Åtta av tio barn i åldern 9–12 år i Sverige spelar digitala spel. För en liten del av dem kan spelandet leda till negativa konsekvenser, så kallad "gaming disorder". Det lyfts i en kunskapsöversikt från Mediemyndigheten.

Det finns negativa sidor med spelandet hos en liten del av de unga som spelar. Bland annat kan man ha problem med att spela för mycket, att spelandet tar tid från andra saker som sömn eller läxläsning, risker där spelaren betalar för att ta sig vidare i spelet, samt ökad risk för nedstämdhet och ångest. Beteendets negativa sidor har fått formellt erkännande genom införandet av diagnosen gaming disorder (GD) i diagnossystemet "International Classification of Diseases", ICD-11.  

Mediemyndigheten presenterar nu en kunskapsöversikt om gaming disorder.   

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skolhälsovården och samhället i stort efterfrågar kunskap om gaming disorder, dess kännetecken och inte minst effektiva behandlingsmetoder. Rapporten är en del i arbetet med att utveckla ny kunskap inom ramen för Safer Internet Centre Sverige, som är ett kunskapscenter vid Mediemyndigheten.

– Frågan om problematiskt dataspelande och gaming disorder har varit aktuell länge, och jag tror det kommer att diskuteras ännu mer framöver. Genom den här kunskapsöversikten har Mediemyndigheten samlat den aktuella kunskapen om ämnet i en rapport som jag tror kommer att vara till nytta för praktiker på området, andra myndigheter och forskare i ämnet, säger Johan Karlsson, projektledare för rapporten och medarbetare vid Mediemyndigheten. 

Vanligare hos pojkar  

Kunskapsöversikten tar upp bland annat diagnosen gaming disorder –  hur vanligt det är, vilka som drabbas, hur vården ser ut och om själva diagnosen och dess kriterier är relevanta ur ett vetenskapligt perspektiv.

Datorspelande är mest utbrett bland unga individer och förekommer i högre grad bland pojkar än flickor. Forskning har visat att pojkar även är överrepresenterade bland dem som uppfyller kriterier för gaming disorder, men kunskapen om vad som orsakar könsskillnaderna eller de specifika kännetecknen för flickors spelande är begränsad.  

"Gaming" närmar sig "gambling"

 Det finns många spel som använder manipulativ design för att hålla kvar spelare och få dem att spela mer än vad de kanske har tänkt sig. Det finns också olika former av monetariseringsstrategier i spelen, det vill säga olika sätt för ”spelägaren” att tjäna pengar på spelaren genom pengatransaktioner för olika typer av spelinnehåll. Man talar till exempel om spel som är av typen ”pay-to-win”, där du under spelets gång betalar för visst innehåll för att ta dig vidare, skaffa dig fördelar jämfört med med- och motspelare och nå spelets slutnivå.

Vissa av dessa pengaelement närmar sig eller är rent av att betrakta som spel om pengar – det som kallas hasardspel eller gambling. Det som tidigare varit tydligt separerade fenomen: gaming (dataspel) och gambling (spel om pengar) överlappar alltså numera varandra i viss utsträckning. Detta skapar större risker också för minderåriga.  

Fakta: "Gaming disorder – en kunskapsöversikt"

Kunskapsöversikten är skriven av Frida André och projektet är finansierat av Europeiska unionen.

Kunskapsöversikten skapades eftersom Mediemyndigheten har i uppgift att bland annat följa och analysera utvecklingen inom medieområdet och om barn och ungas medieanvändning samt sprida kunskap om den till berörda aktörer och allmänheten. Mediemyndigheten ska även verka för att skydda barn mot skadlig mediepåverkan.