Den psykiska ohälsan hos unga har ökat i Sverige och internationellt, samtidigt som användningen av digitala medier har gått upp. Men tid i mobilen verkar inte vara viktigast för måendet, utan andra faktorer i ungdomarnas liv.

I den nya rapporten Unga, medier & psykisk ohälsa från Statens medieråd analyseras ungdomars psykiska mående i relation till deras medieanvändning. Rapporten visar att det finns samband mellan hög medieanvändning och nedsatt psykiskt välbefinnande. Ungdomar med nedsatt psykiskt mående ägnar mer sammanlagd tid åt nätet, de tittar mer på film, tv och klipp på Youtube, spelar mer och lyssnar mer på musik och podcasts. Pojkar med nedsatt psykiskt välbefinnande tittar oftare på pornografi än andra pojkar.

— Vi ser konsekventa samband mellan hög medieanvändning och nedsatt psykiskt välbefinnande. Men sambanden påverkas av andra faktorer i ungdomarnas liv. Att motionera regelbundet, träffa kompisar utanför nätet och att ha god kontakt med sina föräldrar förbättrar den psykiska hälsan, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd, som genomfört studien.

Utsatthet på och utanför nätet

Utsatthet online hänger ihop med sämre psykiskt mående. Ungdomar med nedsatt psykiskt välbefinnande anger oftare att de har blivit mobbade, hotade eller att någon har lagt ut bilder eller filmklipp på dem på internet mot deras vilja. Det är också vanligare i den gruppen att någon okänd bett dem skicka bilder på sig själva där de är lättklädda eller nakna.

— Vi ser att det finns statistiska samband mellan olika faktorer, men det är inte samma sak som att studien visar att det ena orsakat det andra. Man kan alltså inte säga om hög medieanvändning orsakar psykisk ohälsa. Däremot ger undersökningen oss insikter i hur olika faktorer samspelar med varandra, säger Yvonne Andersson.

Andra slutsatser i rapporten:

• Större andelar av pojkarna och flickorna med nedsatt psykiskt välbefinnande anser att deras medieanvändning försämrar deras sömn.
• Kön är den starkaste faktorn för nedsatt psykiskt välbefinnande. 39 procent av flickorna anger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande, för pojkarna är siffran 13 procent.
• Gruppen som i störst utsträckning lider av nedsatt psykiskt välbefinnande är flickor med psykiska funktionsnedsättningar: 71

Fakta om rapporten 

Undersökningen bygger på samma underlag som Ungar & medier 2019, men omfattar endast ungdomar i åldern 13–18 år. Data samlades in av SCB under hösten 2018 utifrån ett obundet slumpmässigt urval av 3000 ungdomar från befolkningsregistret, med en svarsfrekvens på 32,9 % i åldersgruppen. Efter bortfallsanalys har kalibreringsvikter tagits fram av SCB och dessa har använts i samtliga analyser i rapporten.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på dåvarande Statens medieråds hemsida, 2020-09-03. Från och med den 1 januari 2024 bildade Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv Mediemyndigheten.