EMFA - EU:s mediefrihetsförordning
EU:s mediefrihetsförordning (European Media Freedom Act, EMFA) är en ny EU-förordning som trädde i kraft i maj 2024 och gäller i alla medlemsländer. Den 8 augusti 2025 börjar de flesta av de nya reglerna i förordningen att gälla. Syftet är att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende – utan politisk eller ekonomisk påverkan.
Mediefrihetsförordningen kommer i stor utsträckning att påverka Mediemyndigheten som föreslås få tillsynsansvar för ett antal artiklar i förordningen. Mediemyndigheten deltar även i arbetet i en ny oberoende europeisk nämnd för medietjänster (Media Board) som inrättades i februari 2025. Nämnden ska samordna tillämpningen av reglerna och främja samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. Läs mer om Media Board.
Varför behövs en mediefrihetsförordning just nu?
EU-kommissionen har sett oroande tendenser i flera EU-länder, där pressfriheten försvagats, journalister utsatts för övervakning och medier begränsats. Mediefrihetsförordningen ska motverka detta genom att bland annat:
- Skydda journalister och deras källor
- Främja mediemångfald
- Förhindra att public service används som politiskt verktyg
- Motverka desinformation
Vad innebär EMFA?
EMFA innehåller regler som ska:
- Skydda mediers redaktionellt oberoende, bland annat genom att förbjuda otillbörlig politisk påverkan på redaktionellt innehåll.
- Förbättra skyddet för källor och mot övervakning. Det blir förbjudet att använda spionprogram mot journalister, förutom vid mycket allvarliga brott.
- Stärka insyn i medieägande, så att allmänheten tydligt kan se vem som äger och kontrollerar olika mediekanaler. Här måste medieföretag visa vem som äger dem och hur mycket statlig annonsering de får.
- Skydd online: Stora plattformar måste vara tydliga med varför de tar bort innehåll från medier och ge möjlighet att överklaga.
- Oberoende public service: Utnämningar till ledande positioner ska vara transparenta, och finansieringen ska vara trygg, stabil och långsiktig.
- Insyn i statlig annonsering: För att skapa insyn i vilka medieföretag som tilldelas statlig annonsering ska offentliga aktörer, så som myndigheter och kommuner, redovisa dessa utgifter.
- Mediekoncentrationer: När stora mediemarknadskoncentrationer görs ska effekterna bedömas. Det innebär att medlemsstaterna gör en bedömning av hur viktiga koncentrationer på mediemarknaden påverkar mediernas mångfald och redaktionella oberoende
- Användarval: Det ska vara enkelt att ändra förinställningar på t.ex. tv-apparater för att få tillgång till önskat medieinnehåll.
- Insyn i publikmätningar: För att säkerställa att data om tittande och lyssnande är jämförbar och trovärdig.
Vilka påverkas av EMFA?
Mediefrihetsförordningen kommer påverka stora delar av Sveriges mediebransch, myndigheter, men även Sveriges medborgare.
Den gäller aktörer inom mediebranschen som förmedlar medietjänster – så som traditionella tv- och radiobolag, poddar, nyhetsplattformar, onlineplattformar och presspublikationer. Tanken är att ett brett spektrum av professionella medieaktörer ska omfattas, även frilansare. Det innebär att mediefrihetsförordningen tar sikte på många aktörer som idag inte är föremål för vare sig reglering eller tillsyn. Även tillverkare, utvecklare och importörer av enheter och användargränssnitt omfattas, liksom mycket stora plattformar som Google och YouTube.
Vem ansvarar för EMFA i Sverige?
Sverige uppfyller redan många av de krav som ställs i förordningen, men de nya reglerna innebär både möjligheter och utmaningar. Mediemyndigheten förväntas få ett stort ansvar, bland annat för att övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande, bedöma mediekoncentrationer och deltar redan i det EU-gemensamma arbetet inom Media Board.
Vill du veta mer?
På EU-kommissionens webbplats kan du läsa mer om mediefrihetsförordningen och följa det fortsatta arbetet: EU:s rättsakt om mediefrihet - Europeiska kommissionen
Frågor och svar om EMFA
EU-kommissionen har noterat oroväckande tendenser i flera medlemsländer, där journalister har övervakats och pressfriheten har försvagats. Förordningen syftar till att stärka det redaktionella oberoendet, skydda journalister och deras källor, samt motverka desinformation och politisk påverkan på medierna.
Förordningen trädde i kraft i maj 2024, och de flesta av reglerna börjar tillämpas den 8 augusti 2025.
Medieföretag, myndigheter, medborgare, tillverkare och importörer av enheter och användargränssnitt, mycket stora onlineplattformar och även medietjänster från länder utanför EU påverkas av förordningen.
- Skydd för journalister och deras källor
- Förbud mot spionprogram (med vissa undantag)
- Ökad transparens om ägarförhållanden och statlig annonsering
- Skydd för trovärdiga medieföretag mot godtycklig borttagning av innehåll online
- Oberoende och opartisk public service
- Rätt för användare att ändra mediegränssnitt
- Transparens i publikmätning
- Bedömning av effekter vid mediekoncentrationer
Medieföretag måste offentliggöra bland annat juridiskt namn, kontaktuppgifter, ägare, verkliga huvudmän samt information om statlig annonsering. Allt detta ska finnas i en nationell databas som administreras av Mediemyndigheten.
Syftet är att skydda trovärdiga medieföretag från att deras innehåll tas bort utan goda skäl. Plattformar måste informera företagen innan innehåll tas bort och erbjuda möjlighet att överklaga beslutet.
Public service-medier ska vara oberoende från politisk och ekonomisk påverkan. Utnämningar av ledning ska ske transparent, och finansieringen ska vara hållbar och förutsägbar.
Medlemsländer måste bedöma hur större sammanslagningar eller uppköp inom mediebranschen påverkar mångfalden och det redaktionella oberoendet. I Sverige föreslås Mediemyndigheten få detta ansvar.
Mediemyndigheten föreslås få ett utökat ansvar, bland annat genom:
- Tillsyn av vissa regler
- Förvaltning av ägardatabas
- Övervakning av public service
- Bedömning av mediekoncentrationer
- Deltagande i den europeiska nämnden för medietjänster – Media Board