så mycket tid åt medier – är det kanske snarare ett symptom på än en orsak till psykiska besvär? Dessutom är ju medieanvändning så mycket mer än en fråga om ”tid”, till exempel vilka man interagerar med och hur, vilket innehåll och budskap man tar del av och så vidare. Medier är ju kultur, inte minst ungdomskultur.

Vad är ditt bästa tips till föräldrar och barn när sommarlovet kommer med många lediga timmar som kan läggas på digitala medier?

— Dels att tänka ”balans”. Digitala medier kan erbjuda mycket nöje och avkoppling som tillsammans med andra aktiviteter och social samvaro kan ge ett jättebra sommarlov. Dels ska man komma ihåg att för barn idag är datorspel och sociala medier sätt att hålla kontakten med kompisarna när man kanske inte kan träffas på andra sätt. Man kan gejma med bästisen även om den är i Ystad och man själv är i Haparanda.

Den här texten publicerades ursprungligen på dåvarande Statens medieråds hemsida, den 8 juni 2022.