Bestämmelsen om mediets genomslagskraft tillämpas bland annat vid
bedömningen av program som innehåller våld. Den innebär enligt granskningsnämndens praxis ett krav på återhållsamhet i fråga om våldsskildringar och våldsinslag som sänds på tider då barn kan antas ta del av programmen. Den kan även tillämpas vid bedömning av inslag som utgör uppenbar psykisk misshandel eller mobbning.

Nämnden tillämpar en strängare bedömning för program eller inslag före
kl. 21.00 än för senare sändningar. Nämnden tar även hänsyn till programsammanhanget och om någon varning föregick sändningen.
Tidsgränsen 21.00 gäller dock inte för våldsskildringar i nyhetsprogram.

För att inte lägga alltför stora hinder i vägen för nyhetsförmedlingen gäller
huvudregeln att man vid nyhetssändningar före kl.19.00 ska visa återhållsamhet i framställningssättet.

Bestämmelsen om mediets genomslagskraft innebär enligt granskningsnämndens praxis också ett krav på återhållsamhet när det gäller avancerade sexuella framställningar. Vid sin bedömning har nämnden beaktat bland annat programsammanhanget, sändningstidpunkten samt om programmet eller inslaget presenterades på ett sådant sätt att dess karaktär tydligt framgick.

Bestämmelsen om mediets genomslagskraft innebär också ett krav på
varsamhet vid speglingen av bruket av till exempel alkohol, tobak och
narkotika.

Bestämmelsen tillämpas bland annat när det gäller program eller inslag som
kan uppfattas som diskriminerande. Det innebär enligt granskningsnämndens praxis att programföretaget inte får sända program eller inslag som är uppenbart kränkande mot människor med visst kön, hudfärg, etnicitet, religion eller sexuell läggning eller mot människor med olika former av funktionsnedsättningar eller sjukdomar.

Bestämmelsen om mediets genomslagskraft innebär också att varsamhet måste iakttas när det gäller program eller inslag som kan uppfattas uppmana till brott eller annat särskilt hänsynslöst beteende eller som innebär ett förhärligande av brott och brottslingar.

Text

Bestämmelsen om mediets genomslagskraft har tidigare ansetts innefatta ett krav på att svordomar ska undvikas i radio- och tv-program i andra sammanhang än där de är motiverade av konstnärliga krav eller ett äkthetsvärde. Granskningsnämnden och dess föregångare har under den senaste 20-årsperioden inte fällt något inslag på grund av förekomsten av svordomar.

När det gäller inslag som innehåller könsord har nämnden ansett att det i första hand är en fråga för programföretaget att avgöra om och när denna typ av inslag kan sändas.

Text

Ett tv-program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder får inte sändas under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmet, om det inte av särskilda skäl är försvarligt (5 kap. 2 § radio- och tv-lagen). Ett program med denna karaktär ska föregås av en varning i ljud eller bild, eller innehålla en löpande varning i bild. Motsvarande bestämmelse enligt tidigare radio- och tv-lag fanns i 6 kap. 2 §. Beslut tagna innan den 1 augusti 2010 refererar till denna paragraf.

Program som tillhandahålls i beställ-tv och som innehåller ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller pornografiska bilder får inte tillhandahållas på ett sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt (5 kap. 3 § radio- och tv-lagen).

Det är Justitiekanslern (JK) som övervakar om en sändning i tv eller beställ-tv innehåller våldsskildringar eller pornografiska bilder i strid med bestämmelserna. Om granskningsnämnden finner att en sändning eller ett tillhandahållande innehåller sådant material i strid med 5 kap. 2 -3§§ ska nämnden anmäla detta till JK.

Granskningsnämnden ska självständigt bedöma om programföretaget har följt bestämmelsen om varning. Det innebär att nämnden först måste pröva om sändningen innehåller sådant som avses i bestämmelsen.

Enligt lagstiftningens förarbeten betyder uttrycket ”ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär” skildringar som upplevs som realistiska av åskådarna och har en illusorisk verkan. Det innefattar också skildringar som är detaljerade, antingen genom att man ser våldet i närbild eller genom att det är fråga om långa eller upprepade sekvenser (prop. 1995/96:160 s. 94 f., prop. 1980/81:176 s. 14 och prop. 1986/87:151 s. 95).

Programföretag eller tillhandahållare som bryter mot bestämmelserna i 5 kap. 2-3 §§ kan föreläggas vid vite att följa dessa bestämmelser.

I personligt kåserande eller recenserande inslag och i personliga krönikor finns
ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets 
karaktär kan antas stå klar för tittarna/lyssnarna.

I personligt kåserande eller recenserande inslag och i personliga krönikor finns
ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets 
karaktär kan antas stå klar för tittarna/lyssnarna.

Enligt den så kallade demokratibestämmelsen i 5 kap. 1 § radio och tv-lagen 
ska programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om allas lika värde och den enskildes frihet och värdighet. Uttrycket ”det demokratiska statsskickets grundidéer” 
avser en statsform som bygger på fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt
samt fria och hemliga val. ”Allas lika värde och den enskildes frihet och 
värdighet” avser de sidor av demokratibegreppet som anknyter till förhållandet mellan människor, till exempel fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Bestämmelsen 
anses även innebära en skyldighet att markera avståndstagande från eller 
bemöta antidemokratiska uttalanden och att verka för att rasistiska fördomar 
bekämpas.

Public service-företagen har enligt sina sändningstillstånd en skyldighet att 
kommentera och belysa händelser och skeenden. Med kommentarskyldigheten följer ett visst utrymme för värderande omdömen.

TV4:s samhällsprogram Drevet aktualiserade frågan om det går att komma 
undan kravet på opartiskhet genom att tydligt ange att programmet innehåller 
ställningstaganden.

Uttalanden av programledare och reportrar som gjorts i andra sammanhang än de som beskrivits i de föregående kapitlen.

text

text

Ring P1 är ett återkommande direktsänt diskussionsprogram där programledarens uppgift är att ifrågasätta och att polemisera med de inringande personerna. Enligt granskningsnämnden måste det i ett program av denna typ för diskussionens skull finnas ett stort utrymme för programledaren att 
föra fram argument för en annan uppfattning än den som hävdas av en inringande lyssnare. Programledaren får dock inte föra fram sina egna åsikter.

text

text

För intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande 
gäller inte samma krav på opartiskhet som på programföretagens egna företrädare. Som framgår av till exempel besluten SB 75/02 och 392/97 (refererade i kapitel 11) finns det dock en gräns även för tillfälliga medverkandes yttrandefrihet.

text