Det grundlagsstadgade censurförbudet är en av hörnpelarna i skyddet för svenskarnas tryck- och yttrandefrihet. Men pressfriheten begränsas i en allt högre andel av världens länder.

Censur förekommer vanligtvis i länder med auktoritärt eller totalitärt styre, som Kina, Iran, Eritrea, Nordkorea – och Ryssland. I Ryssland är orden ”krig”, ”attack” och ”invasion” förbjudna sedan invasionskriget mot Ukraina startade. Varje försök att sprida information som kommer från någon annan källa än det ryska försvarsministeriet kan leda till långa fängelsestraff för journalister och opinionsbildare.

Pressfriheten begränsas idag helt eller delvis i 73 procent av de 180 länder som regelbundet mäts av Reportrar utan gränser. Pressfrihet är ett uttryck för de grundläggande yttrande- och tryckfriheterna. Man kan säga att utan den är demokrati inte möjlig – och vanligtvis gäller också det omvända.

Censur i EU-länder

Även EU-länder som Ungern och Polen begränsar pressfriheten. Den polske partiledare Jarosław Kaczyński avslöjade i sin första intervju efter valsegern 2020 att regeringen ville stifta en lag om återpolonisering av medier. Medierna skulle begränsas och censureras. 2021 tog Ungern en plats på Reportrar utan gränsers lista över pressfrihetens värsta fiender.

Yttrande- och tryckfrihet är demokratins grundpelare. Sverige fick sin tryckfrihetslag 1766, den första i världen, men därefter har denna frihet gått i vågor. Den senaste perioden av censur i Sverige (bortsett från filmcensuren som fanns fram till 2011) var 1939-1945, det vill säga under Andra världskriget. 1941 blev det straffbart att yttra kritiska saker om andra länder, vilket innebar att exempelvis trycksaker som ansågs kunna skada Sveriges relation med Tyskland förbjöds och upphovspersonerna kunde straffas.

Censurförbudet ska skydda medborgarna

Det grundlagsstadgade censurförbudet är en av hörnpelarna i skyddet för medborgarnas tryck- och yttrandefrihet gentemot det allmänna, skriver Justitiekanslern. I lagen framgår att ingen "myndighet eller annat allmänt organ" får förhandsgranska, förbjuda eller hindra medborgarnas åsikter innan de offentliggörs eller sprids. Pressfriheten är helt beroende av censurförbudet och betyder i praktiken, enligt TU Medier i Sverige, ”frånvaro av myndigheters förhandscensur av tidningar och etermedier”.

Ordet censur används ibland felaktigt. Om en moderator eller liknande plockar bort en kommentar i ett kommentarsfält på en sida på internet betyder det inte att man i juridisk mening är censurerad och att yttrandefriheten är begränsad. Yttrandefrihet betyder inte att man alltid har rätt att bli publicerad på någon annans sajt eller att ens manus aldrig kan bli refuserat. Och det som inte tillåts på Facebook går ofta att publicera på andra plattformar, exempelvis i en egen blogg.

Största hotet kommer från politiker

"Det är ansvarig utgivare, inte skribenten, som är ansvarig för det som skrivs, även i modererade kommentarsfält", säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke på sajten internetkunskap.se

Nils Funcke anser att det största hotet mot yttrandefriheten på nätet kommer från politiker i iver att få bukt med falska nyheter, hat och hot på nätet. Den typen av lagstiftning kan öka censuren och minska yttrandefriheten.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på dåvarande Statens medieråds hemsida, 2022-04-08.