Förebyggande insatser och konkret stöd till barn och unga är fokus för Safer Internet Centre. Ett projekt där Mediemyndigheten, Bris och ECPAT kraftsamlar för att öka barns trygghet på nätet. Annika Engström, projektledare vid Mediemyndigheten, betonar värdet av det internationella erfarenhetsutbytet.

Annika Engström projektleder satsningen Safer Internet Centre vid Mediemyndigheten. Pressbild: Mediemyndigheten.

Så kallade Safer Internet Centres finns idag i samtliga EU-länder samt Norge, Storbritannien och Island och delfinansieras av EU-kommissionen. I Sverige driver Mediemyndigheten, ECPAT och Bris arbetet gemensamt inom ramen för det två-åriga EU-projektet som Safer Internet Centre. För Mediemyndigheten handlar insatsen främst om att koordinera arbetet samt om att erbjuda kunskap i form av expertis och rapporter inom området. Annika Engström klev på som projektledare i februari 2023 och har tydliga visioner:

Vad vill du att Safer Internet Centre ska åstadkomma innan de två projektåren är över?

— Jag hoppas att vi har lyckats lyfta barns rättigheter i den digitala miljön. Både på den politiska agendan och mot olika berörda yrkesgrupper, som exempelvis lärare. Safer Internet Centre ska uppmärksamma barns utsatthet på nätet, men även lyfta fram och sprida det stöd och den kunskap som faktiskt finns att få samt öka delaktigheten bland föräldrar och unga i arbetet med att barn ska känna sig, och vara, trygga på nätet. Dessutom ska barn och unga förstås under de två projektåren ha fått god hjälp genom Bris stödlinje och ECPATs hotline, som båda ingår som viktiga delar i Safer Internet Centre Sverige.

Vad betyder Mediemyndighetens samverkan med Bris och ECPAT för Safer Internet Centre?

— Samtliga delar inom Safer Internet Centre har var för sig funnits redan tidigare. Mediemyndighetens fokus på kunskap och rapporter inom området, Bris stödlinje och ECPATs hotline. Styrkan nu är den gemensamma kraften i att tre etablerade aktörer erbjuder en helhetslösning av stöd till professionella inom området, till föräldrar samt förstås även till barn och unga. Den gemensamma kraftsamlingen blir en enorm styrka i arbetet. Tillsammans arrangerar vi även Safer Internet Day årligen för att sätta fokus på barns och ungas utsatthet på nätet samt deltar på en rad andra nationella evenemang.­

Vilket är Mediemyndighetens viktigaste bidrag in i Safer Internet Centre?

— Just att driva arbetet med koordineringen, ta fram rapporter och sprida kunskap om frågor kopplade till barns och ungas trygghet på nätet. På Mediemyndigheten finns expertis inom området i och med att vi som myndighet är ett kunskapscenter för barns och ungas medieanvändning, samt för medie- och informationskunnighet. Genom Safer Internet Centre ges nu ännu bättre förutsättningar att nå ut med den kunskapen.

Vilka utmaningar finns?

— En av flera utmaningar i arbetet framåt med att få barn och unga att känna sig trygga på nätet är att skapa förståelse för att nätet inte är något separat, utan en integrerad del av barn och ungas vardag. En annan utmaning är att öka kunskapen kring vad du får göra på nätet och vad som faktiskt är att betrakta som ett brott. Föräldrar och professionella har ett stort ansvar här för att undvika normalisering av sådant som bryter mot lagen. Att sprida hat och hot är inte okej och definitivt inget någon ska tvingas acceptera. Nätet ska vara en bra och rolig plats att vara på. För där finns också mycket positivt att del av för barn och unga.

Vad är nyttan med att samarbeta på EU-nivå?

— Det finns massor av inspirerande arbetssätt och metoder i andra EU-länder som vi genom Safer Internet Centre kan vidareförmedla till yrkesverksamma i vårt land. Dessutom handlar det här om en problematik som är "gränslös", även om förutsättningar och lagstiftning kan se lite olika ut. Det finns absolut förutsättningar att dra lärdomar av varandras arbete, både när det gäller framgångar och motgångar. Safer Internet Centre är helt enkelt kraftsamling både på nationell nivå och på EU-nivå för barns och ungas trygghet på nätet.