Unga som mår psykiskt dåligt lägger mer tid på att spela, mer tid på sociala medier och pojkar som mår dåligt tittar även mer på pornografi än andra pojkar. Men alla som lägger mycket tid på internet mår inte dåligt, flera faktorer i ungas liv främjar det psykiska välbefinnandet och gör att hög mediekonsumtion inte behöver sammanfalla med nedsatt psykiskt välbefinnande.

Att motionera, ha goda relationer till sina föräldrar och att träffa kompisar verkar vara skyddsfaktorer för ungas mående.

Resultaten kommer från Statens medieråds rapport Unga, medier och psykisk ohälsa, där unga mellan 13 och 18 år svarat på en undersökning om sitt mående och sina medievanor.

– Det intressantaste med rapporten är kanske inte sambanden mellan mer omfattande medieanvändning och nedsatt psykiskt välbefinnande, utan hur dessa samband påverkas av andra faktorer. Medieanvändningen är en del av livet och det är hur medieanvändningen samspelar med andra faktorer i livet som är intressant, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd.

I rapporten uppger drygt en fjärdedel, 27 procent, av de svarande att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Fler flickor, 39 procent, uppgav att de mådde dåligt jämfört med pojkarna där andelen var 13 procent.

Kontakt med föräldrar

Undersökningen är en så kallad korrelationsstudie som kan påvisa samband mellan olika faktorer, men den kan inte avgöra vad som är orsak respektive verkan. Undersökningen tyder dock på att det finns några skyddsfaktorer. En sådan skyddande faktor var om de unga ofta pratade med sina föräldrar om sin dag och hur de haft det, något som kan tolkas som att dessa unga har en god kontakt med sina föräldrar.

Bland flickor som använder internet mer än fem timmar per dag svarar nästan hälften, 48 procent, att de mår psykiskt dåligt. Men bland flickor som använder internet mer än fem timmar per dag och sällan eller aldrig pratar med sina föräldrar om hur de har haft det under dagen är andelen som mår dåligt hela 67 procent.

För pojkar är effekten av att regelbundet prata med sina föräldrar störst när det gäller sambandet mellan omfattande datorspel och psykiskt välbefinnande. Bland pojkar som spelar datorspel mer än tre timmar per dag och som ofta pratar med sina föräldrar om sin dag uppger 15 procent att de har psykiska besvär. Bland de pojkar som spelar lika mycket, men sällan eller aldrig pratar med sina föräldrar är motsvarande andel 34 procent.

Motion och kontakt med vänner

Att röra på sig regelbundet har också en positiv effekt. Bland pojkar finns det samband mellan psykiska besvär och att spela datorspel mer än tre timmar per dag. Men om pojkarna motionerar regelbundet försvagas sambanden markant. Bland flickor som använder sociala medier mer än tre timmar per dag och som aldrig motionerar är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande 47 procent. Bland de flickor som använder sociala medier lika mycket, men motionerar regelbundet är andelen 37 procent.

Även att träffa kompisar ute eller hemma hos varandra (inte bara på nätet) har positiv effekt. Bland pojkar som använder mobilen mer än fem timmar per dag och som sällan eller aldrig träffar kompisar är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande 26 procent, jämfört med 9 procent bland de pojkar som ofta träffar kompisar men använder mobilen lika mycket. Bland flickor som använder mobilen mer än fem timmar per dag och som sällan eller aldrig träffar kompisar är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande hela 71 procent, jämfört med 39 procent bland de som ofta träffar kompisar men använder mobilen lika mycket.

Läs hela rapporten Unga, medier och psykisk ohälsa 2020

Den här artikeln publicerades ursprungligen på dåvarande Statens medieråds hemsida, 2020-09-11. Från och med den 1 januari 2024 bildade Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv Mediemyndigheten.